Lise Bostrup skrev i Jyllands-Posten den 22/7 bland annat:

"Jamen, er det da ikke bare verdens gang, at de nationale sprog langsomt skubbes til side for de store internationale sprog: kinesisk, fransk, russisk og engelsk?

Jo, det er en fare, der truer, og i næsten alle lande ønsker man at værne landets sprog. Ifølge en rapport, som Unesco udarbejdede i 2003 var der 173 lande i verden, som havde bestemmelser om sprog i deres forfatninger, og blandt de nordiske lande er Danmark det eneste land, der ikke har sproget indskrevet i forfatningen. Af de øvrige europæiske lande er der kun seks lande, der ikke har sikret deres sprog på forfatningsniveau: Disse lande er Storbritannien, Tjekkiet, Serbien, Montenegro, Holland og San Marino.

Når det danske sprog ikke blev skrevet ind i grundloven i 1849, skyldes det sandsynligvis, at det var selvindlysende, at det danske sprog skulle være statsbærende, og det er da også ganske karakteristisk, Norge, så snart det blev selvstændigt, skyndte sig at få det norske sprog ind i forfatningen, og har siden brugt ganske store summer på at støtte og videreudvikle det norske sprog.

På samme måde fik de baltiske lande estisk, lettisk og litauisk ind i landenes forfatninger for at slippe af med det russiske sprogs dominans, og Slovakiet har også haft ret travlt med at få det forfatningsmæssige grundlag i orden, så det tidligere såkaldte tjekkisk-slovakiske sprog kunne sparkes til hjørne.”

Läs vidare här!

Finland, Sverige, Island och Norge – i den kronologiska ordningen – har alla antagit språklagar.  Däremot har Tyskland varken reglerat tyskans ställning i grundlag eller i form av en separat språklag. Den stora språkföreningen Verein Deutsche Sprache kräver till exempel att tyskans ställning ska regleras i grundlagen.

Men det är utmärkt att det skapas opinion i Danmark för att danskans ställning ska regleras på något sätt i lagform. Det danska språket är lika utsatt för påverkan från engelskan som de övriga nordiska språken, särskilt i form av domänförluster.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)