Direktlänk till inlägg 7 mars 2017
Den pågående debatten om den ensidiga betoningen av engelska språket som vägröjare för internationellt samarbete är viktig. Svenskar i gemen (och många andra nationer) har dock fallit platt till marken för förföriska locktoner och fördold propaganda om engelska språkets allena saliggörande väg för breddad förståelse och bättre utländska kontakter. Vi som har verkat många år i sant internationella sammanhang inser förvisso att engelska kan vara en utmärkt nyckel till många låsta dörrar – men långt ifrån alla. Ryska, tyska och franska är större modersmålsspråk i Europa än engelska och erbjuder många värdefulla nycklar till kultur, litteratur, historia, folkliga sedvänjor, turism och diplomati i andra länder än de som betraktas som anglo-saxiska. De som inte har tillgång till sådana nycklar utestängs från många stimulerande och berikande upplevelser. Översättningar kan sällan fullt ut återge ursprungsspråkens skönhet, andemening och anspelningar. Det medför naturligtvis en betydande ansträngning att lära sig flera främmande språk, men även ganska måttliga kunskaper underlättar umgänge med människor med andra modersmål än svenska. Att tyska och franska nu åter kan antas bli mer gångbara för utveckling av affärsmässigt samarbete och privat umgänge i Europa tycks vara en allmän uppfattning. Vid sidan av det talade språket för alldaglig eller mer krävande konversation och förtroligt kontaktskapande skulle grundläggande kunskaper i framför allt tyska och franska öppna dörrar till en mycket rik litteratur på alla nivåer och till tidningar och tidskrifter som annars förblir otillgängliga. Att inte kunna förstå TV-program och filmer på originalspråken är en betydande förlust--eller, tvärtom, att förstå språken i sådana media är en stor vinst.
Den engelska ”sjukan” i Sverige har för övrigt lett till många ordförluster för svenska språket, eftersom kommersiella marknadsförare, utbildningsinrättningar, underhållningsentreprenörer och myndigheter gärna tar till helt onödiga ord och begrepp på engelska--ofta snarare enfaldig svengelska--i stället för existerande ord på svenska för att verka internationella. Denna tendens är någonting helt annat än den dynamik som funnits i svenska språket under flera hundra år, då låneord från tyska, franska och engelska (ibland med ursprung i grekiska och latin) tillförts svenskan på ett naturligt och praktiskt sätt. Med större kunskap av tyska och franska, vid sidan av engelska, skulle svenska språkanvändare lättare kunna värja sig mot helt onödigt intrång från ett enda håll. Att tillgodogöra sig flera främmande språk skulle alltså inte bara öppna nya dörrar till vidgad språkförståelse, utan skulle också kunna leda till större uppskattning av värdet av ett levande svenskt språk utan inbillat behov av lömska anglicismer och andra onödigheter.
Om utbildningsväsendet i Sverige inte anses erbjuda likvärdig, kvalificerad undervisning i andra främmande språk än engelska, borde den frivilliga kursverksamheten, kunna förstärka sina redan goda insatser för den språkintresserade allmänheten. Men allra viktigast för breddning av intresset för framför allt tyska och franska vid sidan av engelska är samhällets och enskilda medborgares attityder till flerspråkighet. Den pågående debatten kan säkert bidra till en vidgad syn på behovet av språkkunskaper – och nyttan och glädjen av dem. Omsvängningen behöver göras nu hellre än i en dunkel framtid.
Lars Nordberg
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...
När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien. Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...
Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...
Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning. Seminaret er d...
Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
|||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"