Under våren 2009 genomförde jag en liten undersökning om språkbytesprocessen bland mina elever på Brännkyrka gymnasium. Den riktade sig till andra generationens invandrare, till elever, som antingen var födda här eller hade kommit till Sverige före sju års ålder. Sammanlagt deltog 30 elever av 30 tillfrågade elever.

Följande språk förekom bland föräldrarna: arabiska, svenska, kurdiska, swahili, lingala, assyriska/syrianska, sofo, thailändska, franska, grekiska, hindi, tamil, malayalam, tigrinia, italienska, spanska, persiska, bengali, dari, somaliska, amarinya och gujarati. Om svenska angavs, angavs det alltid tillsammans med ett annat språk.

Den andra frågan löd: Vilket/vilka är kommunikationsspråket/-språken i ditt hem? På denna fråga fördelade sig svaren enligt följande:

Både föräldrarnas modersmål och svenska: 18 (60 %)

Svenska: 6 (20 %)

Föräldrarnas modersmål: 4 (13 %)

Engelska/svenska: 1 (3 %)

Vet ej: 1 (3 %)

Den tredje frågan löd: När mina föräldrar talar till mig på sitt modersmål, svarar jag på... Svaren fördelade sig enligt följande:

Både föräldrarnas modersmål och svenska: 16 (53 %)

Svenska: 8 (26 %)

På föräldrarnas modersmål: 5 (16 %)

Annat språk (engelska): 1 (3 %)

Den fjärde frågan löd: Vilket språk talar du med dina syskon (om du har några)? Resultatet blev följande:

Svenska: 18 (60 %)

Både föräldrarnas modersmål och svenska: 10 (33 %)

Föräldrarnas modersmål: 1 (3 %)

Annat språk (engelska): 1 (3%)

Den femte frågan formulerades sålunda: Vilket språk, d.v.s både muntligt och skriftligt, behärskar du bäst, om du gör en helhetsbedömning? 

Svenska: 28 (93 %)

Både föräldrarnas modersmål och svenska: 1 (3 %)

Föräldrarnas modersmål: 1 (3 %)

Den sjätte frågan, en följdfråga, löd: Om du har svarat svenska på fråga 5, när skedde i så fall språkbytet? 

Före grundskolan: 16 (53 %)

I lågstadiet: 7 (23 %)

I mellanstadiet: 3 (10 %)

I högstadiet: 1 (3 %)

I gymnasiet: 1 (3 %)

En elev hade alltså inte gjort något språkbyte och en annan elev kunde inte avgöra vilket språk hon behärskade bäst – se även svar på fråga fem.

Kommentarer: I det fall då engelska förekom, berodde det på att föräldrarna talade två helt obesläktade språk som modersmål och att de förmodligen också hade träffats utomlands, innan de kom till Sverige. Samme elev talade dock bättre svenska än engelska, enligt egen uppfattning.

Sammanfattningsvis kan konstateras att 28 (93 %) av de 30 eleverna ansåg sig ha gjort ett språkbyte, vilket enligt drygt hälften av eleverna skedde innan de började grundskolan. 60 procent av eleverna pratade också bara svenska med sina syskon. 20 procent talade bara svenska med sina föräldrar.

Det bör tilläggas att ingen av dessa elever läste svenska som andra språk och att vissa av dem hade uppnått mycket goda resultat på en tidigare Clozetest, d.v.s en läsförståelsetest, i svenska, ja, med bättre resultat än elever med två svenskspråkiga föräldrar.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

lr.

13 oktober 2009 00:21

Skulle vara intressant att se hur denna process ser ut på en skola med engelska som undervisningsspråk.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I en artikel om bluffetymologi i Svenska Dagbladet den 23 juni skriver Mikael Parkvall bland annat:   ”Bland de svenska klassikerna finns fika och muck, vilka inte kommer från akronymer för ’FördelningsIntendenturKompaniet’ (en ...

Nya Wermlands-Tidningen berättade detta den 2/6. Drygt 20 lärartjänster ska  bort. Orsaken lär vara en kombination av barnporrskandal och storbrand.   Artikeln ligger bakom en betalmur, men vi får säkert veta mer.   (Dennaa nätdagbok är knute...

Franska ord i Shakespeares språk År 1066, under slaget vid Hastings, besegrade Vilhelm Erövraren den anglosaxiske kungen Harold Godwinson. Hertigen av Normandie kröntes då i Westminster. Han införde sitt hov, sina regler och sitt språk i hela kunga...

Michael Sommer, professor i antik historia vid Carl-von-Ossietzky-Universität Oldenburg, kritiserar i en intervju med tidningen Die Welt studenternas stora brister i läsförmåga och varnar för ett ”samhälle med strukturell analfabetism”. ...

Söndagens svenskspråkiga sång    Ulla Billquist - Syrendoft   Söndagens svenskspråkiga dikt    Kastanjeträden trötta luta    Kastanjeträden trötta luta efter regnet sina tunga vita spirors blom. Syrenernas stora våta klasar ...