Nathan Schachar skriver i artikeln ”Det svenska språket förfaller i kölvattnet av omedvetna anglicismer” i Dagens Nyheter (2021-12-05) om användningen av ”yes” i svenskan: ”Det är sällan ett språk importerar så högfrekventa ord. När det sker är det uttryck för en långt framskriden kulturell underkastelse.”

Dessa rader tänkte jag på när jag stod i kassan på Lidl och lade ner maten som jag hade handlat i dramaten (dra maten), alltså shoppingvagnen. (Konstigt nog står inte detta finurliga ord varken i SAOB eller SAOL.) Kunden efter mig, en äldre kvinna, besvarade nämligen kassörens fråga ”Är det bra så här?” med ”Yes, yes”. När hon fortsatte att prata framgick det tydligt att hennes förstaspråk var svenska.

Inga Johansson skriver som kommentar till  ”Antingen försvaras svenskan eller så försvinner den” i Språkförsvarets nätdagbok att engelskans ”yes” uttalas som ”gäss” på svenska. Nästa gång någon svarar ”yes” tycker jag att man ska ta upp dessa fåglar. Nils Holgersson i Selma Lagerlöfs roman ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” flög för övrigt på en gås. Jag undrar vad Selma Lagerlöf, denna virtuos på det svenska språket, skulle ha sagt om hon hade levt om svengelskans och engelskans utbredning i Sverige. Hon skulle säkert ha blivit förfärad.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag har under årens lopp följt allsvensk fotboll en hel del. Bor själv i Skåne och mitt hemmalag har alltid varit HIF och Olympia har alltid varit HIF: s hemmaplan. Som väl är, har Helsingborg och HIF lyckats behålla detta klassiska fina gamla namn Olympia på stadion. Vi har ju även hört en hel del om IFK Norrköping/"Peking" här nere. Både HIF och IFK spelade under många år samtidigt i Allsvenskan. 

Lika säkert som Olympia var HIF: s hemmaplan så var Idrottsparken IFK  Norrköpings hemmaarena. Men i dagarna fick jag nästan en chock. Då fick jag höra att klassiska Idrottsparken numera heter Platinum Cars Arena(!). Ett nytt hypermodernt svengelskt namn! Vad är det för ett komiskt, ja, löjligt namn på arenan?  Varför detta "omöjliga" namn på Norrköpings fotbollsstadion? 

Idrottsparken var ju ett riktigt bra, passande och lämpligt namn på stadion under många år.  Jag är mycket förvånad och besviken! Namnet är totalt identitetslöst. Platinum Cars Arena skulle ju till och med kunna ligga på månen. Kanske får klubben omfattande sponsorinkomster av bilföretaget Platinum Cars? Kan detta möjligen vara orsaken till namnbytet?

De svenska proffslagen i Allsvenskan måste idag subventioneras av bland annat näringslivet för att kunna överleva ekonomiskt. Det är nämligen ytterst kostsamt idag att driva en allsvensk proffsklubb. 

PS. Dessutom är det engelska namnet felaktigt. Namnet borde skrivas med apostrof (-s'): Dvs. Platinum Cars' Arena.

C-G Pernbring 

Helsingborg               

(Insändaren publicerad i Norrköpings Tidningar/NT den 11/12/ – på webben den 10/122021)   

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                                                                                                                                     

Söndagens svenskspråkiga sång

Sofia Karlsson - Luciasång

Söndagens svenskspråkiga dikt

Lucia

Lucias morgon sex i kyrkan slog,

så matt, ty snön på klockans malm sig lagt.

Mot Fridas hem i drivors djup jag drog.

I staden var så tyst vid stjärneprakt.

Bak en gardin

Lucias ljus så stilla brann.

Och kafferök steg rak och fin

ur skorstenspipor upp mot himlen grann.

Vid knek och knarr mot Fridas hem jag drog.

Lucias morgon sex i kyrkan slog.

Medan vi i rummet dröja,

brasan dånar, luckor darra lätt,

Fridas fader synes handen höja:

”Snart hon kommer med en kaffeskvätt”.

