(Texten har hämtats från Sweclockers)

Nu kan du översätta kantonesiska, det nästan utdöda språket Manx och 108 andra språk från hela världen.

Google lägger till över 110 nya språk i en ny uppdatering till Översätt, skriver bolaget i ett blogginlägg. De 110 nya språken representerar 614 miljoner talare världen över, vilket motsvarar runt 8 procent av världsbefolkningen. Innan de nya språken lades till hade Google Translate stöd för 133 språk, vilket innebär att det nu kan översätta ord och meningar på nästan dubbelt så många språk.

En fjärdedel av de nya språken har sina rötter i Afrika, där bland andra afar, swati och kikongo ingår. Ett av de största nytilläggen är kantonesiska, som länge har efterfrågats och har över 85 miljoner talare idag.

Ett annat språk som nu är med i Översätt är manx, ett keltiskt språk som talas på ön Isle of Man. Manx var nära på att dö ut efter att språkets sista kända modersmålstalare gick bort 1974, men under senare år har språket åter blivit populärt bland öborna och har tusentals talare idag.

Googles Isaac Caswell förklarar att de länge har velat lägga till många av språken som nu har kommit med. Utmaningen har varit att hitta relevant data för att träna sina modeller på, då vissa språk liknar varandra i skrift, som kantonesiska och mandarin.

Tack vare Googles nya AI PaLM 2 har det möjliggjorts, då AI-modellen har enkelt kunnat skilja på språk med liknande ursprung.

(Denna ätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Norr om Dalälven pratar man lite långsammare – det säger alla. Men orden är också helt annorlunda, lite lättare att säga, vackrare och helt enkelt smartare. Kommer dina föräldrar från städer som Gävle, Sundsvall, Östersund, Umeå och Luleå har du garanterat hört de här orden förut. Om inte: Bakläxa!”

Läs vidare här!

Men man ska inte inbilla sig att dessa ord återfinns i alla norrlandsdialekter. Norrland är stort och t.o.m inom landskapen, d.v.s på sockennivå,  kan dialektskillnaderna vara stora.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Svenska ska vara huvudspråk i skolan. Därför föreslår Socialdemokraterna att minimikravet på andelen undervisning som ska vara på svenska i grundskolan höjs till minst 75 procent. Gräddfiler med obehöriga lärare på engelska skolor ska tas bort och svenska ska användas vid betygsättning och annan myndighetsutövning. Att svenska ska vara huvudspråk bör också vara grundregel i en obligatorisk gymnasieskola. Det meddelade partiordförande Magdalena Andersson och Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Åsa Westlund på en pressträff i Almedalen den 26 juni.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

De flesta ord på kinesiska består av ett eller två tecken. Så om du vill läsa eller skriva kinesiska bör du kunna 5 000-7 000 tecken - det är så många som ofta används i vardagsspråket eller i media. Det finns dock otaliga kombinationer av dessa tecken. Därför är sättningen mycket mer komplicerad i boktryckerier än i Tyskland, och datorernas tangentbord har tre tangenter. Det fonetiska latinska alfabetet har här en verklig fördel. Men med hjälp av artificiell intelligens (AI) håller detta på att förändras, så att det idag "går mycket snabbare att mata in en kinesisk text än en jämförbar text på ett latinbaserat språk", enligt en rapport i Handelsblatt. AI:n kan begränsa och föreslå följande ord mer exakt utifrån sammanhanget med de andra tecknen efter att de första ljuden har skrivits in på tangentbordet. En erfaren maskinskrivare kan skriva mer än 200 tecken (dvs. komplexa ord) per minut.  (handelsblatt.com)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna intervju gjordes den 24 april av en företrädare för Swebbtv med Per-Åke Lindblom, Språkförsvaret.

Fråga: Vilka är ni i Språkförsvaret och varför startade ni?

Svar: Språkförsvaret är partipolitiskt obundet nätverk, som står på tre ben. 1) Vi försvarar svenskan, särskilt mot engelskans expansion på svenskans bekostnad; 2) vi förordar mångspråkighet; och 3) mellannordisk språkförståelse. Redan 2005 inledde Språkförsvaret en kampanj för att Sverige skulle anta en språklag, en kampanj som kröntes med framgång 2009, då en enhällig riksdag antog en språklag. Språkförsvaret bedömer alla riksdagspartier utifrån nämnda plattform, men medlemmarna röstar på olika partier och vi efterfrågar aldrig partipolitisk tillhörighet.

Fråga: Vad ser du som det största hotet mot korrekt svenska i dagens  samhälle och vad kan vi göra åt det?

Svar:Det största hotet mot svenskan ställning i Sverige är engelskan frammarsch på svenskans bekostnad inom allt fler användningsområden, s.k domäner. Det gäller inom den högre utbíldningen, där 90 % av alla avhandlingar skrivs på engelska, det gäller inom grundskolan och gymnasieskolan, där engelska som första undervisningsspråk breder ut sig; det gäller inom reklamens och populärkulturens värld; det gäller alla anglicismer som flödar in i svenska språket.

Fråga: Varför är det viktigt att bevara det svenska språket anser ni på Språkförsvaret?

Svar: Alla språk har ett egenvärde och svenskan råkar vara vårt modersmål eller huvudspråk. Just nu hotas den framför allt av engelskan. Därför försvarar vi också alla hotade språk i världen, även om vi inte kan göra så mycket åt deras situation. Därför stödjer vi också att älvdalskan, som skiljer sig lika mycket åt från svenskan som isländskan, ska upphöjas till minoritetsspråk i Sverige.

Fråga:Tycker du att politikerna till fullo förstår hur viktigt svenska språket är och gör de rätt saker för att bevara språket?

Svar: Nej, absolut inte. Hotet från engelskan är en blind fläck hos riksdagspartierna.  Inget riksdagsparti har drivit en medveten och genomtänkt linje för att reglera användningen av engelskan inom den högre utbildningen. De etablerade riksdagspartierna gör heller ingenting för att bromsa expansionen av engelska som första undervisningsspråk i grundskolan och gymnasieskolan i form av engelskspråkiga friskolor, vilket är ren självkolonialisering.

Fråga: Hur viktigt är det att behärska det svenska språkets språkmelodi?

Svar: Den invandrare som vill göra karriär i Sverige gör det bäst genom att använda den traditionella språkmelodin i svenska språket. Den svenska riksdagen kallas numera den svensk-iranska riksdagen på grund av överrepresentationen av ledamöter med iranskt ursprung. Jag tror inte att de har gjort den karriären på grund av de inte har behärskat traditionell svensk språkmelodi. Självfallet bör också rikssvenskt talspråk premieras i de etablerade etermedierna, radio och tv. Hallåmän och hallåkvinnor bör tala svenska utan alltför kraftig brytning eller alltför kraftiga dialektala undertoner.  Men spontana förändringar i talspråket är annars mycket svåra att förhindra. Däremot tror jag att det svenska språkets språkmelodi kommer att visa sig vara motståndskraftig.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Sven-Ingvars - När solen färgar juninatten

Söndagens svenskspråkiga dikt

Juninatten 

Nu går solen knappast ner,

bländar bara av sitt sken.

Skymningsbård blir gryningstimme

varken tidig eller sen.

Insjön håller kvällens ljus

glidande på vattenspegeln

eller vacklande på vågor

som långt innan de ha mörknat

spegla morgonsolens lågor. 

Juni natt blir aldrig av,

liknar mest en daggig dag.

Slöjlikt lyfter sig dess skymning

och bärs bort på ljusa hav. 

Harry Martinson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)