Direktlänk till inlägg 31 maj 2022

Sverigedemokraternas svar på Språkförsvarets frågor inför valrörelsen 2022

Avdelning A                   Språklagens ställning och användbarhet

 

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag (SFS 2009:600), som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?


Svar: Vi har motionerat i riksdagen om att svenskan inte bara ska ha ställning som huvudspråk – utan även som nationalspråk, vilket svenskan redan har idag i Finland. Vi är därför öppna för att ändra språklagen i syfte att lyfta svenskans status till nationalspråk.


B                                     Svenskans ställning i skolan

 

2. Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör få i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar, så att det stämmer överens med Sveriges språklag?


Svar: Svenskundervisningen bör hållas på nuvarande nivå för svenska elever, men vara högre för nyanlända. Vi vill understryka betydelsen av svenska språket och vill att samtalsspråket i skolan alltid ska vara svenska under lektionstid undantaget språklektioner, skolor för nationella minoriteter samt de internationella skolor som av hävd har tillstånd att undervisa på andra europeiska språk. Förstärkt svenskundervisning ska ges till elever med undermåliga svenskkunskaper där resurserna tas från den nuvarande modersmålsundervisningen – som för övrigt, i likhet med svenska som andraspråk, ska avskaffas.


3. Hur ser ert parti på att skattefinansierade skolor undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?


Svar: Det finns flera välfungerande skolor som undervisar på engelska. Vi är kritiska till starten av nya så kallade internationella skolor som vill bedriva undervisning på engelska och vill se mer kontroll och stopp för oseriösa aktörer.


4. Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?


Svar: Att invandrare lär sig tala god svenska är av avgörande betydelse för att kunna bli anställningsbar och därmed bli en del av det svenska samhället. Kraven behöver dock skärpas avsevärt och mer ansvar behöver läggas på eleven själv för sin måluppfyllelse. Idag finns ingen fastställd tidsgräns för sfi, utan kursen anses avslutad när en elev uppnått kunskapskraven för den aktuella kursen. Detta innebär att sfi-studierna i praktiken kan pågå under oacceptabelt lång tid. Vi vill fastställa en bortre gräns för hur länge offentligfinansierade sfi-studier ska få fortgå till två år och skärpa kraven gällande närvaro, resultat och utbildningsinnehåll. Krav ska ställas på erhållen certifiering på nivå C1 för sfi-lärare. Sfi-undervisningen ska även innehålla obligatorisk undervisning om det svenska samhället och om rättigheter och skyldigheter för medborgare.


5. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?


Svar: Sverigedemokraterna välkomnar de försiktiga steg som Socialdemokraterna och övriga partier tagit för att återinföra de språkkrav som just Socialdemokraterna och övriga partier avskaffade 1999. Det är tragikomiskt att de krav som avskaffades för att de var orättvisa mot dem som inte lärde sig svenska, nu skall återinföras för att förbättra för samma grupper. Däremot är Sverigedemokraterna djupt kritiska till både tidsutdräkten i denna fråga och den låga nivå som föreslagits. Förslagen föreslås införas först år 2025, och det föreslås i princip räcka med en sådan låg nivå på svenskkunskaperna som man får när man går ut nian med godkänt betyg – i sitt tredjespråk. Det är förstås orimligt. Den som upptas till svensk medborgare måste naturligtvis på allvar ha ”vuxit in i det svenska samhället” som det hette för flera decennier sedan. Då måste man tala och läsa svenska flytande, eller åtminstone nästan flytande.


C                         Svenskan som komplett, samhällsbärande språk

 

6. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?


Svar: Ja, svenska språkets ställning bör stärkas inom högskola och forskning. Det är viktigt att svenskan överlever som vetenskapligt språk, i synnerhet då även personer med god engelska men bristande akademisk engelska måste kunna läsa avhandlingar med mera.


7. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?


Svar: Ja, det sker domänförluster inom högskolevärlden till engelskan i för hög grad. Visserligen är engelskan ett akademiskt språk världen över men det är önskvärt att skolor på alla nivåer bibehåller en balans mellan språken.


D                                     Svenskans ställning i EU

 

8. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?


