På den här sidan återges tio omdömen om Internationella Engelska Skolan Länna. Omdömena är övervägande negativa.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska Dagbladet publicerade den 9/12 en artikel, ”Svenska ett krav – fast inte för eliten” av Mikael Parkvall, en artikel som innehåller en god portion läsvärd ironi:

”I den kinesiska provinsen Inre Mongoliet pågår i detta nu en språkstrid, där befolkningen protesterar för att få behålla sitt modersmål mongoliska som undervisningsspråk, medan regimen vill övergå till mandarin. Fallet är aktuellt, men ingalunda unikt, och det är mer regel än undantag att styrande olämpligförklarar minoritetsspråk.

I Sverige kämpar man samtidigt för det rakt motsatta, alltså för att slippa använda befolkningsmajoritetens språk i utbildningssystemet. I stora delar av den akademiska världen är svenska sedan länge utrangerat, och policyn tycks ha visst stöd även i bredare folklager – det ökande söktrycket på det växande antalet skolor med ”internationell” i namnet tyder på att en växande grupp föräldrar ogärna ser sina barn kontamineras av alltför mycket undervisning på svenska.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Utbildningsminister Ekström och hennes företrädare borde ha dragit i såväl handbroms, tryckt på bromspedal samt motorbromsat för länge sedan.

Språkbytesskolorna skjuter upp som svampar ur jorden och bildar växande språkliga exklaver i vårt samhälle. Språkliga No go-zoner vad svenskan anbelangar! Dessutom i ett accelererande tempo. Så vad väntar hon på? 

Dessa skolor är dessutom inte tillåtna i något annat land - det borde mana till eftertanke hos våra folkvalda!

Jag uppmanar alla läsare av dessa dessa rader att agera: Skriv till politiker, skriv debattartiklar i tidningar, använd sociala medier, kontakta tv och radio. Debattera, framför er kritik, ifrågasätt och kräv svar av beslutsfattare och folkvalda.

Framförallt: Sitt inte och vänta på att "någon annan" ska göra något. Den dagen kanske aldrig kommer och då har "alla suttit och väntat på alla". "Nånannanismen" är en farsot i vårt samhälle och som vi måste få bukt med.

Vi måste sätta stopp för den skattefinansierade språkliga och kulturella suicudpolitiken i detta land - innan det är för sent!

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret sedan start

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Lena Willemark - Så mörk är natten i midvintertid

Söndagens svenskspråkiga dikt

Lucia

I natten darra

de kalla väder.

Steg hör jag knarra

på vindens bräder:

i vita kläder

stod herrgårdsflickan,

med vaxljuskrona kring håret fäst,

nyss vid mitt läger och räckte brickan

lugnt i sin renhet åt yrväckt gäst.

Nu upp till gamman

i mörka tider!

Med tjärvedsflamman

Lucia skrider

i däld och lider.

I dörren gläntar

med morgonglöggen min muntre värd

och bringar bud, att ung dottern väntar

sin late körsven till festlig färd.

I tidig vinter

re’n snön är fallen,

och foten slinter

på frusna vallen,

och vit står tallen

som silverstaken

för månens prunkande högtidsljus,

och stjärnbloss brinna högt över taken

på djurens fållor och mänskors hus.

Och släden redes

med fäll och täcken,

och selad ledes

från klöverhäcken

den raske skäcken.

Med fröjd vi glida

igenom sovande skogars skjul.

Ur huvan tindrar det vid min sida

som morgongryning till härlig jul.

Erik Axel Karlfeldt

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Begreppen ”Entrance Ticket” och ”Exit Ticket” används i undervisningen i Sverige. ”Entrance Ticket” får eleverna när de kommer in i klassrummet för att de ska bli uppvärmda och börja jobba direkt, och ”Exit Ticket” får eleverna när lektionen börjar närma sig sitt slut. Elevernas svar på lärarens fråga är ett kvitto på hur bra han eller hon har lyckats med sin undervisning. 

Jag är innerligt trött på all engelska som översvämmar oss. Varför inte använda de utmärkta svenska orden inträdesbiljett och utträdesbiljett?

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Varför kan inte Sveriges politiker använda svenska ord i stället för att blanda in engelska hela tiden? Sveriges socialminister Lena Hallengren upprepar ordet ”lockdown” som ett mantra – se SVT Nyheter. Jag tittade nyss i SAOB och SAOL, och tack och lov har detta engelska ord ännu inte hamnat där! Det får räcka med att det simmar runt i Hallengrens mun. Det finns faktiskt ett svenskt ord för denna unika företeelse i coronans eller kronans namn, och det är nedstängning. 

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Europarådet högsta beslutande organ sällade sig på tisdagen till de många institutioner och forskare som stödjer älvdalskan.

