Denna intervju gjordes den 24 april av en företrädare för Swebbtv med Per-Åke Lindblom, Språkförsvaret, men det är oklart om intervjun överhvudtaget sändes.

Fråga: Vilka är ni i Språkförsvaret och varför startade ni?

Svar: Språkförsvaret är partipolitiskt obundet nätverk, som står på tre ben. 1) Vi försvarar svenskan, särskilt mot engelskans expansion på svenskans bekostnad; 2) vi förordar mångspråkighet; och 3) mellannordisk språkförståelse. Redan 2005 inledde Språkförsvaret en kampanj för att Sverige skulle anta en språklag, en kampanj som kröntes med framgång 2009, då en enhällig riksdag antog en språklag. Språkförsvaret bedömer alla riksdagspartier utifrån nämnda plattform, men medlemmarna röstar på olika partier och vi efterfrågar aldrig partipolitisk tillhörighet.

Fråga: Vad ser du som det största hotet mot korrekt svenska i dagens  samhälle och vad kan vi göra åt det?

Svar:Det största hotet mot svenskan ställning i Sverige är engelskan frammarsch på svenskans bekostnad inom allt fler användningsområden, s.k domäner. Det gäller inom den högre utbíldningen, där 90 % av alla avhandlingar skrivs på engelska, det gäller inom grundskolan och gymnasieskolan, där engelska som första undervisningsspråk breder ut sig; det gäller inom reklamens och populärkulturens värld; det gäller alla anglicismer som flödar in i svenska språket.

Fråga: Varför är det viktigt att bevara det svenska språket anser ni på Språkförsvaret?

Svar: Alla språk har ett egenvärde och svenskan råkar vara vårt modersmål eller huvudspråk. Just nu hotas det framför allt av engelskan. Därför försvarar vi också alla hotade språk i världen, även om vi inte kan göra så mycket åt deras situation. Därför stödjer vi också att älvdalskan, som skiljer sig lika mycket åt från svenskan som isländskan, ska upphöjas till minoritetsspråk i Sverige.

Fråga:Tycker du att politikerna till fullo förstår hur viktigt svenska språket är och gör de rätt saker för att bevara språket?

Svar: Nej, absolut inte. Hotet från engelskan är en blind fläck hos riksdagspartierna.  Inget riksdagsparti har drivit en medveten och genomtänkt linje för att reglera användningen av engelskan inom den högre utbildningen. De etablerade riksdagspartierna gör heller ingenting för att bromsa expansionen av engelska som första undervisningsspråk i grundskolan och gymnasieskolan i form av engelskspråkiga friskolor, vilket är ren självkolonialisering.

Fråga: Hur viktigt är det att behärska det svenska språkets språkmelodi?

Svar: Den invandrare som vill göra karriär i Sverige gör det bäst genom att använda den traditionella språkmelodin i svenska språket. Den svenska riksdagen kallas numera den svensk-iranska riksdagen på grund av överrepresentationen av ledamöter med iranskt ursprung. Jag tror inte att de har gjort den karriären på grund av de inte har behärskat traditionell svensk språkmelodi. Självfallet bör också rikssvenskt talspråk premieras i de etablerade etermedierna, radio och tv. Hallåmän och hallåkvinnor bör tala svenska utan alltför kraftig brytning eller alltför kraftiga dialektala undertoner.  Men spontana förändringar i talspråket är annars mycket svåra att förhindra. Däremot tror jag att det svenska språkets språkmelodi kommer att visa sig vara motståndskraftig.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Sven-Ingvars: När solen färgar juninatten

Söndagens svenskspråkiga dikt

Juninatten 

Nu går solen knappast ner,

bländar bara av sitt sken.

Skymningsbård blir gryningstimme

varken tidig eller sen.

Insjön håller kvällens ljus

glidande på vattenspegeln

eller vacklande på vågor

som långt innan de ha mörknat

spegla morgonsolens lågor. 

Juni natt blir aldrig av,

liknar mest en daggig dag.

Slöjlikt lyfter sig dess skymning

och bärs bort på ljusa hav. 

Harry Martinson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)  

Er bevaring av nordisk identitet gjennom språket en tapt kamp?

Joakim Reigstad skriver på Foreningen Norden:

Ja, hva tror du? La oss gå tilbake til 31. oktober i fjor. De nordiske statsministerne var samlet til Nordisk råds 75te sesjon.

