Lärarnas Riksförbund har publicerat en rapport, ”Språk – så mycket mer än engelska”, om de moderna språkens ställning i svenskt skolväsende, som bygger på omfattande undersökningar bland medlemmar och även intressenter. Med moderna språk menas andra främmande språk än engelska.

Rapportens centrala resultat är följande (texten är komprimerad i förhållande till originalet):

• Höstterminen 2015 finns det sammanlagt 16 personer som är antagna till ämneslärarutbildningen år 7 – 9 i något av språken tyska, spanska och franska.
• Trots att det råder lärarbrist redan idag och trots svårigheter att rekrytera behöriga lärare i moderna språk är medellönerna för lärare i moderna språk lägre än för ämneslärare i andra bristämnen.
• Över 60 procent av de tillfrågade lärarna som undervisar i moderna språk idag har övervägt att lämna läraryrket under de tre senaste åren.
• Över hälften av lärarna uppger att de inte fått ämnesrelaterad fortbildning eller fortbildning i målspråkslandet under de senaste fem åren. De har heller inte fått själva vara med och bestömma över sin egen fortbildning.
• 68 procent av gymnasielärarna och 55 procent av lärarna i grundskolan behöver undervisa grupper där det finns elever från olika steg, nivåer eller årskurser vilket försvårar undervisningen, påverkar lärarnas arbetsbelastning och givetvis själva språkinlärningen.
• Över hälften av gymnasielärarna uppger att de fått för få antal timmar i sitt ämne i förhållande till de mål som eleverna ska uppnå under kursen.
• Över var fjärde lärare uppger att språkutbudet på den egna skolan har minskat under de senaste tre åren.
• Andelen som läser moderna språk minskar i grund- och gymnasieskolan.
• Andra främmande språk än engelska behövs på den svenska arbetsmarknaden.
• En majoritet av de intervjuade svenska företagen anser att språkval i skolan bör uppmuntras genom högre meritpoäng eller genom att göra språkvalet obligatoriskt.

Vad behöver då göras enligt rapporten?

• Moderna språk bör göras obligatoriskt i högstadiet samt initieras redan från årskurs 4. Det som skiljer moderna språk från alla andra ämnen i grundskolan är att eleven kan välja bort dessa studier till förmån för andra alternativ och att eleven i princip när som helst har rätt att avbryta sina språkstudier. Det påverkar främmande språks status i skolan, skickar signaler om att andra språk än engelska inte är lika viktiga och medför en viss otrygghet för lärare som undervisar i dessa språk. Då språkläraryrket just inom moderna språk kan kännas som en osäker bana, leder detta i sin tur till att få vill satsa på lärarutbildningen i moderna språk. Lärarnas Riksförbund anser att språkvalet bör göras obligatoriskt och att eleverna bör komma i kontakt med moderna språk redan från årskurs 4. Dels för att förmågan att lära sig nya språk är mycket hög fram till puberteten och dels för att det sedan blir en naturlig övergång till språkstudier på högstadiet. Ett obligatoriskt språkval höjer både språklärarnas och språkens status i Sverige och inte minst, ökar elevernas framtida möjligheter. Utgångspunkten är naturligtvis att lärare får rätt förutsättningar och möjligheter att utöva sitt yrke och anpassa sin undervisning efter elevernas olika behov.
• Språklärarnas fortbildning måste garanteras och nationella kompetensutvecklingsinsatser som inte är tidsbegränsade måste utvecklas.
• Samtliga huvudmän måste uppvärdera lärarlönerna.
• Gymnasieskolan bör återgå till en reglering som innebär att en gymnasiepoäng motsvarar en garanterad undervisningstimme, det vill säga en 100 poängskurs ska motsvara 100 undervisningstimmar.
• Meritvärdesystemet bör utvärderas.
• Lärarutbildningen bör ses över – färre lärosäten, rätt dimensionering och en gemensam ämneslärarutbildning.

Den första punkten har återgetts in extenso, eftersom frånvaron av ett obligatorium är huvudorsaken till det nuvarande tillståndet i fråga om moderna språk. Danmark har redan beslutat att återgå till obligatoriet. Det absurda läget kan illustreras av att elever i högstadiet idag har möjlighet att byta ut studier i moderna språk mot det kursplanslösa, kravlösa, läxfria alternativet svenska/engelska. Konsekvensen blir att många elever bara läser svenska och engelska på högstadiet, vilket exempelvis går emot EU:s målsättning att alla medborgare bör lära sig två främmande språk förutom det egna modersmålet.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Söndagens svenskspråkiga sång   Vikingarna - Ord   Söndagens svenskspråkiga dikt   Ordbanken    Vad gör jag när jag har slut på orden Då går jag till ordbanken och lånar Öppnar en bok räntefritt och läser:   Daniel Boyacioglu ...

Torsdag den 15.5.25 diskuterede Folketingets ordførere et Forslag til folketingsbeslutning om at indføre en dansk sproglov, som var fremsat af Pia Kjærsgaard (DF) og et, der var fremsat af Mai Mercado (K) under et samlet punkt.   Stemningen var g...

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...