Direktlänk till inlägg 20 juni 2009

Rapport om en liten undersökning om språkbytesprocessen

 

Under våren 2009 genomförde jag en liten undersökning om språkbytesprocessen bland mina elever på Brännkyrka gymnasium. Den riktade sig till andra generationens invandrare, till elever, som antingen var födda här eller hade kommit till Sverige före sju års ålder. Sammanlagt deltog 30 elever av 30 tillfrågade elever.


Den första frågan löd: Vilket modersmål har dina föräldrar? 

Följande språk förekom bland föräldrarna: arabiska, svenska, kurdiska, swahili, lingala, assyriska/syrianska, sofo, thailändska, franska, grekiska, hindi, tamil, malayalam, tigrinia, italienska, spanska, persiska, bengali, dari, somaliska, amarinya och gujarati. Om svenska angavs, angavs det alltid tillsammans med ett annat språk.

 

Den andra frågan löd: Vilket/vilka är kommunikationsspråket/-språken i ditt hem? På denna fråga fördelade sig svaren enligt följande:

 

Både föräldrarnas modersmål och svenska: 18 (60 %)

Svenska: 6 (20 %)

Föräldrarnas modersmål: 4 (13 %)

Engelska/svenska: 1 (3 %)

Vet ej: 1 (3 %)

 

Den tredje frågan löd: När mina föräldrar talar till mig på sitt modersmål, svarar jag på... Svaren fördelade sig enligt följande:

 

Både föräldrarnas modersmål och svenska: 16 (53 %)

Svenska: 8 (26 %)

På föräldrarnas modersmål: 5 (16 %)

Annat språk (engelska): 1 (3 %)

 

Den fjärde frågan löd: Vilket språk talar du med dina syskon (om du har några)? Resultatet blev följande:

 

Svenska: 18 (60 %)

Både föräldrarnas modersmål och svenska: 10 (33 %)

Föräldrarnas modersmål: 1 (3 %)

Annat språk (engelska): 1 (3%)


Den femte frågan formulerades sålunda: Vilket språk, d.v.s både muntligt och skriftligt, behärskar du bäst, om du gör en helhetsbedömning? 


Svenska: 28 (93 %)

Både föräldrarnas modersmål och svenska: 1 (3 %)

Föräldrarnas modersmål: 1 (3 %)


Den sjätte frågan, en följdfråga, löd: Om du har svarat svenska på fråga 5, när skedde i så fall språkbytet? 


Före grundskolan: 16 (53 %)

I lågstadiet: 7 (23 %)

I mellanstadiet: 3 (10 %)

I högstadiet: 1 (3 %)

I gymnasiet: 1 (3 %)

 

En elev hade alltså inte gjort något språkbyte och en annan elev kunde inte avgöra vilket språk hon behärskade bäst – se även svar på fråga fem.

 

Kommentarer: I det fall då engelska förekom, berodde det på att föräldrarna talade två helt obesläktade språk som modersmål och att de förmodligen också hade träffats utomlands, innan de kom till Sverige. Samme elev talade dock bättre svenska än engelska, enligt egen uppfattning.

 

Sammanfattningsvis kan konstateras att 28 (93 %) av de 30 eleverna ansåg sig ha gjort ett språkbyte, vilket enligt drygt hälften av eleverna skedde innan de började grundskolan. 60 procent av eleverna pratade också bara svenska med sina syskon. 20 procent talade bara svenska med sina föräldrar.

 

Det bör tilläggas att ingen av dessa elever läste svenska som andra språk och att vissa av dem hade uppnått mycket goda resultat på en tidigare Clozetest, d.v.s en läsförståelsetest, i svenska, ja, med bättre resultat än elever med två svenskspråkiga föräldrar.

 

Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

     

 
 
Ingen bild

lr.

13 oktober 2009 00:21

Skulle vara intressant att se hur denna process ser ut på en skola med engelska som undervisningsspråk.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 14 nov 08:00

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 13 nov 12:55

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 12 nov 17:00


  ((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 11 nov 12:57

De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste  väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska.   Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och sm...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 9 nov 12:00

Swedish International School är en svensk skola i Spanien Marbella Estepona – se  Swedish International School!   Kommentar:    I reklamen för denna svenska skola står språken i ordningen: Engelska, spanska och svenska. I hur många länd...

Presentation

Omröstning

Vilket av orden från 2024 års nyordslista har störst chans att överleva?
 aktivklubb
 ankkurva
 barntorped
 dubbelklubb
 gisslandiplomati
 grön gumma
 Magdamoderat
 mittokrati
 quishing
 romantasy
 skräpballong
 skuggflotta
 slop
 soft girl
 terian
 tiktokifiera
 tjejnyår
 tryckarlägenhet
 umarell
 vänskapsbänk

Fråga mig

143 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8
9
10
11 12 13
14
15 16 17
18
19 20 21
22 23 24 25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Ovido - Quiz & Flashcards