Igår publicerade Svenska Dagbladet en intressant artikel av Anna W Gustafsson. Hon berättar om en studie, som företagits med utgångpunkt från resultaten i högskoleprovets ordförståelsedel:

”Läs- och ordförståelse är inte bara en fråga om Pisaresultat: ur ett demokratiskt perspektiv är ett gemensamt språkbruk av största vikt. En ny studie av resultaten i högskoleprovets ordförståelsedel visar på en farlig och snabbt växande språkklyfta mellan generationerna.”

Huvudresultatet är entydigt:

”I undersökningen har vi velat studera hur ordförståelsen utvecklas över tid. Under perioden 2000–2011 hade provet lika många uppgifter (40) och konstruerades på samma sätt. Men det är svårt att jämföra resultaten rakt av: det är ju nya ord som testas varje gång. Genom att enbart studera poängresultaten för olika provomgångar kan vi alltså inte säga något om förståelsen för enskilda ord. Däremot kan vi utläsa hur olika grupper av provdeltagare presterar i relation till varandra.

Huvudresultatet av denna jämförelse är en­tydigt: generationerna fjärmar sig från varandra. Vi ser hur den äldsta åldersgruppen (över 40 år) i poäng räknat presterar något bättre över tid, medan den yngsta gruppen (under 25 år) presterar något sämre. Avståndet mellan generationerna växer med andra ord.”

Vilken är den troligaste förklaringen till denna utveckling?

”Av allt detta kan vi dra flera slutsatser. Att försämringen sker från 2006 och framåt överensstämmer på ett nästan övertydligt sätt med studier av svenskars medievanor (framtagna av exempelvis SOM-institutet). För de generationer som visar kraftigt försämrad ­ordförståelse går även tidningsläsandet kraftigt ner under samma period. Samtidigt går användandet av sociala medier av olika slag upp, och sannolikt konsumtionen av engelskspråkiga filmer, texter, spel etcetera – vilket kan förklara varför de ord som har släktskap med motsvarande engelska ord står sig bättre i ordförståelsen.”

Jag associerade omedelbart dessa slutsatser med en händelse för några dagar sedan.  Under en diskussion använde plötsligt en deltagare i 30-årsåldern, som vuxit upp med svenska som modersmål, ordet ”head start” och sökte därefter efter det svenska ordet, försprång. Det förvånade mig mycket, eftersom ordet försprång knappast är ett ovanligt ord och ett ord som vederbörande förmodligen hade insupit redan med barnsbenen. Men vederbörande hade säkerligen snappat upp ordet ”head start” på sociala medier eller någon engelskspråkig webbplats.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...