I statsministerboligen i Oslo sto åtte pent antrukne nordiske statsministre. Fra Norge, Sverige, Danmark, Island, Finland, Grønland, Færøyene og Åland. De skulle ha innledende pressekonferanse.

«The first speaker is the prime minister of Norway, Jonas Gahr Støre», sa en stemme gjemt bak skilleveggen i presserommet. Heisann! Engelsk ja. Noen av de utvalgte reporterne som skulle stille spørsmål etterpå, begynte å fikle nervøst med kulepennen. Her måtte ting oversettes og skrives ned. For ingen vil jo dumme seg ut på dårlig, nølende norsk-engelsk foran kolleger fra resten av Norden.

«First of all, I like to welcome my Nordic family to Oslo», startet Støre på stødig engelsk. De andre var ikke spesielt mye dårligere, selvom Mette Frederiksens nordjyske bakgrunntid vis skinte igjennom i hennes innledning:«Tænk ju so møtsj for hausting us», sa hun henvendt til verten for møtet, Jonas Gahr Støre. Rett etterpå var svenske Ulf Kristersson kanskje smartest av dem alle sammen, «I just copy what Mette said», sa han, og slapp for en lang innledning på engelsk.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svensklärarföreningen har i år titeln "Språk i Norden", vilket verkar lova ett intressant innehåll om hur vi i Norden förstår eller inte förstår varandra.

Men det blir en besvikelse när man letar efter detta i de åtta kapitlen. I det enda kapitel som något tar upp språkförståelse mellan unga berörs inte heller vilka nycklar som behövs för att "dyrka upp"grannspråken, och inse vilken ny värld som öppnar sig om man kan förstå sina grannar.

Vart tog förresten den goda idén om att tala skandinaviska vägen?

Olle Käll

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kommunfullmäktige i Upplands-Bro beslutade i september 2019 att fristående skolor som etablerar sig i kommunen ska få extra hög ersättning för sina lokalkostnader. Skollagen säger att friskolor ska ersättas med kommunens genomsnittliga lokalkostnad, men att det är tillåtet för kommuner att ge mer än så. Skälet till beslutet var att den borgerliga majoriteten ville att Internationella Engelska Skolan ska etablera sig i kommunen, och att IES krävde högre ersättning för att en IES-skola i Upplands-Bro skulle komma på tal.

Men politikerna i Upplands Bro hade inte bara siktet på IES. Våren 2021 skrev dåvarande skolchefen i Upplands-Bro en rapport om en ny skolorganisation där det poängterades att den politiska ledningen tydligt uttalat att andelen barn och elever som går i fristående verksamheter ska öka, och att fler fristående förskolor och skolor ska etablera sig i kommunen. Skolchefen lade fram ett antal förslag på hur detta skulle kunna bli verklighet…

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det går att sjunga på svenska i popvärlden och samtidigt nå stora framgångar! Den svenska sångerskan och låtskriverskan Veronica Maggio, född 1981, är den första svenskspråkiga artist som fått över en miljard låtlyssningar på musikströmningstjänsten Spotify. Alla hennes låtar är på svenska och några av de mer spelade är ”17 år”, ”Välkommen in”, ”Jag kommer”, ”Hela huset”. År 2023 tilldelades hon den kungliga medaljen Litteris et Artibus. Hon går hem inom många åldersgrupper och är i sommar aktuell med en turné i Sverige och Norge. 

Christina Käll

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Efter bara två års verksamhet ska Språkcentrum för de nationella minoritetsspråken finska, mäenkieli, romska och jiddisch troligen läggas ner vid årsskiftet, och personalen har sagts upp. Orsaken är att regeringen inte har gett Insitutet för språk och folkminnen, Isof, som driver centrumen, något besked om uppdrag eller finansiering från 1 januari 2025, enligt ett inslag från Sveriges Radio finska.

Sedan 2022 finns fyra språkcentrum, i Uppsala (finska), Stockholm (romska och jiddisch) och Kiruna och Övertorneå (meänkieli).Deras uppdrag är att ”tillgodose den aktuella minoritetens behov och rätt att återta språket genom att aktivt främja och stimulera ökad användning av språket, stärka enskilda förutsättningar för att bruka och återta språket samt sprida kunskaper om språket och hur det kan revitaliseras", som det står på Isofs hemsida. 

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)