(Detta pressmeddelande publicerades den 30 maj 2018, men är fortfarande aktuellt)

"Alla friskolegrupper sätter genomgående högre betyg än kommunala skolor efter att hänsyn tagits till resultaten på de nationella proven, visar en ny rapport.

Forskaren Jonas Vlachos, nationalekonom vid Stockholms universitet och Institutet för näringslivsforskning, har i sin studie använt en ny ansats som tydligt visar att fristående grundskolor sätter högre betyg än kommunala. Han har jämfört betyg i alla ämnen med de nationella prov som finns i framför allt matematik, för att fånga skolans allmänna nivå. Det vanligaste sättet är annars att jämföra med endast de ämnen som har nationella prov.

Resultatet visar att skolor tillhörande Internationella Engelska skolan och Kunskapsskolan särskilt utmärker sig för att vara generösa i betygssättningen. Detta pekar på svårigheten att ha ett enhetligt och tillitsbaserat regelverk för en verksamhet där både privata och offentliga aktörer är verksamma, konstateras i rapporten.

Läs rapporten Trust-Based Evaluation in a Market-Oriented School System.

Tidigare har Skolverket i en rapport visat att elever från friskolornas gymnasieprogram klarar sig sämre i högskolan, trots att friskoleelevernas snittbetyg är högre än det för elever från kommunala skolor.

Mer om Jonas Vlachos forskning."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lars-Gunnar Andersson skrev i sin språkkrönika i Göteborgs-Posten den 10 augusti bland annat:

“Namngivningen har varit svenskspråkig. Detta har varit så självklart att det inte ens diskuterats. Men detta gäller namngivning i det offentligas regi.

I företagens värld ser det annorlunda ut. Det står naturligtvis Petter Stordalen fritt att kalla sitt hotellföretag Strawberry Hotels. Att han sedan för ett okänt antal miljoner lyckas få Sveriges nationalarena att officiellt heta Strawberry Arena är något helt annat. Det är märkligt och svårbegripligt. Ska verkligen en hotellägare kunna köpa sig namnrättigheten till en nationalarena?

Det lät som ett aprilskämt, det visade sig vara sant.”

Läs vidare här!

Frågan om namngivningens betydelse  uppmärksammades tidigt av Språkförsvaret. I vårt utkast till svensk språklag 2006  skrev Språkförsvaret:

Ҥ 13. Namngivning

1. Namn på platser och orter skall enbart ges på svenska utom i områden, där meänkieli eller samiska av hävd har talats, varvid parallella namn kan användas.

2. Namn på institutioner, allmänna organisationer, byggnader, projekt och så vidare, som initierats eller bekostats av svensk myndighet skall ges på svenska. Parallell namngivning på främmande språk kan ske om det är befogat, men under förutsättning att det svenska namnet står först.”

(Denna nädagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)