Lars Lönnroth skriver på Facebook:

”Kan man lita på internationella rankinglistor över universitet? I samband med Trumps konflikt med universitetsvärlden påpekade jag häromdagen att Harvard står som nr 3 på den internationella rankinglista som årligen utfärdas i London av Times Higher Education Magasin. På QS Ranking List, också den Londonbaserad, är Harvard rankad som nr 4 men i stort sett är bedömningen där densamma och utgår från i stort sett samma kriterier, i huvudsak baserade på enkätsvar från akademiker och arbetsgivare från stora delar av världen, dock framför allt den engelskspråkiga.

Det som värderas är undervisningens och forskningens omfattning och kvalitet, antalet lärare i förhållande till studentantalet, men också lärosätets internationalisering (mätt i antalet utländska lärare och studenter) samt studenternas anställningsbarhet på arbetsmarknaden. Antalet citeringar i vetenskapliga skrifter används också som kriterium men även här med övervikt för det engelskspråkiga.

Uppenbart är därför att engelskspråkiga universitet gynnas av rankingkriterierna framför exempelvis svenska, tyska eller franska (för att inte tala om ryska!). Det är därför knappast förvånande att de översta 25 platserna på båda rankinglistorna helt domineras av toppuniversitet i USA och England (Oxford, Cambridge, Harvard, Princeton, MIT, Stanford, Berkeley etc.). Först på plats 49 hittar man ett svenskt lärosäte, Karolinska Institutet, medan Lund hamnar på plats 95 och Uppsala på plats 130.

En allmän regel är att lärosäten med internationellt citerade naturvetare och medicinare hamnar högre på rankinglistan än sådana som domineras av humanister och samhällsvetare, eftersom de senare sällan citeras internationellt. Kort sagt: rankinglistorna måste behandlas med skepsis och försiktighet. Inte desto mindre kan man nog lita på att universitet som placerats mycket högt på listan är bra universitet och att de som placerats allra sist är tämligen usla. Däremot kan man inte lita på att universitet som i likhet med Uppsala placerats på plats 130 är dåliga. De riktigt usla torde först återfinnas mer än 1500 platser nedanför Uppsala.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Pejje

Fredag 30 maj 20:03

Ju mer undervisning på engelska desto högre poäng?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den kände kenyanske författaren  Ngũgĩ wa Thiong'o dog den 28 maj. Det heter i The Conversation:   ”Utan tvekan skulle Afrika vara fattigare utan Ngũgĩ wa Thiong'os och andra banbrytande författares insatser för att berä...

Ystads Allehanda berättar:   ”Nordic International School tar bort kravet på skoluniform och inför istället en skoltröja eller t-shirt som blir frivillig att bära. Beslutet har fattats mot bakgrund av tidigare kritik från Skolinspektionen.&...

Till Språkförsvaret   Jag irriterar mig mycket på att några av de svenskaste företeelserna i vårt land, nämligen Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion, sammanfattningsvis blir benämnda "Public service".   Man borde åtminst...

Sara Lövestam skriver idag i Svenska Dagbladet bland annat:   ”Regeln upprätthölls sedan, med undantag för åren 1973–1976, i flera decennier. År 1999 skrotades den slutgiltigt (?) och Sverige skickade omedelbart ett bidrag på engelska...

I P4 extra i tisdags intervjuades en sjuttonåring i Uddevalla vid namn Elvis Corell Svensson, som har ett språkintresse utöver det vanliga. Han har lärt sig flytande spanska genom att lyssna på spanska filmer, serier och poddar, läsa böcker på spansk...