Jag ställde frågan frågan ”Är engelska ett hot mot nederländska?”, d.v.s ”Bedreigt het Engels het Nederlands?” på internet, och fick bland annat upp följande artikel. Här översatt från nederländska med DeepL. Oversättningen av ordet ”voertaal” till ”fordonsspråk” ändrades till ”kommunikationsspråk”. Observatör

Språkunionen (De Taalunie) får regelbundet frågor om nederländska. I Taalunie:Bericht lyfter vi fram en fråga varje gång. Den här gången gäller det frågan om engelskan hotar nederländskan utanför språkområdet.

Frågan: Hur ställer sig Taalunie till engelskans allt starkare ställning? Utgör engelskan ett hot mot nederländskan och dess utbredning utanför språkområdet?

Från: Nathalie Verschelden, praktikant på De Taalsector i Flandern, en webbplats med nyheter för och av språkarbetare och om utvecklingen inom språksektorn.

Varför: Hon skriver en artikel där hon jämför hur Taalunie, Goethe-Institutet och Instituto Cervantes ser på engelskans så kallade frammarsch och hur de främjar nederländska, tyska respektive spanska utanför sitt eget språkområde.

Svaret är: Nej, Taalunie ser inte engelskan som ett hot mot nederländskan, inte ens utomlands. Det har alltid funnits internationella kommunikationsspråk, som latin, franska och spanska, och de har aldrig hotat nederländskan. Holländskan själv var en gång ett internationellt kommunikationsspråk, men det har inte haft den positionen på flera århundraden.

Vad som däremot kan vara ett hot mot nederländskan och andra europeiska språk är att de ses som konkurrenter till engelskan inom och utanför sitt eget språkområde och sedan måste förlora mot engelskan ”i status”. Det är därför Språkunionen förespråkar att man inte väljer ett språk framför ett annat, utan det ena och det andra tillsammans och om möjligt ännu fler andra språk.

Nederländskan trivs bäst i en värld av flerspråkighet. Därför anser Språkunionen att det är viktigt att det finns utrymme för flerspråkighet både inom och utanför språkområdet, så att inte allt ensidigt görs till engelska, flera språk fortsätter att behandlas och nederländskan kan behålla sin plats i det. Detta gäller även utanför språkområdet. I en globaliserad akademisk värld där engelskan ibland dominerar ensidigt är det fortfarande viktigt att sprida detta budskap.

4/7/2016

Originalartikeln finns här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den viktigaste faktorn som gör finskan mer sårbar än många andra språk i samma storleksklass är finländarnas egen inställning till sitt eget språk, skriver Janne Saarikivi.

Är det finska språket hotat? Under det senaste året har jag fått svara på den frågan flera gånger i veckan.

Ofta måste jag först göra frågeställarna besvikna. Jag berättar för dem att finskan på många sätt är ett fantastiskt och levande språk. När det gäller antalet talare ligger finskan på 120:e plats bland världens 7 000 språk. Den ligger ännu högre om man utgår från antalet texter i stället för antalet talare. Finskan hör till de 30 största språken i världen när det gäller antalet webbplatser och antalet publicerade böcker.

Finskan i sig hotar många utrotningshotade språk, till exempel inarinna, koltan eller karelska, som alla talas i Finland.

Det finska språket är därför inte hotat enligt någon rimlig måttstock. Tvärtom är det finska språket i sig ett hot mot många hotade språk, såsom inarinna, koltan eller karelska, som alla talas i Finland.

Det finns dock en faktor som gör finskan mer sårbar än många andra språk i samma storleksklass, nämligen finländarnas språkattityder.

I Finland tror man ofta att finskan kan ersättas av engelskan. Enligt en undersökning anser endast två av tre finländare att invandrare behöver kunna finska. I Norge, som på många sätt liknar Finland, var siffran 97 procent och i Sverige och Danmark över 90 procent.

Framför allt är tanken att finska kan ersättas med engelska i arbetet med invandrare populär i min egen referensgrupp, de relativt liberala, språkkunniga och internationellt orienterade stadsborna. Denna attityd håller snabbt på att förändra vår språkmiljö. Välmenande finländare som är beredda att reservera det finska språket för ”sina egna” och tala engelska med invandrare trycker oavsiktligt in invandrarna i sin egen bubbla.

I Finland betyder ordet ”internationell” alltför ofta detsamma som engelskspråkig. Exempelvis universiteten och yrkeshögskolorna har internationaliserats i snabb takt. Aalto-universitetet ändrade nästan alla sina magisterprogram från finska till engelska. Helsingfors universitet, som är mitt hemuniversitet, har ungefär hälften av sina magisterprogram på engelska. Det erbjuds alltså mycket mindre utbildning på finska i dag än för tio år sedan, utan någon större offentlig debatt. Nu senast har regeringen föreslagit att till och med studentexamen skall kunna avläggas på engelska.

De snabbast växande ekonomierna är inte de där man talar engelska, utan de där man talar kinesiska, turkiska, arabiska, farsi och hindi.

Det är värt att komma ihåg att engelska inte är synonymt med internationalism. Engelska talas som förstaspråk av 7 procent av världens befolkning. Fyra av fem människor i världen talar inte engelska överhuvudtaget. De snabbast växande ekonomierna finns inte där man talar engelska, utan där man talar kinesiska, turkiska, arabiska, farsi och hindi.

Till och med i Finland talar ungefär en tredjedel av befolkningen inte engelska. Även om man idag kanske behöver engelska för att gå på krogen, är situationen inte särskilt jämlik för äldre, lågutbildade eller personer med inlärningssvårigheter.

Engelska som ett tredje officiellt språk tjänar inte Esbos flerspråkiga befolkning. Det kanske lockar välbeställda skattebetalare till staden, men det är inte värt att motivera det med internationalism.

Förra året rapporterades Esbos beslut att göra engelska till det tredje officiella språket i kommunen, vid sidan av finska och svenska. Men mindre än 1 procent av Esbos befolkning är engelskspråkig. Det finns fler personer i Esbo som inte har engelska som modersmål än engelsktalande, bland annat ryssar, ester och araber. Det är därför tydligt att engelska som ett tredje officiellt språk inte tjänar Esbos flerspråkiga befolkning. Det kanske lockar till sig skattebetalare med höga inkomster, men det är inte värt att motivera det med internationalism. Det vore bättre att tala om en internationell global elit med goda kunskaper i engelska, vilket är vad som eftersträvas här.

År 2009 varnade Institutet för de  inhemska språken för en trend som leder till en snabb försämring av nationalspråkens ställning och efterlyste ett program från regeringen för att trygga nationalspråken. Programmet skulle definiera hur finska och svenska i framtiden kan användas inom utbildning och arbetsliv inom olika områden.

Det finns fortfarande inget program för nationalspråken och det är snart val. Detta är en uppenbar uppgift för nästa riksdag.

Lagen kräver att det på varje mjölkförpackning skall stå på finska och svenska hur mycket kalcium och kolhydrater den innehåller per deciliter. Så vore det inte bara rimligt om lagen också krävde att menyer, platsannonser eller examensbevis ska finnas på nationalspråket och att kunderna har rätt att få service på finska också i företag inom den privata sektorn.

Janne Saarikivi

Janne Saarikivi är professor i finsk-ugrisk språkvetenskap och håller förmodligen inte med dig. Texten tidigare publicerad i Yle 2/1 2019. Här översatt från finska med DeepL.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Internationella Engelska Skolan (IES) startade i augusti en ny skola i Norrtälje. Grundarna Hans och Barbara Bergström har intervjuats av Norrtelje Tidning med anledning av nyetableringen. I ingressen till artikeln säger Barbara Bergström att det nästan är omöjligt att övertyga människor om sanningen om IES och vad IES bidrar med. I det här blogginlägget ska vi göra något paret Bergström sällan gör och ge för vår bild av sanningen om IES, med stöd i källor – inte i känsloutbrott.

Artikeln i Norrtelje Tidning publicerades den 27:e augusti. Igår (23:e september) kom Skolinspektionen med hård kritik mot IES Norrtälje. Skolinspektionen skriver i sitt beslut om föreläggande:

Skolinspektionen förelägger Internationella Engelska Skolan i Sverige AB att senast torsdag den 16 januari 2025 ha vidtagit åtgärder avseende brister rörande att undervisningen ska ges av legitimerade och behöriga lärare och anställning av lärare. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Om Internationella Engelska Skolan i Sverige AB inte följer detta föreläggande kan mer ingripande sanktioner komma att aktualiseras.

Det här var såklart ingen vidare start för IES i Norrtälje. Användandet av obehöriga lärare är dock inte den enda kritiken som riktats mot koncernen. Vi ska bemöta ett antal av paret Bergströms påståenden i artikeln i Norrtelje Tidning och samtidigt sammanfatta den kritik som allt fler har mot skolmarknaden och mot det Tysklandsregistrerade riskkapitalbolag som äger Internationella Engelska Skolan.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Språkliga lån” ger alltid upphov till intensiva debatter. Den senaste har rasat i några veckor nu, med hjälp av Mario Draghi. Vi bad Claudio Giovanardi från Crusca om ett förtydligande. Dessutom om en term som vi har hört mycket av i över ett år, nämligen ”lockdown”.

Med jämna mellanrum återupptas debatten om användningen av engelska ord, tekniskt sett anglismer eller anglicismer (Tullio De Mauro påpekade 2016 att den senare termen faktiskt också är en anglicism ), i vårt språk. Det har också hänt nyligen, efter Mario Draghis kommentar arm i arm, i slutet av ett besök på vaccinationscentret mot kovidier på Fiumicino-flygplatsen, om engelskheten i vanliga italienska ord.

Tonen i debatten är ofta upprörd och ställer påstådda älskare av allt främmande (esterofili i original - ö.a.), redo att okritiskt acceptera allt som kommer från ett främmande land, mot dem som skulle vilja ha en italienska som bara består av våra egna ord, förutsatt att det verkligen är möjligt. Att polarisera jämförelsen är inte bra för någon. Men för att gå vidare frågade vi Claudio Giovanardi, medlem av Accademia della Crusca, professor i italiensk lingvistik vid universitetet Roma Tre och författare till Inglese-italiano 1 a 1.Tradurre o non tradurre le parole inglesi? (Manni), som också tog upp ämnet under 6per6, det evenemang som för första gången visade språkvetenskap live på Instagram.

Historisk lingvistik hjälper till att sätta debatten i perspektiv och gör en sak klar direkt: språk utbyter och lånar ut termer till varandra hela tiden. De språk som åtnjuter störst sociokulturell prestige - som ju förändras över tid - tenderar naturligtvis att sprida dem över världen med större kraft. "Engelskan har sedan slutet av1970-taletgjort ett omvälvande intåg i italienskan och blivit praktiskt taget det enda främmande språk som studeras i skolor där det bara finns ett. Framför allt hade det amerikanska språket vid den tiden politisk, ekonomisk, kulturell och vetenskaplig makt. Men låt oss inte glömma att det mest studerade språket fram till nyligen var franska".

Anglicismernas framgångar registreras också av vokabulärer och samlingar av neologismer, instrument som mäter den lexikala temperaturen i ett språk. "Alla säger oss att det finns en betydande ökning av främmande ord i italienskan, särskilt under de senaste 30 åren. Företagsvärlden har stor användning av dem, liksom den akademiska världen. Kulturinstitutioner är ofta bland dem som mest blinkar åt engelska ord och använder dem i onödan".

Ur teoretisk synvinkel är det intressant att fråga sig om det är möjligt att klara sig utan dessa lån. För Giovanardi råder det ingen tvekan om att så är fallet: ”Ett språk med en rik kultur som italienskan kan för  sin egen säkerhet alltid hitta de rätta resurserna för att undvika användningen av engelska; det är förståeligt att t.ex föremål inom den tekniska sfären kommer till oss med det engelska namnet, men det betyder inte att italienskan inte kan ha de interna resurserna för att ersätta det”. Hur, ur praktisk synvinkel? Med en översättning, en synonym eller en anpassning. ”Naturligtvis måste vi förstå om denna operation är ekonomisk, eftersom många av dessa termer har en europeisk eller till och med global cirkulation” .

Man kan också fråga sig om engelska alltid och under alla omständigheter ska undvikas och demoniseras, som vissa skulle vilja. Svaret är nej, eftersom den verkliga diskriminerande faktorn för en förnuftig användning av anglismer är det kommunikativa sammanhanget, som ofta är fallet när det gäller språk. "Personligen har jag ingen särskild otålighet med den privata användningen av anglicismer. Det stora problemet gäller främmande ord som används i offentliga kommunikationssammanhang. Det är en medborgerlig plikt att kämpamot detta fenomen.

Och det är detta som Incipit-gruppen vid Accademia della Crusca, som Giovanardi själv tillhör, gör: den har inte för avsikt att översätta varje engelsk term, utan att signalera inträdet av ord som har en inverkan på det offentliga livet (mot de sedimenterade är det mer komplicerat att ingripa). ”Om en lag föreslås för en medborgare måste han sättas i stånd att förstå den; sedan i baren, hemma eller under strandparasollet kan var och en tala som han vill”.

Men i offentliga tal, t.ex de som hålls av politiska institutioner, tycks engelskan fylla ett kommunikativt syfte av tvivelaktig korrekthet. "Det verkar som om man genom att använda en engelsk term för en åtgärd eller en händelse som potentiellt är ovälkommen för den allmänna opinionen kan göra den sötare: jag tänker på den berömda utgiftsöversynen*, som inte är något annat än en nedskärning av de offentliga utgifterna. För att vara elak skulle man kunna tro att det engelska språket kunde låta dessa åtgärder passera utan att orsaka alltför mycket uppståndelse"*.

Ett exakt val som inte motsvaras i andra stora europeiska demokratier. Inte i Spanien och Frankrike,** med vilka en omedelbar språklig jämförelse är möjlig tack vare den pandemi som vi alla är inblandade i. "I Italien fyllde vi omedelbart munnen med lockdown, men i Frankrike talade man om confinement och i Spanien om confinamiento*. Kanske använder man i informella spanska och franska sammanhang anglicismen lockdown, men i offentlig kommunikation är det inte så. Kunde vi inte ha använt confinement också? Då skulle vi kanske ha gjort en tjänst åt alla dem som inte är bekanta med det engelska språket*.

Kort sagt, i en nödsituation som den vi har upplevt i flera månader kunde vi kanske ha förväntat oss ett minimum av språklig medvetenhet från dem som, när de talar, har ett betydande bollplank.

Michele Razzeti

2/4 2021

Översatt från italienska

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vi kommer att undersöka hur globaliseringen har bidragit till att hota språk runt om i världen, med fokus på engelskans och andra stora språks inverkan på denna fråga.

Introduktion till språklig globalisering

Globaliseringen har radikalt förändrat det sätt på vilket språk används, lärs ut och sprids runt om i världen. Ökad migration, internationell handel och spridning av kultur via medierna har lett till en betydande ökning av användningen av majoritetsspråk som engelska, spanska och mandarin. Detta fenomen har satt press på minoritetsspråk och utrotningshotade språk, vars överlevnad hotas av de globala språkens dominans.

Dessutom har globaliseringen drivit på en språklig homogenisering i många sammanhang, vilket har lett till en förlust av språklig mångfald över hela världen. Ursprungsbefolkningar och minoritetsgrupper står inför en minskning av antalet talare av deras traditionella språk, vilket äventyrar överföringen av dessa språk och dialekter mellan generationerna.

Därför är det viktigt att analysera globaliseringens inverkan på den språkliga mångfalden och att öka medvetenheten om vikten av att bevara och återuppliva hotade språk i en värld som blir alltmer sammankopplad.

Hotad språklig mångfald

Den språkliga mångfalden är en grundläggande del av mänsklighetens kulturarv. Det uppskattas dock att cirka 40 procent av världens cirka 7 000 språk riskerar att utrotas inom en snar framtid. Denna oroande bild understryker det akuta behovet av åtgärder för att bevara och revitalisera dessa språk innan de försvinner för alltid.

Förlusten av ett språk innebär att unik kunskap, traditioner och världsbilder som är en del av mänsklighetens kulturarv försvinner. Dessutom innebär utrotningen av ett språk förlusten av ett unikt sätt att förstå och uttrycka världen, vilket inte bara påverkar de direkt berörda språksamhällena, utan den globala kulturella mångfalden som helhet.

Det är viktigt att erkänna den språkliga mångfaldens inneboende betydelse och att arbeta för att genomföra konkreta strategier och åtgärder för att skydda och främja hotade språks livskraft i ett globaliserat sammanhang.

Engelskans inverkan på den språkliga mångfalden

Engelskan, som är dagens viktigaste lingua franca, har haft ett betydande inflytande på den språkliga mångfalden i världen. I många fall har engelskans dominans lett till att lokala språk och minoritetsspråk har undertryckts eller marginaliserats, vilket har bidragit till att de inte längre används och förs vidare från generation till generation.

Den globala spridningen av engelska genom utbildning, media och teknik har lett till att många samhällen successivt överger sina modersmål till förmån för engelska, vilket påskyndar minskningen av den språkliga mångfalden i många regioner i världen.

Även om engelskan spelar en avgörande roll i den internationella kommunikationen är det viktigt att hitta en balans som gör det möjligt för den att samexistera med lokala språk och minoritetsspråk, och att erkänna och värdesätta den rikedom som den språkliga mångfalden tillför det globala landskapet. Bevarandet av den språkliga mångfalden är inte bara en fråga om språklig rättvisa, utan också en nödvändighet för att bevara den kulturella rikedom och kunskap som under århundraden har samlats i världens olika språk.

Konsekvenser av engelskans inflytande på minoritetsspråken

Engelskans inflytande på minoritetsspråken har fått flera konsekvenser genom åren. En av de viktigaste konsekvenserna är språklig förskjutning, som inträffar när samhällen antar engelska som sitt huvudspråk och lämnar sitt modersmål bakom sig. Detta fenomen leder till att minoritetsspråket inte längre överförs mellan generationerna, vilket äventyrar dess överlevnad.

En annan konsekvens är att användningen av minoritetsspråken minskar inom områden som utbildning, administration och media. Engelskan tenderar att dominera dessa områden, vilket kan leda till att minoritetsspråken marginaliseras och att deras kulturella och språkliga rikedom går förlorad.

Dessutom kan engelskans inflytande leda till att den kulturella identiteten hos minoritetsspråkstalande samhällen urholkas, eftersom språket är nära kopplat till en mänsklig grupps historia, traditioner och världsbild. När ett minoritetsspråk hotas av engelskans frammarsch påverkas också samhällets kultur och identitet.

Åtgärder för att bevara den språkliga mångfalden

När den språkliga mångfalden hotas av utrotning är det viktigt att genomföra konkreta åtgärder för att bevara minoritetsspråken. En av de mest effektiva strategierna är stöd till tvåspråkig utbildning, som gör det möjligt för samhällen att behålla sitt modersmål samtidigt som de förvärvar kunskaper i engelska eller andra dominerande språk. Detta bidrar till att bevara den språkliga mångfalden och stärka samhällenas kulturella identitet.

Vidare är det viktigt att främja uppskattningen av minoritetsspråk i samhället i stort och uppmuntra användningen av dem i offentliga miljöer, medier och förvaltning. Detta bidrar till att synliggöra och bevara den språkliga mångfalden och undvika att den trängs undan av engelska eller andra majoritetsspråk.

En annan viktig åtgärd är registrering och dokumentation av utrotningshotade språk samt stöd till språkrevitaliseringsprojekt som främjar aktiv användning av minoritetsspråk i vardagslivet. Detta bidrar till att skydda det språkliga och kulturella arvet i riskgrupper.

Slutsatser om hotet mot den språkliga mångfalden

Engelskans och andra majoritetsspråks inflytande utgör en allvarlig fara för den språkliga mångfalden i världen.

Följderna av detta fenomen är bland annat språklig förskjutning, förlust av kulturell identitet och marginalisering av minoritetsspråk inom olika områden.

Genom att genomföra åtgärder som tvåspråkig utbildning, social värdering av minoritetsspråk och stöd till språkrevitaliseringsprojekt är det dock möjligt att bevara den språkliga mångfalden och förhindra utrotning av språk som är i riskzonen.

Översatt från Historia De Las Lenguas .

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång 

Gunnel Mauritzson - Kärleken

Söndagens svenskspråkiga dikt

Saknad 

Så liten plats en människa tar på jorden.

Mindre än ett träd i skogen.

Så stort tomrum hon lämnar efter sig.

En hel värld kan inte fylla det.

Så litet en människas hjärta är.

Inte större än en fågel.

Rymmer ändå hela världen

och tomma rymder större än hela världen 

ändlösa tomma rymdskogar av tystnad sång.

Ingrid Arvidsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...och 50 år på svenska!

Tack!

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Eleonore Gudmundsson är lektor i isländska vid Wiens universitet och förklarar i en intervju med den österrikiska dagstidningen Kurier att isländska har rykte om sig att vara särskilt svårt bland dem som lär sig språket. Trots de långa ordkonstruktionerna och bokstäverna som har utvecklats från runor försöker Gudmundsson att skingra denna fördom. Hon arbetar för närvarande med den första isländsk-tyska online-ordboken, som ska vara tillgänglig för alla och gratis att använda. Arbetet ligger henne varmt om hjärtat, eftersom färre än 400 000 personer talar ”vikingarnas språk”. Isländskan är därför ”outsidern” bland de nordiska språken, rapporterar Kurier. Det är också förvånande att språket i stort sett är fritt från anglicismer, eftersom dessa annars skulle ”köra över” isländskan. Som exempel nämner Gudmundsson ”USB-minnet”, som på isländska är ”minnislykill”, dvs. en minnesnyckel. Översättningen för datorn, ”tölva”, är sammansatt av orden för ”räkna” och ”spåkvinna”. ( kurier.at)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)