Ann-Ki

16 augusti 2023 21:25

Stort tack för era informerande artiklar!
Självklart bör det vara så att all forskning, oavsett språk, är lättåtkomlig för oss alla!

Anders F

16 augusti 2023 21:32

Man kan instämma i att forskningsartiklar bör vara "lättillgängliga för alla". Men blir de mer lättillgängliga om de skrivs på en mängd olika språk av vilka man i bästa fall behärskar 1-3 hyfsat? Är ändå inte engelska språket en acceptabel kompromiss för att göra artiklarna "tillgängliga för alla"?

kz

18 augusti 2023 20:44

Det är också viktigt att vi får terminologi på svenska, så att inte vårt språk hamnar på efterkälken.

Per-Åke Lindblom

18 augusti 2023 22:28

Svar till Anders F

Problemet är att engelska är ett naturligt språk, som genom sin dominans tränger undan andra språk som avhandlingsspråk och vetenskapligt språk, t.o.m på hemmaplan. Före andra världskriget var engelska, tyska och franska relativt jämställda som vetenskapliga språk i Europa. Fr.o.m medeltiden och fram till 1800-talet fungerade latinet som gemensamt vetenskapligt språk. Latinet var ingens modersmål och gav inga favörer till någon särskild språkgrupp eller stat. Men de forskare och vetenskapsmän som vill värna om sina modersmåls ställning och vetenskapliga vokabulär bör åtminstone skriva sina avhandlingar och vetenskapliga artiklar först på det egna modersmålet och sedan översätta dem till engelska. Idag finns det utmärkta översättningsprogram som DeepL, som kan göra grovjobbet på försvinnande kort tid. Översättningarna måste givetvis korrekturläsas. Testa programmet själv!

inga johansson

19 augusti 2023 13:33

citat - "Problemet är att engelska är ett naturligt språk....
"Latinet var ingens modersmål och gav inga favörer till någon särskild språkgrupp eller stat."

Var hittar ni idag ungdomar från Ukraina, England, Italien, Brazilien, Österrike, Frankrike, Indien och Nederländerna,
som på latin kan redogöra för sin vetenskapliga forskning i kemi,
astrofysik, robotik, matematik, historia och sociologi.
Här finns några, som på ett naturligt språk gör så:
https://www.youtube.com/watch?v=PlbMPEvaUFQ

Peter Pierrou

19 augusti 2023 18:48

Svar till Inga
Men esperanto är inget naturligt språk, d.v.s det har inte utvecklats spontant utan någon upphovsman eller –kvinna. Det konstruerades ursprungligen av Zamenhof och kallas ofta för planspråk. Det är fortfarande ett konstruerat språk. Om man vill ha ett neutralt internationellt lingua franca, måste det antingen vara ett dött språk (dött i den meningen att det inte längre fungerar som levande talspråk) som latinet, ett planspråk (som esperanto, interlingua etc.) eller ett språkisolat som baskiskan (som saknar släktingar). Jag har aldrig hört talas om att esperantister marknadsför esperanto som ett ”naturligt språk”.

inga johansson

19 augusti 2023 20:00

Ja, du Peter Pierrou, på vems ömma tår har jag nu trampat?
citat: esperanto är inget naturligt språk…
Volapük var inget naturligt språk - men esperanto fick alla
sådana påståenden till sig.
Språket har utvecklats spontant i snart 140 år.
Talar inte de 12 ungdomarna spontant om sin forskning i filmen,
som du kanske inte såg? Här marknadsförs ju esperanto som ett
naturligt och användbart språk.
Fortfarande letar jag efter motsvarande film på latin.

