Tisdagen den 28 juli 2020 besökte jag Akademibokhandeln i Skrapan på Södermalm i Stockholm. Jag skulle köpa en bok och ett födelsedagskort till en väninna  som snart fyller år. Efter ett tag fastnade min blick på en skylt med följande text:

”Dina ord är guld värda. Ge dina anteckningar ett värdigt hem och all den uppmärksamhet de förtjänar.”

Nedanför denna trevliga skylt stod fyra anteckningsböcker: en rosa, en grön, en vit och en svart. På framsidan var något skrivet med guldbokstäver. På den första stod det ”Bright Ideas”, på den andra ”Make it happen”, på den tredje ”Think write REPEAT” och på den fjärde ”Remember This”.

Är det de svenska orden som är guld värda eller de engelska i landet där svenska är officiellt språk?

Jag tog ett foto på anteckningsböckerna och gick vidare. Längre in i bokhandeln upptäckte jag oerhört vackra skrivböcker, men när jag öppnade dem visade det sig vara kalendrar med månadernas namn på engelska. Besviken slog jag igen dem.

När jag till sist stod framför födelsedagskorten var häpnadsväckande många på engelska. Om jag ska köpa ett födelsedagskort till släktingar och vänner i Sverige vill jag förstås att de ska ha svensk text. Vem köper egentligen födelsedagskort på engelska i Sverige? Jag skulle välja födelsedagskort på svenska även om jag skulle skicka dem till vänner utomlands.

All engelska i det offentliga rummet i Sverige gör mig nedslagen. Vi måste se till att svenskan lever vidare. Vi måste se till att de svenska orden är guld värda.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförvaret)