I artikeln ”Ryssland ratar dialekter” i senaste numret av Språktidningen skriver Östen Dahl apropå synen på dialekter i Norge respektive Sverige:

”Både i Sverige och i Norge finns det några dialekter där man säger min bok och andra dialekter där man säger boka mi. Men skillnaden är att det bara är i norskan som båda varianterna accepteras som standardspråk. Det här är en variation går utöver skillnaderna mellan de två skrivna språken som används i Norge: bokmål och nynorsk. I själva verket är variationen mellan dialekter större i Sverige än i Norge. Norska språkforskare erkänner med viss avund i stämman att det inte finns någon motsvarighet till älvdalska i Norge. Några dialekter som – liksom älvdalskan i Sverige – är svårbegripliga för utomstående, anser man inte finnas i Norge. Paradoxen är om det funnes sådan, skulle man inte kunna ha den generösa inställning till dialekter som man har nu – eftersom man då skulle bli tvungen att använda standardnorska.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)