När man i juni, juli och augusti befann sig i Slussen på Södermalm i Stockholm och var på väg till Guldbron som leder till Gamla stan syntes kusliga budskap på engelska rulla fram högt uppe på Katarinahissens reklamskylt:

”THE BEGINNING OF THE WAR WILL BE SECRET”

”SAVOR KINDNESS BECAUSE CRUELTY IS ALWAYS POSSIBLE LATER”

”IT IS IN YOUR SELF-INTEREST TO FIND A WAY TO BE VERY TENDER”

”IN A DREAM YOU SAW A WAY TO SURVIVE AND YOU WERE FULL OF JOY”

”YOU ARE CAUGHT THINKING ABOUT KILLING ANYONE YOU WANT”

”SOMEONE ELSE’S BODY IS A PLACE FOR YOUR MIND TO GO”

”YOU ARE TRAPPED ON THE EARTH SO YOU WILL EXPLODE”

”WHEN SOMEONE BEATS YOU WITH A FLASHLIGHT YOU MAKE LIGHT SHINE IN ALL DIRECTIONS”

”PROTECT ME FROM WHAT I WANT”

”TURN SOFT AND LOVELY ANYTIME YOU HAVE A CHANCE”

De tio budskapen, varav några är riktigt skrämmande, lyder översatta till svenska:

”BÖRJAN PÅ KRIGET KOMMER ATT VARA HEMLIGT”. 

”NJUT AV VÄNLIGHET EFTERSOM GRYMHET ALLTID ÄR MÖJLIGT SENARE”

”DET ÄR I DITT EGENINTRESSE ATT HITTA ETT SÄTT ATT VARA MYCKET ÖMSINT”

”I EN DRÖM SÅG DU ETT SÄTT ATT ÖVERLEVA OCH DU VAR FULL AV GLÄDJE”

”DU ÄR PÅKOMMEN MED ATT TÄNKA PÅ ATT DÖDA VEM SOM HELST DU VILL”

”NÅGON ANNANS KROPP ÄR EN PLATS FÖR DITT SINNE ATT GÅ TILL”

"DU ÄR FÅNGAD PÅ JORDEN SÅ DU KOMMER ATT EXPLODERA"

"NÄR NÅGON SLÅR DIG MED EN FICKLAMPA FÅR DU LJUS ATT SKINA ÅT ALLA HÅLL"

"SKYDDA MIG FRÅN DET JAG VILL"

”BLI MJUK OCH ÄLSKLIG NÄRHELST DU HAR EN CHANS”

Dessa meddelanden på engelska är författade av Jenny Holzer som är en amerikansk konceptkonstnär. Holzer söker i sin konst förkasta alla traditionella uppfattningar om konstverket. Hon kallar sitt konstprojekt för ”SURVIVAL”, det vill säga ”ÖVERLEVNAD”. Konstprojektet är beställt av Liljevalchs och finansieras av Stockholms stad. Varför tillåter och bekostar Stockholms stad genom Liljevalchs ondskefulla budskap på engelska på Katarinahissen som är full av övervakningskameror, budskap som dessutom undergräver medborgarnas förtroende för svenska myndigheter? 

Som om detta inte vore nog finns fem jättestora, stickade och virkade vallmoblommor i olika stadier gjorda av textilkonstnärinnan Emma Hasselblad nedanför Katarinahissen. Den röda vallmoblomman symboliserar evig sömn och död samt minne av stupade soldater. Vallmor för dessutom tankarna till opium och läkemedelsindustrin. De kusliga budskapen i kombination med vallmoblommorna gör det hela ännu mer olycksbådande och ödesdigert. På en skylt bredvid vallmoblommorna kan man läsa följande text, till vänster på svenska och till höger på engelska:

”Fem stycken Vallmon klättrar upp på staketet och sträcker sig mot solen, en symbol för livets ständiga förändring. Verket består av fem storskaliga handstickade blommor som porträtterar vallmon i dess olika stadier - från knopp, till utslagen, till full blomning, till vissnande och slutligen en frökapsel. Varje del av vallmons livscykel är representerad här, från dess spirande början till dess avslutande transformation. Från den första knoppen, genom den fulla blomningens prakt, till frökapselns tysta löfte om nytt liv. Så speglar vallmons resa vår egen. I varje fas finns något nytt att upptäcka och beundra, något som växer, utvecklas och till slut övergår till något nytt.”

