Geoffrey Miller/Miriam Neigert skev i The Conversation den 21 augusti:

"Tim Walz talar mandarin. Men förvänta er inte att Kamala Harris vicepresidentkandidat kommer att använda sina kinesiska språkkunskaper i den amerikanska valrörelsen.

Samtidigt som språk är oupplösligt sammankopplade med identitet har de också blivit en het politisk potatis. I februari varnade Donald Trump sina anhängare för att migranter ”har språk som ingen i det här landet någonsin har hört talas om. Det är en mycket hemsk sak”.

Och J.D Vance, som nu är Trumps eget val till vicepresident, föreslog förra året en ”English Language Unity Act” för att göra engelska till USA:s officiella språk.

Trots de potentiella fördelarna med att kampanja på flera språk är kandidaterna försiktiga med att gå för långt på grund av risken för att alienera delar av väljarkåren.”

Läs vidare här!

Donald Trumps påpekande påminner om en händelse i samband med första världskriget. Efter att U.S.A gick in i kriget, uppstod krigshysteri i landet och man såg spioner överallt. Finskspråkiga immigranter trakasserades och mobbades i Minnesota och omkringliggande delstater, där de var koncentrerade, eftersom de talade ett “konstigt språk”.

USA är mycket månt om att slå vakt om det engelska språket, även om det inte är officiellt språk på federal nivå.. Man får lätt det intrycket att det har talats engelska i USA sedan tidernas begynnelse. Detta trots att det överväldigande flertalet immigranter som har stigit i land i USA inte har haft engelska som modersmål. De första bosättarna, kolonisterna, på 1600-talet, som inleddde den etniska rensningen av indianerna, var dock engelskspråkiga. Det är betecknande att det är lite si och så med den anglosaxiska härstamningen hos de senaste presidentkandidaterna och deras medtävlare. Donald Trump har tysk hämstamning, Kamela Harris jamaicansk-indisk, medan J.D Vance har skotskt-iriskt påbrå och Tim Walz tysk, svenskt, luxemburgiskt och iriskt påbrå.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mats Björkman på Sydkusten, som vänder sig till utlandssvenskar i Spanien skrev igår:

“Efter att projektet med att undervisa ett flertal ämnen på både spanska och engelska på många privatskolor lagts ner runt om i Spanien, har även en skola i Madridregionen valt att slopa modellen. Det anses signifikativt, då Madridregionen grundade och har hittills hårdnackat försvarat idén.

Det är privatskolan Arcadia, i Villanueva de la Cañada, som har beslutat att lämna det tvåspråkiga programmet som infördes av regionstyret i Madrid för 20 år sedan. Skolan återgår nu till att undervisa naturvetenskap och konstämnen på spanska, efter att ha konstaterat att engelskan utgör ett hinder för elevernas lärande. Beslutet kommer i en tid då fler läroverk i Madrid börjar ifrågasätta tvåspråkig utbildning.

Detta är ett ovanligt beslut i Madrid, som under de senaste två decennierna varit en föregångare inom tvåspråkig undervisning i Spanien. Enligt Xavier Gisbert, tidigare ansvarig för programmet, är Arcadia den första skolan i regionen som lämnar detta system. Däremot finns det en växande oro bland föräldrar och lärare kring huruvida modellen verkligen gagnar kunskapsutvecklingen. Lärarna på Arcadia vittnar om att eleverna kämpade med att förstå ämnen på engelska, särskilt de som hade inlärningssvårighet som autism och hyperaktiviter, rapporterar tidningen El País.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Norrländska Socialdemokrate berättar:

“H2 Green Steel meddelar att företaget nu byter namn. "När vi nu fortsätter vår resa lämnar vi vårt mer beskrivande projektnamn bakom oss och tar namnet Stegra, vilket speglar våra långsiktiga ambitioner", säger Henrik Henriksson, Stegras VD.”

Den övriga texten ligger bakom en betalmur.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Aftonbladet berättar att Chris O´Neill, make till prinsessan Madeleine, närvarade vid riksmötets öppnande och begåvades därvid med simultantolkning, eftersom han inte förstår svenska så bra.

“Chris som inte kan svenska så bra fick låna ett par hörlurar där han kunde lyssna på en tolk som översatte alla tal till engelska.

Chris har studerat svenska av och till sedan bröllopet, men eftersom de, i alla fall fram tills nu, har talat engelska hemma hela familjen så är hans svenska inte särskilt flytande.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Positivt med ett svenskspråkigt namn!

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en krönika i Svenska Dagbladet den 3/9 skriver Sara Lövestam bland annat:

“För den som försöker hålla sig à jour med språket blir det svårt när ungdomarna låter så övertända. Mitt eget språkbruk tvingar mig att inse att tiden går.

Flickan på uppskattningsvis fyra år går med sin förmodade pappa framför mig på Ica. Hon har glasögon i ett band runt huvudet och tultar fram med ivriga steg. ‘Jag är så taggad på att få godis!’ utbrister hon, och jag reflekterar åter över det jag redan visste: Något har hänt med ”peppad”.

Jag märker av det när jag spelar in podd med min 20 år yngre kollega, Isabelle. ‘Är du peppad?’ frågar jag och hon svarar: ‘Ja, jag är så taggad!’ Isabelle har lärt sig svenska i vuxen ålder (podden vänder sig till vuxna som lär sig svenska), men denna generationsskillnad har hon uppfattat. Jag som tycker att peppad låter så modernt – ibland i den ännu fräckare versionen så pepp – tvingas inse att tiden går.”

Själv är jag betydligt äldre än  Lövestam, men kan inte erinra mig att jag någonsin använt ordet “peppad”, däremot eventuellt “taggad”. Ordet “peppad” kanske har kommit och gått. Det är slangens traditionella öde. Men jag påstår inte att min upplevelse på något sätt skulle vara normgivande.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

MDR-podden Zehn Minuten ägnas åt frågan om varför språket uppstod. Intelligens och talapparat är inte de enda orsakerna till att det bara är människor som har utvecklat talade språk. Dr Christian Bentz från universitetet i Passau ser sång som ett av språkets ursprung, eftersom detta också kan observeras hos djur. Informationsdensiteten i det talade ordet är dock mycket hög och det finns också en komplex grammatik.

Det antas att förändrade levnadsförhållanden ledde till att våra förfäder utvecklade ett kommunikationsmedel med vilket de kunde utbyta information på ett mer exakt sätt. Ny kunskap, t.ex om hur man gör upp eld, upptäcktes inte ständigt på nytt utan fördes vidare. Till skillnad från djuren kan vi människor inte förlita oss på instinkter, utan vi är beroende av tidigare generationers kunskaper. Prof Dr Martin Haspelmath från institutionen för lingvistik och kulturell evolution vid MPI för evolutionär antropologi i Leipzig kallar detta för ”kulturell kunskap”. Detta utgör hela vårt väsen. Vi är också intresserade av våra artfränder och deras erfarenheter.

Källa: mdr Wissen

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)