Svar: EU-parlamentarikernas möjlighet att få service på svenska bör vara fullödig och fullständig. Det är även viktigt att handlingar som inkommer från EU till Sverige är på svenska. Vi anser även att när det är möjligt och lämpligt för regeringsföreträdare och EU-parlamentariker att använda svenska så borde det finnas tydligare krav på att svenska ska användas.


9. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Påverkar detta Sveriges ställning i EU på sikt? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?


Svar: Vi ser med oro på att intresset för att läsa franska och tyska i såväl grund- som gymnasieskola kraftigt minskat under de senaste åren. Det finns anledning att se över vad som krävs för att öka intresset och det har påbörjats en dialog på EU-nivå om detta. Vad gäller Sveriges ställning i EU tror vi inte att denna påverkas nämnvärt på kort sikt, då engelskan trots allt är dominerande. På längre sikt kan det dock bli svårt att få tag på rätt kompetens för olika lingvistyrken, som tex tolkar, inom EU:s byråkrati.


10. Vad är er inställning till att svenska inte längre alltid används vid kontakter med andra nordiska länder i offentliga sammanhang?


Svar: Det är en tråkig utveckling eftersom vi Sverigedemokrater tycker att den mellannordiska språkförståelsen är viktig. Språket är en viktig del av kulturen och de nordiska länderna har haft ett långvarigt utbyte både kulturellt och ekonomiskt under en lång tid. Detta utbyte fortsätter än idag eftersom många jobbar eller studerar i något av våra nordiska grannländer. Därför är den mellannordiska språkförståelsen viktig att värna.


E                                     Svenskan i media

 

11. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?


Svar: Ja, engelskan breder ut sig allt mer i det moderna kulturutbudet och sker på en viss bekostnad av produktioner på svenska. Därför har vi sedan länge förespråkat satsningar för att stärka den svenska filmbranschen genom ett nytt filmavtal för att skapa en mer livskraftig svensk filmproduktion. Utöver detta vill Sverigedemokraterna även genomföra satsningar på kulturarvsfilm.


12. Hur ser ert parti på public service uppgift att ha ett särskilt ansvar för svenska språket? Behövs konkreta regler?


Svar: Ja, public service-bolagen har enligt sändningstillstånden ett särskilt ansvar för svenska språket och dess ställning i samhället. Trots detta uppdrag håller public service allt oftare en alltmer omväxlande och stundtals låg nivå vad gäller svenska språket i sitt innehåll. Både anglicismer och svordomar förekommer vilket är ett tecken på bristande hänsyn till sitt språkvårdande uppdrag. Förmågan att förstå och uttrycka sig väl på svenska är en demokratifråga. Samhällets institutioner har ett gemensamt uppdrag att i den mån det går ge medborgarna goda förutsättningar till ett rikt och adekvat språk. Det är viktigt att public service tar sitt språkvårdande uppdrag på allvar och att språket håller en god nivå i det innehåll bolagen skapar. Bolagen bör även ta hänsyn i sitt språkbruk dagtid och exempelvis särskilt undvika svordomar under tider när det är troligt att minderåriga tar del av innehållet.


F                                      Svenskan i offentliga sammanhang

 

13. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?


Svar: Sverigedemokraternas hållning är att svenskan skall vara huvudspråk i Sverige. Därför borde det gälla att namn i offentliga miljöer ska vara på svenska. Samtidigt som det kan finnas kompletterande information på andra språk.


                                   Svenskans ställning i ert parti

 

14. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?


Svar: Nej, det är inte önskvärt. En sådan lagsstiftning skulle vara svår att förena med tryck- och åsiktsfriheten samt näringsfriheten.


15. Vad har ert parti för tanke om svenskans ställning på lång sikt i Sverige?


Svar: Sverigedemokraterna vill att det svenska språket ska bevaras och upphöjas till nationalspråk.


16. Varför har Ert parti ingen utpekad språkpolitisk talesperson? Inte heller någon uttryckt språkpolicy, som är kopplad till svenska språkets ställning och tillämpningen av språklagen? Är språkfrågan för oviktig för partiet?


