(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Den 21 februari är det internationella modersmålsdagen. Dagen instiftades av Unesco 1999 för att främja språklig mångfald och firades första gången året efter, år 2000.

I Sverige finns ingen officiell språkstatistik, men uppskattningsvis talas närmare 200 modersmål. Störst är svenskan med ungefär 8 miljoner talare, näst största finskan och arabiskan. Många modersmål har bara ett par hundra talare i Sverige, som de afrikanska språken woolof eller mandinka. Finska, samiska, meänkieli, romani och jiddisch har en särskild ställning som nationella minoritetsspråk, sedan Sverige undertecknat den europeiska minoritetsspråkskonventionen 2000.

Att få möjlighet att utveckla sitt modersmål är ett grundläggande behov för varje människa. Den som berövas sitt modersmål får ett svårare liv. Forskningsresultaten är tydliga. Invandrarbarn som får mycket undervisning på sitt modersmål klarar sig bättre i skolan och blir oftast också bättre på svenska. Elever med skolgång på annat språk än sitt modersmål, till exempel gymnasister med svenska som modersmål som läser sina ämnen på engelska, riskerar att lära sig mindre än de annars skulle göra.

Modersmål en politisk fråga

Framtiden för modersmålen i Sverige är en politisk fråga. Minoritetsspråk och invandrarspråk måste få synas mer i samhället. Undervisningen i andra modersmål än svenskan måste byggas ut i skolorna. Men även svenskundervisningen behöver byggas ut.

Sverige har sedan 1 juli 2009 en särskild språklag. I den ingår bland annat att svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige och att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Vidare står det i den att alla har rätt till ett språk. Det innebär rätten att utveckla och tillägna sig svenska, att utveckla och använda det egna modersmålet och minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk. Kan vi förverkliga dessa mål har svenskan och andra modersmål i Sverige förutsättningar för en god framtid.

Ordet modersmål

Ordet modersmål har funnits i svenskan åtminstone sedan 1500-talet. Det är en direktöversättning av latinets lingua materna. Inom svenskt utbildningsväsen kan modersmål i dag användas för att beteckna alla modersmål utom svenskan, det som förut – med en missvisande term – kallades hemspråk.

Läs mer

Vår sidor om Språklagen

Våra sidor om Minoritetsspråk

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

inga Johansson

21 februari 2017 23:18

Kanske kunde vi samtidigt också fira den internationella brodersmålsdagen.
Alla har rätt till ett modersmål, men också ett internationellt brodersmål.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...