Mikael Gaunitz skriver på Facebook:

"I Malmö heter det ”Malmö by bike”, i Stockholm ”Rent a bike”, men i Göteborg håller man sig till svenska och en ordvits förstås: ”Styr och ställ”!"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Norska Stortinget har godkänt ett regeringsförslag som innebär att kunskaper i norska blir ett krav för akademiker som söker fasta tjänster vid landets lärosäten.

Det innebär att ett minimikrav på 15 ECTS-poäng i norska nu kommer att krävas för undervisnings- och forskartjänster samt för alla finansierade doktorand- och postdoktorstjänster.

I sitt arbete med att driva igenom de nya obligatoriska kraven, som är en del av ändringarna i universitetslagen och förordningarna som träder i kraft den 1 augusti 2024, argumenterade Utbildnings- och forskningsdepartementet för att akademisk personal och forskare behöver norska för att kunna undervisa och för att kunna delta fullt ut på arbetsplatsen.

Och för doktorander och postdoktorer hävdas det att språkkunskaper är nödvändiga för att säkerställa anställning i Norge i slutet av stipendieperioden."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Robert Broberg – Båtlåt

Söndagens svenskspråkiga dikt

En liten båt

En liten båt blir ofta våt

om magen när det stänker.

En liten båt blir ofta våt

om magen när det stänker.

Jag undrar vad den tänker.

Den tänker att i böljan blå,

där simmar små, små fiskar.

Den tänker att i böljan blå,

där simmar små, små fiskar.

Jag undrar vad de viskar.

De viskar att det finns en skatt

långt ned på havets botten.

De viskar att det finns en skatt

långt ned på havets botten.

Jag undrar vem som fått den.

Jo, det var jag när jag fick dig

för du var den där skatten!

Jo, det var jag när jag fick dig

för du var den där skatten.

Och jag blev glad som katten!

Lennart Hellsing

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skönt med musik på modersmålet - Varför inte året runt?

Den svenskspråkiga musikskatten är enorm.

Per-Owe Albinsson

(Denna näötdabok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Videnskab.dk brukar besvara läsarfrågor. I det här fallet frågade läsaren Niels varför det talas så manga språk i världen, men frågan är egentligen felställd.

“Vår läsare Niels frågade egentligen varför vi fortfarande talar så många olika språk, men Kristoffer Friis Bøegh har en helt annan uppfattning.

Han menar att den verkliga frågan är varför världens åtta miljarder människor talar så relativt få språk.

Och att det verkligen inte är så många blir tydligt när man tittar på siffrorna över världens språkliga mångfald från språkdatabasen Ethnologue:

• Omkring 4.000 av världens språk talas av cirka två procent av världens befolkning.

• De åtta mest talade språken - engelska, mandarin, hindi, spanska, franska, standardarabiska, bengali och portugisiska - utgör endast cirka 0,01 procent av alla språk, men talas av 40 procent av världens befolkning.
• Hälften av världens språk är på väg att utrotas i slutet av 2000-talet.

Just nu håller fler språk på att dö ut än någonsin tidigare, och det kan finnas olika anledningar till att språk dör ut. Kristoffer Friis Bøegh har tidigare förklarat detta för Videnskab.dk.

Faktum är att forskning visar att det finns ett samband mellan krisen för den biologiska mångfalden och språkutrotningen:

´På samma sätt som många arter försvinner ser vi att samma sak händer med språken. Den språkliga mångfalden minskar´, säger Kristoffer Friis Bøegh.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är frågan. Hittills är det underbetyg rakt av!

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Linnea Lindquist skriver på Facebook:

"Skolinspektionen försöker beskriva vilka det är som äger Dibber egentligen. Om någon undrar varför skolor inte ska få drivas som aktiebolag så har ni anledningen här:"

Dibber är dessutom en språkbytesskola, d.v.s använder engelska som första undervisningsspråk.

(Denna nätdagbok är lnuten till nätverket Språkförsvaret)

Även förspråkliga spädbarn är kapabla till kombinatoriskt tänkande. Det har forskare upptäckt i experiment med ettåringar. Förmågan att kombinera befintliga begrepp till nya tankar utvecklas före språkinlärningen och inte bara som ett resultat av språkanvändningen.

Ettåringar är kapabla till kombinatoriskt tänkande redan innan de kan tala. Det innebär att de har förmågan att kombinera befintliga begrepp till nya tankar. Det har ett internationellt forskarlag kommit fram till genom "eyetracking"-experiment med 60 spädbarn i tolvmånadersåldern.

Författarna till studien fann att spädbarnen, som ännu inte kunde tala, lärde sig okända pseudoord för kvantiteterna ”1” (mize) och ”2” (padu) och att de också framgångsrikt kunde kombinera dessa konstgjorda ord med redan kända begrepp som ”äpple” och ”anka”. Till exempel återkallade de objektet ”2 ankor” som presenterades för dem som svar på målfrasen ”Padu anka”. Med hjälp av dessa kombinationer föredrog barnen också att titta på bilder som representerade uttryck som de inte hört tidigare.

Resultaten av studien tyder på att förmågan att kombinera befintliga begrepp till nya tankar utvecklas under det första levnadsåret. Författarna menar att kombinatoriskt tänkande troligen utvecklas som en förutsättning för språkinlärning och inte som en konsekvens av språkanvändning. Förmågan att tänka kombinatoriskt kan därför vara en förutsättning för att lära sig det omgivande språket och för att skapa abstrakta modeller av erfarenheter som möjliggör snabb och flexibel inlärning.

(Översatt från Schlaue Babys: Schon Einjährige können Zahlen und Wörter kombinieren | MDR.DE)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)