Anders Q Björkman skriver idag i Svenska Dagbladet:

”Men det jag egentligen vill komma till är att jag tror att det finns ett fjärde skäl till varför vi gallrar ut bland åkommorna: magiskt tänkande.

När begripliga men negativt laddade ord – sjukdom är ju sällan något positivt – byts ut mot mer abstrakta facktermer vars innebörd inte är uppenbar för svensktalande, kan det ge sken av att smärtan och stigmatiseringen är mindre. Latinet skulle helt enkelt minska lidandet.

Nog låter det mer kliniskt och mindre självförvållat att lida av levercirros jämfört med att ha druckit sig till skrumplever? En diabetiker antyds inte som en sockersjuk ha ett osunt förhållande till sötsaker. Och även om ordet cancer är laddat med ångest, framstår det nog ändå som ännu otäckare att ha innanmätet fullt av kräfta. (Det latinska ordet, som ju för övrigt inte betyder något annat än just kräfta, introducerades i Svenska Akademiens ordlista 1923.)

Tron att nya ord kan förändra en allmänt negativ inställning till den företeelse de ska beskriva återfinner vi också i den utveckling som gjort lytta till handikappade, därefter funktionsnedsatta och numera funktionsvarierade. Städerska – ett uppenbart kvinnligt yrke med låg status – har ersatts av de könsneutrala lokalvårdare eller hygientekniker. Om det har gjort yrket mer prestigefullt går att ifrågasätta. Kan det inte snarare vara tvärtom: att det är dagens mindre nedlåtande syn på yrket som har fått oss att byta ord?”

Texten ligger bakom en betalmur.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Kz

9 oktober 2022 20:13

Det är synd att en del nya ord blir så långa. Hade ordet lytt fått en positivare klang om man hade fortsatt att använda det?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...