Svar: För oss sverigedemokrater är svenskan en del av det immateriella kulturarvet som vi vill vårda, värna och bevara. Utifrån detta så har svenskan en upphöjd status i vårt parti och vår linje är att svenskan ska vara nationalspråk i Sverige. Språkfrågan ligger inom kulturutskottet och vår kulturpolitiska talesperson Bo Broman har huvudansvaret för språkfrågorna eftersom de flesta språkpolitiska frågor ryms inom kulturutskottet. Viktigt att poängtera är att språkfrågan är tvärpolitisk och angår ett flertal politikområden.

Med vänliga hälsningar,

Emma

Pressavdelningen
010-1019800


30/5  2022


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 
 
Ingen bild

Christina Johansson

31 maj 2022 20:26

Vakna och vettiga svar från Sverigedemokraterna. Tveklöst de bästa svaren hittills.

 
Ingen bild

Daniel Jacobson

31 maj 2022 22:14

Christina, där är jag inte ense med dig. I vart fall vill jag inte skriva under på "de bästa svaren hittills".

Partierna ger genomgående de positiva svar som vi kan förvänta oss om språket. Så tillvida är de vettiga och rimliga men naturligt nog även präglade av sitt partis ideologi. Och det gäller Sd såsom de övriga.

Vad jag förväntade mig av liberalerna men som jag har svårt att få att gå ihop är det här med att värna om svenskan men absolut inte tafsa på etableringsrätten för engelskspråkiga skolor. Där är ju Sd tack och lov inne på en annan linje.

Jag tycker att det mesta av Sd:s förhållningssätt är i sin ordning men jag ställer mig fundersam till en del saker.

"Nationalspråk" är något som inte används i vare sig språkvetenskap eller i statlig förvaltning. Om "huvudspråk" är för vagt så kan man byta till beteckningen "officiellt språk". Svenska är och har alltid varit nationalspråk i Sverige. Så de skjuter en bit ovanför målet där. Definitionen av nationalspråk i princip att språkets beteckning är en avledning av nationsnamnet (alltså Norge och norska samt Danmark och danska, och så vidare). Vad som brukar nämnas som enda undantag där är hebreiskan i Israel. Sd:s jämförelse med Finland blir också haltande eftersom det unika där är att de har två nationalspråk.

De gör det bra när de anger orsakerna till vissa ståndpunkter. Men beträffande varför svenska som andraspråk bör avskaffas får jag egentligen ingen förklaring. Om "samtalsspråket i skolan alltid ska vara svenska under lektionstid" så undrar jag hur det då ska fungera med avskaffandet av svenska som andraspråk. Den som ännu inte har svenskan utan är inlärare får således inte tala med någon av samma språk för att försöka förstå svenska? Blir det inte svårare att tillägna sig svenska då? (Modersmålsundervisningen ska ju också avskaffas så jag undrar vilket hjälpspråk som elever och lärare ska ta till när det behövs förklaras något ännu icke inlärt på svenska).

Språkkrav är bra. Man får dock tänka till. Äldre människor som kommer till Sverige lär bli utan svenskt medborgarskap. Att tillägna sig ett språk sent i livet är inte lätt, inget som man snyter ur näsan precis. (Där är väl också orsaken till migration och därmed motivationen en viktig faktor). Det kan också vara att tänka på för alla som flyttar till Spanien eller Thailand efter pension att ni måste lära er språket så att ni kan bli medborgare där om ni vill.

De efterlyser inte fler sfi-lärare märkligt nog. Det måste väl vara något som borgar för en bättre och effektivare andraspråksundervisning. Inget är så viktigt för att språkinlärning och integration som lärare som vet vad de håller på med.

"Vad gäller svenskans ställning i EU tror vi inte att denna påverkas nämnvärt på kort sikt, då engelskan trots allt är dominerande " vet jag inte riktigt hur jag ska tolka. Jag vet inte ens om det är korrekt.

Vidare nämns svordomar både en och två gånger vilket gör mig konfunderad. Men den förvåningen bygger sannolikt på att jag inte upplever problematiken.

Sedan avslutningsvis, åberopas tryck- och åsiktsfrihet angående engelskan i det offentliga rummet. Är det korrekt? Men där kan jag mycket väl ha fel.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

1 juni 2022 21:09

Daniel,

jag är överens om det mesta i din kommentar till SD:s svar. Inledningsvis en randanmärkning. Du skriver: "'Nationalspråk' är något som inte används i vare sig språkvetenskap eller i statlig förvaltning."