Skylten om vallmoblommorna avslutas med denna text:

”Om Konst vid Slussen

Konst vid Slussen är ett bidrag till att synliggöra olika former av konstnärliga uttryck som inspireras av platsens historia, nutid och framtid. Genom initiativet aktiverar vi en del av Södermalmstorg där ombyggnaden riskerar att bidra till otrygghet och otrivsel.

Konst vid Slussen öppnade i januari 2022 och är ett samarbete mellan Projekt Slussen och Stockholm konst.”

Projekt Slussen har bestämt att kajen mellan tunnelbanebron och Slussbron ska heta Järngravskajen, eftersom platsen  mellan 1600- och 1800-talet var en handelsplats för järn. Det är bra att det är ett svenskt och inte ett engelskt namn, men onekligen är det ett ruggigt namn. På asfalten nedanför vallmoblommorna är fotspår målade, dels gula som går åt ett håll, dels orangefärgade som går åt ett annat håll. Vid de fotspår som går mot Gamla stan står både "Gamla stan" och "Old Town". Det är okej med det engelska namnet när det svenska namnet finns med.

Varför tillåter och bekostar Stockholms stad genom Stockholm konst (Varför inte Stockholms konst?) en ljusskylt som med jättelika, guld- och orangelysande versaler formar det engelska ordet ”HOMETOWN” där Guldbron börjar om man kommer från Södermalm? När jag ser denna engelskspråkiga ljusskylt, som parafraserar Stockholms äldsta reklamskylt Stomatolskylten, känns det som om jag vore en främling eller turist i min egen hemstad där jag är född och där jag har bott i många år. Varför står inte ordet på svenska i stället? ”HEMSTAD” är ett ord som betyder mycket för många.

Bakom ljusskylten på engelska ligger konstnärskollektivet coyote som är baserat i Stockholm, Frankfurt och Köpenhamn. En av de sex konstnärer som ingår i coyote är Adam Gustafsson som jag har ringt upp och intervjuat. Enligt Gustafsson är ljusskylten ett tillfälligt konstverk som ska sitta uppe tills Slussenbygget är klart. Bokstav för bokstav tänds upp, och när alla bokstäver lyser slocknar de för att åter en efter en tändas och sedan släckas. Det är som byggnadsarbeten som byggs upp och rivs ner, byggs upp och rivs ner. Ljusskylten står för urbanisering och stadens utveckling, men den är kritisk till urbanisering. Engelskan är bara ett tomt uttryck för att skapa distans, menar Gustafsson. Frågan som ljusskylten vill ställa är: Vem är hemstaden till för?

Än en gång: Varför kommunicerar Stockholms stad genom Liljevalchs och Stockholm konst på engelska? Det första som står på Stockholm konsts webbsida är följande: ”Stockholm konsts uppgift är att ge stockholmarna den allra bästa konsten.” Är detta verkligen den allra bästa konst som Stockholm konst förmår att ge stockholmarna? Konsten i Slussen liksom utformningen av Slussen skapar otrygghet och otrivsel och för tankarna till död och förintelse. Slussen med sitt vackra läge borde vara en varm och välkomnande plats där folk känner sig hemma, är trygga och trivs - inte en ångestladdad plats med skyltar på ett främmande språk.

Uppenbarligen verkar inte Liljevalchs och Stockholm konst, som tillhör Stockholms stad, känna till Språklagen, där det fastslås att svenska är huvudspråk i Sverige, utan bryter fullkomligt skamlöst mot 6 §: ”Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.” 

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Niklas Wahllöf skriver i Dagens Nyheter om anglofila meddelanden på Linkedin, d.v.s webbplatsen för dem som söker eller erbjuder jobb:

“Och så fick jag ett direktmeddelande. Ett uppdrag? Nej då, en människa föreslog att jag skulle göra något för att stärka deras varumärke och jag slog omgående ned blicken. Där fanns dock en skojig sak, längst ned i meddelandet: människans titel. Den var jättelång, personen var givetvis manager si och executive så, men den här hade det för mig nya tillägget Head of disruptive thinking. Här hade vi alltså en som verkligen tänker utanför lådan, så pass mycket att det har blivit en arbetsuppgift, kanske till och med ett ledarskap.”

Head of disruptive thinking ska alltså föreställa någon som verkligen är specialiserad på att “tänka utanför boxen”, som det heter på vanlig svenska.

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)