Jag läste ett kåseri rubricerat ”Rör inte min spenat” där skribenten Boris Benulic berättar om ett besök i en Coop-affär. Han skulle köpa spenat för att tillaga spenatsoppa, men upptäckte vid frysdisken att det på förpackningen (märke Coop) stod Spinach. Han gör då reflektionen att svenska språket trängs undan av okunskap, bristande bildning och omedvetenhet, och ger några exempel på hur det går till. Men han konstaterar att detta fall är något annat: Ett försök att medvetet ersätta svenska ord med främmande ord. Han går till en annan butik och köper sin spenat. En, som han skriver, ”liten, vardaglig motståndshandling mot förflackningen av det svenska språket”.

Själv handlar jag nästan jämt på ICA eftersom det är den enda butik som finns där jag bor. Men just idag hade jag ärende till en ort där även Coop finns, så jag gick in för att kolla själv hur förpackningarna i frysdisken såg ut. Vid en hastig överblick såg jag mycket riktigt ”Spinach”, ”Cauli Flower” och ”Green Cale” av märket Coop. (Med små bokstäver under stod namnet även på svenska, danska/norska och finska.) Dessutom upptäckte jag små förpackningar med ”Garlic” och ”Ginger” ”chopped and ready to use” med ”open here” utsatt. Där hade man inte ens bemödat sig om att sätta ut varans namn på nordiska språk! Däremot stod med små bokstäver på de fyra nordiska språken att det var djupfryst, om man nu hade missat det... Det var alltså också Coops eget märke.

Jag kollade också lite på andra djupfrysta varor av märket Coop, men där stod det på svenska, i alla fall de jag hann se på. Och man har också ett märke som heter Xtra, och där verkade det fortfarande vara svenska som gäller, vad jag kunde se. Men det här reser ju frågan om huruvida Coop håller på med ett språkbyte på sina varor, och börjar med djupfrysta grönsaker? För varför skulle man ha engelska namn på just de varorna, kan man fråga sig.

Artikelförfattaren skriver bl a om Coop att: ”Det verkar vara en koncern som försöker hantera sina ständigt krympande marknadsandelar i Sverige genom att ge sina produkter engelska namn. Jag förstår inte riktigt hur det är tänkt att få försäljningen att öka.” Nej, det förstår inte jag heller! Det är nog fler än han och jag som blir irriterade på detta tilltag. Jag har skrivit till Coops kundtjänst om saken, och bett dem ge mig en enda vettig orsak till språkbytet. Men jag tvivlar på att jag får det... Själv är jag ju inte medlem i Coop heller. Men kanske om medlemmar hör av sig om samma sak, att det kan ha någon verkan? Finns det några bland språkförsvarna kanske?

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

inga johansson

3 december 2024 12:58

Då är det mycket roligare med andra språk.
Jag köper Surkål från Polen.

Krakus - det säger inte vad glasburken innehåller utan vad som händer om man tappar burken.
Men även svenska ordet Surkål och finska ordet Hapankaali finns med på etiketten. Ingen engelska här!
Innehållsförteckning på SE FI NO.
Det räcker för en polsk vara som säljs i Sverige.

 

Ingor Loreson

3 december 2024 17:35

Sedan Konsum, som det hette under 1900-talet, bytte namn till Coop kan en tydligen förvänta sig vad som helst.
Men vi är ännu många som envetet fortsätter att tala om "Konsum" - eller "kooperativa".

http://Konsum

 

Uppmärksam

3 december 2024 17:40

Återta namnet Konsum!

 

Kez

3 december 2024 20:20

Jordnötter blir peanuts och valnötter blir walnuts(COOPS).

 

Torbjörn

4 december 2024 05:20

Intressant inlägg!
Svenska språket trängs undan, men samma sak gäller i många länder och kulturer.
I Frankrike har de tagit tag i saken sedan många år tillbaka, och har organ som "förfranskar" och ser till att behålla franska ord i landet.
Nya tekniker osv hamnar ofta där och man hittar på ett franskt ord för det, istället för att använda engelska som man gör i många länder.

http://elsparkcykelguide.se

 

inga johansson

4 december 2024 21:19

Det är roliga ord - walnut liknar walrus - valnötter och valrussin
valnöt blir juglando på vårt brodersmål - då tänker man på ljuglandet, vilket det nu må vara.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...