Jag tror inte att det finns att det finns någon allmänt vedertagen beteckning i detta avseende. När Språkförsvaret utarbetade vårt utkast till språklag 2006 – se http://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/index.php?id=325 – gick vi igenom en rad språklagar i Europa och i övriga världen. Såvitt jag kan minnas, använde samtliga beteckningen officiellt språk eller nationellt språk. I vårt utkast använde vi beteckningen officiellt språk. Den norska språklagen, som är den senaste språklagen i Norden, använder beteckningen ”nationellt huvudspråk”. Både den svenska och norska språklagen erkänner existensen av nationella minoritetsspråk. I Finland finns det två nationalspråk, som lika gärna kan kallas officiella språk, och andra språk, samiska etcetera, var ställning är tryggad i finländsk lag utan att formellt klassas som nationella minoritetsspråk.

Jag anser inte att svenska som andraspråk ska avskaffas. Det är bara små barn, som kan lära sig svenska eller något annat språk ”som papegojor”. Ju äldre eleven är, desto viktigare är svenska som andraspråk som inkörsport till svenskan. Påståendet att "samtalsspråket i skolan alltid ska vara svenska under lektionstid" är en klåfingrig fånighet, som saknar pedagogisk relevans. Min erfarenhet från undervisning i svenska som andra språk bland särskilt vuxna invandrare är att det är fördelaktigt att uppmuntra två elever, som talar samma modersmål, att hjälpa varandra på lektionstid, om den ena eleven är kunnigare än den andra. Det underlättar lärarens arbete. Det är en helt annan sak om två invandrarelever sitter och pratar på sitt eget modersmål och det inte har något med själva lektionen att göra utan bara stör andra elever. Men det är en enkel ordningsfråga.

Om språkkrav för medborgarskap etcetera, har jag skrivit flera debattartiklar. Se bland annat denna artikel – http://sprakforsvaret.bloggplatsen.se/2019/07/16/11618560-vad-vill-moderaterna-bevisa-med-sina-sprakkrav-pa-invandrare/#kommentarer – som i förkortad form publicerades i några dagstidningar. Rätt utformade är inte språkkrav felaktiga; de får dock inte fungera som en utstötningsmekanism utan måste kombinera både rättighets- och skyldighetsaspekten.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 31 jan 12:51

Lars-Gunnar Andersson behandlade denna fråga i en artikel i Göteborgs-Posten igår. Han skriver bland annat:   ”Och till detta kan vi lägga en förnamnsreform. Det blir vanligare att presentera sig med enbart förnamn i stället för både för- o...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 30 jan 08:00

  I. Jag är svensk. Jag älskar mitt Sverige, mitt land. Här är jag född och här är jag uppvuxen. Jag har fått höra godnattsagor och vaggvisor som barn och hört berättelser om Norrland och vårt lands historia.   I skolan var modersmålet och hist...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 29 jan 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Kjell Höglund - Ett dygn har både dag och natt   Söndagens svenskspråkiga dikt   Vän! I förödelsens stund   Vän! I förödelsens stund, när ditt inre av mörker betäckes,     När i ett avgrundsdjup minne ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 28 jan 08:00

Sölve Dahlgren skrev på Boktugg den 30 december:   ”Svenskaförsvarare. Svenskans ställning i skolsystemet måste stärkas, inte i förhållande till minoritetsspråken, men i förhållande till engelskan i skolan. Det kräver organisationen Språkfö...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 27 jan 12:17

"Flytande" engelska och spanska i svensk skola alltså! "Total inre säkerhet". Bla, bla, bla...   Hur blir det då med vårt eget språk... svenska... officiellt huvudspråk sedan snart 14 år och som trots det, bland andra, Internationella engelska s...

Presentation

Omröstning

Vilket skall det talade språket vara i mellannordiska möten och sammanhang på offentlig nivå? Svenska, norska och danska är närliggande språk, och det förutsätts, att personer i offentlig ställning skall vara utbildade att förstå varandras språk.
 Svenska/norska/danska med tolkning tillgänglig till/från finska och isländska
 Engelska
 Vet inte

Fråga mig

139 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20
21
22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Maj 2022 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se