Anders F

20 augusti 2023 09:04

Forskningsresultat inom bl a naturvetenskap är globalt giltiga, inte begränsade av nations- eller språkgränser. Därför tycks vi eniga om att dessa resultat bör vara ”tillgängliga för alla”. Men hur ”tillgänglig” är sådan forskning egentligen för den ”vanliga” medborgaren som behärskar endast det egna modersmålet? Forskning och dess terminologi är idag så avancerad att jag vågar påstå att mycket (det mesta?) är obegripligt för den som inte själv är djupt intresserad av det specifika forskningsområdet. Skulle man då på varje nationellt språk konstruera nya termer (likt man delvis försökt på isländska) - som fackfolket inte använder, och därmed knappast heller någon annan – framstår inte som logiskt.
Jag är en stark förespråkare för det svenska språkets ställning, men menar att den situation vi faktiskt lever i talar för att det engelska språket även fortsatt är den bästa kompromissen för att göra forskning tillgänglig för dem som faktiskt läser och skriver forskningsartiklar. För att göra forskningsresultat tillgängliga för en nationell allmänhet krävs däremot naturligtvis en popularisering av språk, framställning och innehåll – men det är för ett annat syfte.
Forskningens terminologi kan knappast styras och utvecklas av dem som inte använder den.

Peter Pierrou

20 augusti 2023 19:26

Svar till Inga:
Du har inte trampat på några ömma tår alls. Du tycks inte vilja förstå vad ett ”naturligt” språk är. Svenska, grekiska, engelska, kinesiska och arabiska och 6000 andra språk är naturliga. Det går inte att identifiera någon upphovsman eller – kvinna till dessa utan de har uppstått spontant och förändrats successivt under en mycket lång tidsperiod. Zamenhof konstruerade esperanto för 140 år sedan: det var inte så att han plötsligt började tala i tungor, att esperanto plötsligt sköljde över honom eller att han och hans grannar plötsligt började tala esperanto med varandra. Att man idag kan använda esperanto för att tala om vetenskapliga frågor är inte ett dugg märkligt; även interlingua, ido m.fl kan användas för att tala om vetenskapliga frågor. Kanske t.o.m klingon. Jag är inte alls motståndare till idén om planspråk, men det finns skäl till varför inte något planspråk slagit igenom. Svaret heter de naturliga språken. Varför skulle de statliga företrädarna och användarna av de största språken i världen, engelska, kinesiska, spanska, franska, arabiska, hindi etcetera acceptera att ersättas av esperanto eller något annat planspråk som internationellt lingua franca? Språk är både en inkomstkälla och en källa till politiskt och kulturellt inflytande. Den internationella marknaden för vetenskapliga tidskrifter domineras helt av engelskspråkiga tidskrifter: http://sprakforsvaret.bloggplatsen.se/2023/08/18/11792816-vilka-dominerar-de-internationella-vetenskapliga-tidskrifterna/ och att detta är en mycket lukrativ affär. Om ett planspråk ska kunna ersätta engelskan som internationellt lingua franca i världen, krävs nog en världsregering. Och en sådan verkar mycket, mycket avlägsen.

Per-Åke Lindblom

20 augusti 2023 20:19

Anders F

De flesta stater som bedriver en medveten språkpolitik i syfte att slå vakt om sina nationalspråk/officiella språk/huvudspråk slår också vakt om den inhemska vetenskapliga vokabulären och försöker utveckla den. Görs inte detta, så kommer det inhemska vetenskapliga språket att utarmas. Varför överlåta utvecklandet av en vetenskaplig vokabulär helt och hållet till engelskan?
I den svenska språklagen heter det:
5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden…
12 § Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.”
I den isländska språklagen heter det:
"Myndigheterna ska främja att det akademiska ordförrådet på isländska inom olika områden utvecklas gradvis och stadigt, är tillgängligt för alla och används i stor utsträckning."
Jag ser inte engelskans ställning som någon slags ”kompromiss”. Det förutsätter att det finns parter, som har fattat medvetna beslut. Engelskan har erövrat sin monopolställning som internationellt lingua franca snarast tack vare avsaknaden av medvetna beslut från statliga aktörers sida. Som jag påpekade var engelska, tyska och franska fortfarande relativt jämställda som avhandlingsspråk i Europa före andra världskriget – se bl.a ”Scientific Babel” av Michael D. Gordin.
Men det är svårt idag att ersätta engelskan som vetenskapligt lingua franca. Vad man däremot kan göra är att använda svenska så mycket möjligt som vetenskapligt språk i Sverige. Bara genom att användas kan svenskan utvecklas. Tack vare språkteknologins utveckling är det idag mycket enkelt att översätta från svenska till engelska.

