10/9 2015

Remissvar till betänkandet ”Översyn av lagen om skiljeförfarande
(SOU 2015:37)”

Språkförsvarets bedömning av möjligheten att införa engelska som rättegångsspråk i den aktuella typen av klandertvister landar i fyra slutsatser:

1) Den första slutsatsen är att alla typer av beslut under förhandlingens gång samt den slutgiltiga domen måste vara skrivna på svenska. Att domstolsbeslut skulle upprättas på andra språk än svenska skulle innebära ett alltför stort avsteg från språklagens §10. I de fall det finns behov av översättningar av domen och andra beslut till andra språk än svenska finns det inget som hindrar att domen översätts, så länge originalet upprättas på svenska.

2) Den andra slutsatsen är att möjligheten att använda engelska vid den muntliga förhandlingen ska kunna införas men under förutsättning att hovrätten till fullo tillgodoser allmänhetens behov av insyn i klandermålet när det efterfrågas. Den som tar del av en muntlig förhandling i ett klandermål eller begär ut akter i målet i efterhand ska alltså på begäran få dokument översatta eller, om man låter sig nöja, summerade på svenska.

3) Citering av offentliga handlingar som domstolsdokument skall alltid kunna ske med myndighetens originaldokument på svenska som grund. Detta är mycket viktigt för svensk journalistisk verksamhet, källor i svensk bokutgivning och historisk forskning.

4) Det finns många typer av engelska, t.ex brittisk, indisk, sydafrikansk, australisk, singaporisk, hongkongkinesisk eller amerikansk, vilka kommer att väljas beroende på domstolsparternas bakgrund. Terminologin, särskilt i fackspråk skiljer sig åt, och gör den engelska texten icke entydig.

Språkförsvaret är inte ense med utredningens utgångspunkt att klandertvister kopplade till skiljemål inte skulle ha någon stor språkpolitisk eller allmänrättslig betydelse.  Vi anser att det är helt nödvändigt att försvara svenskan som förvaltningsspråk och följa språklagens paragraf 10:

”Kärnområdet för huvudregeln är språkanvändningen i sådana förfaranden och allmänna handlingar som är av särskilt stor betydelse inom den offentliga verksamheten, såsom den politiska beslutsprocessen, domstolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut, föreskrifter, verksamhetsberättelser och andra dokument av liknande karaktär. De behov av framställningar på andra språk som kan finnas här får tillgodoses genom översättning från de svenska originalen.” (Språk för alla, prop.2008/09:153, s.29)

Språkförsvarets styrelse

Lars Fredriksson/Per-Åke Lindblom

Enligt uppdrag

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ystads Allehanda berättar:   ”Nordic International School tar bort kravet på skoluniform och inför istället en skoltröja eller t-shirt som blir frivillig att bära. Beslutet har fattats mot bakgrund av tidigare kritik från Skolinspektionen.&...

Till Språkförsvaret   Jag irriterar mig mycket på att några av de svenskaste företeelserna i vårt land, nämligen Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion, sammanfattningsvis blir benämnda "Public service".   Man borde åtminst...

Sara Lövestam skriver idag i Svenska Dagbladet bland annat:   ”Regeln upprätthölls sedan, med undantag för åren 1973–1976, i flera decennier. År 1999 skrotades den slutgiltigt (?) och Sverige skickade omedelbart ett bidrag på engelska...

I P4 extra i tisdags intervjuades en sjuttonåring i Uddevalla vid namn Elvis Corell Svensson, som har ett språkintresse utöver det vanliga. Han har lärt sig flytande spanska genom att lyssna på spanska filmer, serier och poddar, läsa böcker på spansk...

Undertecknad har en prenumeration som gör att jag kan läsa Gefle Dagblad på nätet. Föregående blogginlägg berättar om intervjun med Språkförsvarets nya ordförande, och jag tycker det var en så bra intervju med utmärkt argumentation av Olle Käll att j...