Europarådets Ministerkommitté, som består av utrikesministrarna i de 47 medlemsländerna, Ann Linde är den svenska utrikesministern, sa då att ”älvdalskan är ett språk” och rekommenderade Sverige att ta in älvdalska språket i Europarådets konvention om Minoritetsspråk och regionala språk, ”den så kallade Minoritetsspråkskonventionen” egentligen heter och behandla det som ett språk enligt ”lättversionen” i konventionen som Sverige förbundit sig att rätta sig efter.

Det här för älvdalskan så otroligt positiva beskedet kommer efter en mångårig kamp för att få språket erkänt som ett språk av de svenska myndigheterna. Vart tredje år har Europarådets språkliga expertkommitté besökt Sverige och bett representanter för älvdalskan att lägga fram argument för att betrakta älvdalskan som ett språk och inte som en dialekt.

Under många år har Expertkommittén därefter uppmanat den svenska regeringen, allt tydligare, att vetenskapligt undersöka om inte älvdalskan är ett eget språk.

I den senaste rapporten skrev kommittén att älvdalska i praktiken redan var ett eget språk, med tanke på att grammatik, ordböcker, barn- och vuxenlitteratur getts ut under många år och att Älvdalens kommun nu har en förskola där barnen kan lära sig älvdalska genom språkbadsmetoden. Sverige har dessutom bidragit – genom Allmänna Arvsfonden - med sju miljoner för att revitalisera och stärka älvdalskan.

Europarådet förväntar sig nu att Sverige tar in älvdalska och behandlar det inom ramen för den så kallade minoritetsspråkskonventionen. Detta eftersom Europarådets språkliga expertkommitté kommit till slutsatsen att Sverige bör erkänna älvdalskan som ett minoritetsspråk enligt konventionen.

Sverige har inte protesterat mot de rekommendationer som Europarådet nu ger om älvdalskan. Dessa rekommendationer brukar gå igenom med tiden, eftersom Sverige förbundit sig att följa de konventioner man skrivit under. Ibland tar det tid och med tanke på hur lång tid som gått sedan frågan först blev aktuell, så förväntas det nu ett konkret agerande från Sveriges sida till följd av det beslut som nu tagits i Europarådet.

”Europarådets beslut på tisdagen innebär definitivt ett starkare ställningstagande än tidigare för att man anser att älvdalskan bör räknas som ett svenskt minoritetsspråk,” enligt en insatt källa. 

Ett stort steg framåt för älvdalskan alltså. Och i det lilla samhället i norra Dalarna tas det nog fram en och annan flaska med bubbel i helgen för att fira.

Peter Folkesson, vice ordförande i Ulum Dalska, är glad över Europarådets beslut. Han säger:

- Det här är efterlängtat. Jag hoppas verkligen att myndigheterna förstår värdet i det älvdalska språket och arbetar snabbt med att ge oss de förutsättningar som behövs för att vi ska kunna använda och föra språket vidare.

Ing-Marie Bergman, som är projektledare för det arvsfondsfinansierade projektet Wilum og Bellum, är själaglad:

- Som vi har väntat på det här beslutet. I projektet jobbar vi med målgruppen barn och unga och för att arbetet ska kunna fortgå efter projektets slut är det av största vikt att älvdalskan klassas som ett minoritetsspråk.

- Då blir det lättare att kunna införa älvdalska som ett ämne i skolan och att få statligt stöd för undervisningsmaterial och annat."

Peter Egardt, (s) var tidigare kommunalråd i Älvdalens kommun och har jobbat framgångsrikt med att få kommunen att anta en handlingsplan för älvdalskan, bland mycket annat. 

- Jag är så glad för alla som, både i Sverige och utomlands,  har lagt ned så mycket kraft och tid för älvdalskan. Det här visar att vi har haft rätt hela tiden och detta är ytterligare ett steg åt rätt håll.

- Jag är så glad över det här beslutet.

Även Yair Sapir är glad över beslutet i Europarådet. Yair är en av de som arbetat länge och framgångsrikt bland forskare och politiker för att få älvdalska erkänt som ett språk.

- Detta är en mycket viktig milstolpe på vägen mot älvdalskans erkännande som språk. Jag är glad över att Europarådets expertkommitté har satt in sig i älvdalskans språkliga förhållanden och den idoga språkliga revitalisering, som pågår i Älvdalen. Ett erkänt älvdalskt språk skulle utgöra ett viktigt bidrag till Sveriges språkliga mångfald och till bevarandet av ett viktigt immateriellt svenskt kulturarv.”

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

De senaste veckorna har det debatterats om friskolan Internationella engelska skolan, IES. Jag vänder mig inte alls mot IES pedagogik. Däremot ska modersmålet svenska alltid vara huvudspråk och första undervisningsspråk i alla svenska skolor, oavsett skolform.

Det ska vara en regel för alla skolor som är registrerade i Sverige. Det är helt självklart! Så kallade "språkbytesskolor" som IES bör inte accepteras i vårt land. Dessutom är jag väldigt förvånad att friskolor generellt i Sverige är skattefinansierade. Föräldrarna borde betala för utbildning på friskolor. 

C-G Pernbring       

(Insändaren publicerades i Aftonbladet den 9/12 2020)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)