Skylten påminner mig om att jag ibland brukade skoja med elever om att motsatsen till "kontinent" är "inkontinent".

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anders Svenssons språk­krönika ”Engelskan inte ett hot mot svenskan” i söndagens DN visar en häpnadsväckande lättsinnig ­inställning när det gäller engelskans påverkan på svenskan. Han hävdar att svenskan i alla tider har mött den här typen av influenser.

Det är sant. Men på 1700-talet till exempel, då franskan var ett högstatusspråk som svenskan lånade många ord ifrån, berörde inte de orden gemene man, utan enbart en liten elit.

I dag påverkas alla i Sverige av ­engelskan i betydligt högre utsträckning. Det behövs ingen forskning för att inse att svenskan är hotad.

Det räcker med att gå längs en affärs­gata i någon större svensk stad: de flesta restaurangers eller butikers namn, och texten på skyltar i fönstren, är på engelska.

Varför är de flesta svenska konstverk försedda med enbart engelska titlar?

I strid mot språklagen är engelska huvudspråk på vissa friskolor, och deras antal ökar oroväckande snabbt, med lokalpolitikers goda minne. Eleverna blir kanske bättre i engelska, men deras kunskaper i svenska på avancerad nivå blir betydligt torftigare eftersom de inte lärt sig olika begrepp på svenska som till exempel rör samhället.

Några andra exempel:

● Reklam är allt oftare på engelska och produkter har engelska namn.

● I en Ica-butik fanns för en tid sedan information på en bildskärm på engelska (inte på svenska) om maxantal kunder som samtidigt fick befinna sig i butiken och hur många personer som just då fanns där.

● När jag besökte Åre såg jag en skylt där det stod ”Public Transport” – men på svenska fanns det ingen motsvarande skylt.

● Journalister och debattörer svänger sig gärna med engelska uttryck även om det finns utmärkt svenska att tillgå.

Allting låter ju märkvärdigare på engelska, eller hur?

Vissa väljer att bara titta på när det svenska språket nedvärderas. Politiker och beslutsfattare, värna det svenska språket innan det är för sent!

Ann Etzler

(Insändaren publicerades idag i Dagens Nyheter och i Helsingborgs Dagblad den 6/3 2022)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Clara Lindblom skriver på Facebook:

” Ikväll beslutade en majoritet av partierna i Stockholm stads kommunfullmäktige att sälja gamla Gubbängens gymnasium till Internationella engelska skolan. Dessutom ska min gamla skola Tensta gymnasium säljas till samhällsfastighetsbolaget Hemsö som tänker göra om den till en friskola istället. Sju andra skolförsäljningar lyckades vi återremittera, men till nästa kommunfullmäktige riskerar försäljningarna att komma upp igen.

Det här är beslut som är dåliga för stockholmarna – både på kort och lång sikt.

Som kommun har Stockholms stad ett lagstadgat ansvar för att det finns en skolplats till varenda elev när terminen startar, även om friskolan som eleven går på skulle klappa igen en vecka innan. Det ansvaret blir betydligt svårare att leva upp till om staden gör sig av med sina skolfastigheter.

Men den här frågan är så mycket större än försäljningar av enskilda fastigheter.

Vi vet att skolor som Engelska skolan har som affärsidé att locka till sig mindre resurskrävande elever. Vi vet att de i högre utsträckning sätter glädjebetyg, har lägre andel behöriga lärare och dessutom lägre lärartäthet. Från skolforskningen vet vi också mycket väl att dagens skolsystem leder till ökad segregation, minskad likvärdighet och nedskärningar i kommunala skolor.

Därför är jag både ledsen och besviken över att Miljöpartiet inte tog chansen att stoppa de här försäljningarna.

Senast i söndagens Agenda i SVT pratade deras skolpolitiska talesperson Annika Hirvonen om problemen med marknadstänk och expansiva skolkoncerner som gör vinst på våra skattepengar. I Stockholms stad fattar istället Miljöpartiet beslut som aktivt underlättar för dessa skolkoncerner att växa ytterligare.