Dörren öppnas, fläktar ljumma

ifrån kökets värld oss nå.

I det skumma

Frida syns liksom i skimmer stå.

Klarögd i ett linne

står hon stel härinne.

Utur hårets burr och gyllne krus

växa stadigt fyra raka ljus.

Bricka bär gudinnan ljusa.

Flätor gula på det blå porslin.

Lågor spegla sig och sakta susa,

medan brasan dånar med ett vin.

Verkligheten må jag glömma –

sagans drottning Frida är.

Gyllne lockar riktigt strömma

som en fors på axeln där.

Ljust ses ängeln blicka.

”Släpp ej brickan, flicka!”

manar Fridas moder milt, när bäst det är

mystisk tystnad – sagans karaktär!

Birger Sjöberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Som vanligt – se denna sammanställning – en massa åsikter om att invandrare ska lära sig svenska. Detta är i och för sig sunt och vettigt.

Mindre bra, och faktiskt totalt förkastligt, är den schizofrena och flata hållningen där engelsktalande till skillnad från övriga språkgrupper ofta får fribiljetter från att behöva lära sig svenska. 

Konfronterade senast idag en svensk butiksanställd på ICA och som inte såg något konstigt alls med att han var tvungen att tala engelska med en kollega, låt vara på lagret, men som hade varit anställd "länge". Min stilla undran: "Hur f-n är man funtad som man inte tycker att detta är bakvänt?"

Många svenskars hållning i språkfrågan anno 2021 verkar vara: "Mohammed" och "José" ska minsann lära sig svenska så att "Niklas" utan problem ska kunna förstå vad de säger. När det gäller "Brian" (som har bott i Sverige i 20-30 år) är det däremot "Niklas" som måste förbättra sin... engelska!

Vidare: "Muhammed" och "José" ska absolut inte skicka sina barn på modersmålsundervisning. SFI ska helst tas bort. Ungarna måste ju lära sig svenska.

Själv skickar "Niklas" ungen till engelskspråkig friskola. Goddag yxskaft!

Uppmärksam 

(Denna nätdagb är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Uttalandet är hämtat från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Det är angeläget att diskutera statens roll i en långsiktig och stabil finansiering av en språklig infrastruktur för det svenska språket, menar Isof i samband med debatten om SAOB.

En hotande nedläggning av arbetet med Svenska Akademiens Ordbok, SAOB, har under den senaste veckan uppmärksammats i flera debattartiklar. Många har lyft fram att SAOB är en ovärderlig resurs för forskare inom språkområdet och andra ordboksredaktörer samt att den är en närmast unik kulturskatt.

Som språkmyndighet i Sverige vet vi att SAOB är en resurs som sträcker sig långt bortom språkforskarnas led. Vår avdelning Språkrådet ger dagligen språkrådgivning till allmänhet och professionella som har språk som huvudsakligt arbetsredskap, till exempel journalister och kommunikatörer. I det arbetet använder vi SAOB för att kunna besvara frågor om ords ursprung, betydelseutveckling och möjliga användning. Samtiden måste förstås utifrån historien, och det gäller även samtida svenska ord. SAOB är även en betydelsefull källa i det arbete som myndigheten bedriver kring till exempel ortnamn.

SAOB står också för ett viktigt arbete med kunskapen om svenskan generellt, och utgör en grund för andra ordböcker och lexikon. Denna kunskap om svenskans ordförråd är en utgångspunkt för framtagandet av ordböcker och översättningar till andra språk och för olika typer av ordlistor som vänder sig till vuxna inlärare eller barn i skolan. Arbetet med SAOB genererar alltså kunskap som kommer till praktisk nytta för alla svensktalande, nya som gamla.

Isof vill framhålla att språklagen tydligt lägger ansvaret för allas tillgång till språk på det allmänna. Under senare år har vi noterat en förskjutning av det ansvaret mot individen. Att språktester införs för såväl medborgarskap som möjligheten att få arbete inom till exempel barn- och äldreomsorg är tydliga exempel på det. För att det ska vara möjligt för den enskilde att kunna leva upp till sådana krav ställs också krav på det allmänna att förse presumtiva medborgare och arbetssökande med språkresurser som gör inlärningen möjlig och effektivare, som ordböcker och lexikon.