Anders F

21 augusti 2023 09:59

Per-Åke Lindblom
Jag tror att vi pratar om olika frågor. Du hänvisar till lagregler och *myndigheters* agerande, och självklart är vi överens om att lagar ska följas och att myndigheter ska kommunicera med medborgarna på det egna språket.
Jag pratar däremot om den fråga som diskuteras i den omdebatterade artikeln, nämligen forskares kommunikation med forskare i andra länder. Forskning bedrivs i första hand inte av *myndigheter* utan av ”fria forskare”, och lika självklart som myndigheter måste använda och utveckla ett gemensamt språk med medborgarna, lika självklart måste det internationella forskarsamfundet använda och utveckla ett gemensamt språk för sin inbördes kommunikation! Så har också skett inom forskningsområden som har multinationell giltighet, och det blev engelska.
Att vid sidan om en sådan internationellt gångbar kommunikationsväg dessutom utveckla en nationell terminologi lär inte underlätta forskarnas kommunikation med forskare i andra länder (men kan möjligen ha betydelse för forskares kommunikation med allmänheten; detta är dock som sagt en annan fråga).
Forskning och forskningsterminologi är inte – och kan heller aldrig vara - i första hand ett resultat av ”medvetna beslut” utan resultatet av en ständigt pågående internationell diskussion och utveckling. (”Det som uppfattades som rätt och riktigt igår är inte säkert ansett som rätt och riktigt idag.”) Jag tänker mig att något liknande gäller även för utvecklingen av språk. Tanken att ”statliga aktörer” skulle vara lämpliga att styra forskning, forskningens språk, eller språkets utveckling i allmänhet – ger däremot kalla kårar, och har i praktiken aldrig fungerat när det prövats.
Att man idag i den internationella forskningsvärlden skulle ersätta det engelska språket med något annat språk (vilket?) framstår för mig inte som ett seriöst och meningsfullt förslag (och föreslås inte heller i den omdebatterade artikeln). Engelska fungerar trots allt bra i detta sammanhang. Situationen kan naturligtvis vara en annan i forskning som är begränsad till lokala-regionala-nationella förhållanden, men detta var inte utgångspunkten i den omdebatterade artikeln.

inga johansson

21 augusti 2023 13:34

Svar till Peter Pierrou

citat:

det finns skäl till varför inte något planspråk slagit igenom

Vad menas med ”inte slagit igenom”
Om esperanto inte slagit igenom hur kan ett antal sydkoreaner i augusti 2023
sjunga en sång, tonsatt av en japan, på en kongress i Torin, Italien.
Om esperanto inte slagit igenom hur kan jag då hitta så mycket material
på internet, t.ex podcast-radio utsändningar från Cuba, Madagaskar och Kina.
Om inte esperanto slagit igenom …..

citat: Om ett planspråk ska kunna ersätta engelskan … / ... acceptera att ersättas av esperanto …

Detta är ju en feltolkning av varför esperanto finns.
Det skapades inte för att ersätta något annat språk utan för att bli en bro mellan språk, en nyckel till alla modersmål -
helt enkelt ett brodersmål.
Esperanto har de fördelar, som de språk saknar, som bygger på pengar och makt.

citat:
Språk är både en inkomstkälla och en källa till politiskt och kulturellt inflytande.

Eĉ guto malgranda, konstante frapante,
traboras la monton granitan.

Även en liten droppe, ständigt fallande ,
urholkar stenen.

https://www.youtube.com/watch?v=Ve1xH0ZFa1Y

"Ho, ĉesu!" mokante la homoj admonas, –
"Ne ĉesu, ne ĉesu!" en kor' al ni sonas:

"Äh sluta!" folket manar hånfullt, –
"Stoppa inte, sluta inte!" i vårt hjärta låter det så:

ni paŝo post paŝo, post longa laboro,
atingos la celon en gloro.

steg för steg, efter långt arbete,
kommer vi med ära att nå målet

Lästips:
Ulrich Lins
L'espéranto, langue dangereuse: Une histoire des persécutions sous Hitler et sous Staline
https://fr.wikipedia.org/wiki/La_dan%C4%9Dera_lingvo
Boken är tillgänglig på följande språk:
engelska, tyska, italienska, japanska, koreanska, litauiska och ryska.