Det är mindre än sex månader kvar till valet. Det är en rätt riskabel strategi av Miljöpartiet att hoppas på att väljarna ska hinna glömma innan dess. Väljarna vill inte ha vinstjakt i den svenska skolan.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skiftet skriver bland annat:

”Igår sålde Moderaterna och Miljöpartiet i Stockholm en skola och idrottshall till Barbara Bergströms ökända Internationella Engelska Skolan (IES). Men de profithungriga bolagen har bara börjat och de planerar att privatisera skolbyggnader i hela Sverige.

Detär inte bara moderater och miljöpartister som ligger bakom rean. Den före detta S-politikern Ilija Batljan och hans Samhällsbyggnadsbolaget (SBB) har exakt samma plan och han lovar aktieägare ”ökad utdelning i hundra år”. Så bra affär är det att köpa en skolbyggnad från kommunen och sen hyra  tillbaka den till kommunen.

Läget är akut och kommunpolitiker är antingen inblandade i härvorna eller naiva. Därför vänder vi oss direkt till regeringen: de måste akutstoppa skolförsäljningarna innan det är för sen.

Redan nästa vecka står Kalmar på tur sälja skolbyggnader. Skriver du under för ett akutstopp för att skydda skolor i hela Sverige? ”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brev också till Språkvård Sveriges Radio)

Tittar på det intressanta programmet om kriminella personers konton i den schweiziska banken Crédit Suisse. Banken heter just så. Och eftersom franska är ett av de fyra officiella språken i Schweiz så har banken alltså ett franskt namn. Den heter inte Credit Swiss. Och ändå så envisas de svenska tevejournalisterna med att uttala bankens namn på engelska!? 

Vadan detta? Är okunskapen om de europeiska språken verkligen så stor att man inte begriper att namnet på en bank från franska Schweiz ska uttalas på franska?

En liten, liten, försiktig tiominuterskurs om främmande språk för de anställda på svt kanske vore på sin plats? Inte att lära ut dem förstås, men en liten orientering om att det faktiskt existerar andra språk än engelska därute. Och så en vidareutbildning på trettio minuter (krävande!) i grundläggande uttalsregler för de stora europeiska språken. Är det för mycket begärt?

Bästa hälsningar

Lars Göran Asmundsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Resumé den 1/12 2021 intervjuades en företrädare för Lindex med anledning av att Lindex publicerade en hyllande ”printannons”, en annons som fick utstå en hel del kritik, i samband med att Magdalena Andersson (S) valdes till ny statsminister. Senare gjorde Lindex ett nytt försök, men Lindex fick ny kritik för att ”femwasha”. Företrädaren berättade om Lindex ”higher purpose”:

”Den andra annonsen har fått kritik för ”pinkwashing”, det står lite om kroppspositivism och inkluderande på er hemsida, men vad gör ni konkret för kvinnor?

– Vi har fått in bra feedback kring att det saknas en tydlighet kring vad Lindex gör specifikt för kvinnor. Det är information vi behöver göra mer tillgänglig har vi insett, och det kanske även borde framgått i annonsen. Vårt reason to talk i det här avseendet är att Lindex higher purpose är att ”Empower and inspire women everywhere” och det jobbar vi med många olika sätt. Därför ville vi uppmärksamma att Sverige fick sin första kvinnliga statsminister, säger Martin Cedergren och tillägger att de jobbar med en rad organisationer, bland annat Wateraid och Rosa bandet.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Hansson de Wolfe United - Var kommer barnen in

Söndagens svenskspråkiga dikt

Ett ängdun är jag

Vattudalen stiger ut i blåsten
och in i natten
när jag går till ro.

Ett ängdun är jag,
som blåser över tun in i granmummel,
så tillfällig
som fiskens ring där den slog.

Vad gör jag här?
En invandrare i mitt eget land,
en utvandrare som kom hem?

Var levde jag?

Så skrev jag i mitt sista brev.
Var kan jag posta det?

I barndomens skog?
I den mörka blåsten?

Beppe Wolgers

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)