I ljuset av den debatt som uppkommit om framtiden för SAOB ser vi det som angeläget att diskutera statens roll i en långsiktig och stabil finansiering av en språklig infrastruktur för det svenska språket. Språkets utveckling och tillgången till språk är vårt gemensamma ansvar.

Martin Sundin, generaldirektör Institutet för språk och folkminnen (Isof)

Harriet Kowalski, chef för avdelningen Språkrådet, Isof

Sofia Tingsell, forskare, språkvårdare och samordnare för svenska vid avdelningen Språkrådet, Isof

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nedanstående röda text är hämtad från en svensk myndighets hemsida:

Är det okej att E-hälsomyndigheten hämtar uppgifter om din vaccination?

Jag begär att Folkhälsomyndigheten lämnar ut uppgifter om mina vaccinationer mot covid-19 från det nationella vaccinationsregistret till E-hälsomyndigheten. Det innebär att jag samtycker till att Folkhälsomyndigheten lämnar ut de uppgifter som behövs för att E-hälsomyndigheten ska kunna utfärda ett covidbevis. Jag bekräftar det med min under-skrift nedan

Jag finner att formuleringarna är erbarmligt dåliga. På en svensk myndighets hemsida ska man använda en korrekt och vårdad svenska och inte den smörja som nu står där. Bättre är, anser jag:

Jag tillåter att Folkhälsomyndigheten till E-hälsomyndigheten lämnar ut Folkhälsomyndighetens uppgifter som finns om mig angående vaccinationer mot covid -1. E-hälsomyndigheten behöver uppgifterna för att kunna utfärda ett vaccinationsbevis åt mig.

Annika

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Helge Julius Jakhelln Dyvik skriver på Facebook:

”En sentral del av Oslo skal omdøpes til ’Oslo Science City’, og Majorstuen skal hete

’Gateway Oslo Science City’, etter forslag fra City-planleggerne, med deltagelse bl.a av Universitetet i Oslo og et stort eiendomsseskap Ferd. Språkrådet, som nok en gang forvalter den utakknemlige oppgaven å påpeke det som burde være selvsagt for alminnelig opplyste mennesker, har innvendinger. Disse avfeies av rektor ved Universitetet i Oslo, Svein Stølen, med at Språkrådet rett og slett ikke forstår hva som kreves av et moderne internasjonalt forskningssenter.

Nei, var det likt seg. Skal man være internasjonal, kan man ikke la seg hemme av lokale pinligheter som stedets språk, historie og såkalte kultur. Man hører for seg skåltalene under unversitetets og eiendomsselskapets middager, og den muntre passiaren i baren etterpå, der ord som ‘nisselue’, ‘supperåd’ og ‘norskdom’ anes mellom latterskrallene. Rektor ved Universitetet i Oslo, altså. Mannen med det øverste ansvaret for at den helheten ordet ’universitet’ betegner, blir verdsatt og ivaretatt.

Det mest ubegripelige er likevel at det er mulig for internasjonalt orienterte mennesker å overse hvor ynkelig provinsielt det er å smøre engelsk utover hele landskapet i rødmende flauhet over egen kultur. Eller har vi for oss en universitetsrektor som for alvor tror at språk og navn ikke er annet enn en formell kode for formidling av tørr informasjon? At stedsnavn fyller samme funksjon som en GPS, og derfor bør være maksimalt kompatible med alle plattformer? Har han besøkt alle fakultetene sine?"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Bröder, är vi månne icke i Sverige" är ett citat från Povel Ramel som dyker upp när man promenerar i centrala Landskrona och julmusik strömmar ur uppsatta högtalare. Inte en svensk jullåt så långt örat når utan Jingle Bells och White Chrismas i all oändlighet. Vilket är tänket här?

Flanören

(Insändaren publicerades i Helsinborgs Dagblad 1/12 2021)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)