Hej!

Nedanstående artikel finns i GP - Hallandsdelen - idag, fredagen den 11/9:

http://www.gp.se/nyheter/vastsverige/halland/1.2828666-kanadaresa-ska-gora-skolan-battre?m=

Artikeln handlar om hur ett antal politiker och tjänstemän ska resa till Kanada för att studera hur de arbetar med skolan, eftersom de tydligen har så bra skola där. Resan ingår i ett projekt i Kungsbacka som heter "From great to excellent"...

Kungsbacka kommun ligger i bottenskiktet när det gäller att ta emot flyktingar men skicka flera personer till Kanada för att skolorna på orten ska gå från att vara bra till att bli jättebra, det klarar kommunen. Och ett fånigt engelskt projektnamn var det nog inga problem att ta fram!

Bästa hälsningar från

Elisabet Hilding

Kungsbackabo och medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

10/9 2015

Remissvar till betänkandet ”Översyn av lagen om skiljeförfarande
(SOU 2015:37)”

Språkförsvarets bedömning av möjligheten att införa engelska som rättegångsspråk i den aktuella typen av klandertvister landar i fyra slutsatser:

1) Den första slutsatsen är att alla typer av beslut under förhandlingens gång samt den slutgiltiga domen måste vara skrivna på svenska. Att domstolsbeslut skulle upprättas på andra språk än svenska skulle innebära ett alltför stort avsteg från språklagens §10. I de fall det finns behov av översättningar av domen och andra beslut till andra språk än svenska finns det inget som hindrar att domen översätts, så länge originalet upprättas på svenska.

2) Den andra slutsatsen är att möjligheten att använda engelska vid den muntliga förhandlingen ska kunna införas men under förutsättning att hovrätten till fullo tillgodoser allmänhetens behov av insyn i klandermålet när det efterfrågas. Den som tar del av en muntlig förhandling i ett klandermål eller begär ut akter i målet i efterhand ska alltså på begäran få dokument översatta eller, om man låter sig nöja, summerade på svenska.

3) Citering av offentliga handlingar som domstolsdokument skall alltid kunna ske med myndighetens originaldokument på svenska som grund. Detta är mycket viktigt för svensk journalistisk verksamhet, källor i svensk bokutgivning och historisk forskning.

4) Det finns många typer av engelska, t.ex brittisk, indisk, sydafrikansk, australisk, singaporisk, hongkongkinesisk eller amerikansk, vilka kommer att väljas beroende på domstolsparternas bakgrund. Terminologin, särskilt i fackspråk skiljer sig åt, och gör den engelska texten icke entydig.

Språkförsvaret är inte ense med utredningens utgångspunkt att klandertvister kopplade till skiljemål inte skulle ha någon stor språkpolitisk eller allmänrättslig betydelse.  Vi anser att det är helt nödvändigt att försvara svenskan som förvaltningsspråk och följa språklagens paragraf 10:

”Kärnområdet för huvudregeln är språkanvändningen i sådana förfaranden och allmänna handlingar som är av särskilt stor betydelse inom den offentliga verksamheten, såsom den politiska beslutsprocessen, domstolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut, föreskrifter, verksamhetsberättelser och andra dokument av liknande karaktär. De behov av framställningar på andra språk som kan finnas här får tillgodoses genom översättning från de svenska originalen.” (Språk för alla, prop.2008/09:153, s.29)

Språkförsvarets styrelse

Lars Fredriksson/Per-Åke Lindblom

Enligt uppdrag

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)