Söndagens svenskspråkiga sång

Rigmor Gustafsson, Elise Einarsdotter, Maria Vokalensemble och Ragnar Bohlin - Dröm

Söndagens svenskspråkiga dikt

OROLIGA DRÖMMAR

Fjärran från lyckan ligger jag på en ö i havet och sover.

Dimmorna stiga och fly och vindarna växla,

jag drömmer oroliga drömmar om krig och stora fester

och att min älskade står på ett skepp och ser

hur svalorna flyga och känna ingen längtan!

Det är något tungt i hans inre som icke kan röra sig,

han ser skeppet glida in i den ovilliga framtiden,

den skarpa kölen skära in i det motsträviga ödet,

vingar bära honom in i det land, där allt vad han gör är förgäves,

i de tomma och fåfänga dagarnas land långt borta från ödet... 

Edith Södergran

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På en inhägnad gata i Växjö syns en tom bur full av kedjor. Från en av kedjorna  hänger det en lapp med följande text: ”The Black Panther är nedplockad och ska restaureras.” 

Varför heter ett konstverk i Växjö ”The Black Panther” och inte ”Den svarta pantern”? 

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sfi-läraren Anna Billqvist intervjuas av  SVT Nyheter Jönköping och förklarar:

“Anna Billqvist som har varit sfi-lärare på Vetlanda Lärcentrum i många år tror inte att alla elever kan lära sig svenska på tre år, något som regeringen föreslagit.

– Det går inte att ha en fast tid för alla, säger Anna Billqvist till SVT Nyheter Jönköping.

I våras meddelande Tidö-partierna att de vill se skärpta krav på sfi, och att kurserna ska läsas på max tre år. Om det finns särskilda skäl ska utbildningen kunna förlängas med sex månader åt gången.”

I ett annat inlägg på SVT Nyheter Jönköping listas de faktorer som är avgörande vid språkinlärning:

“Svenska för invandrare (sfi) består av kurserna A, B, C och D. Ett språktest avgör vilken nivå eleven hamnar på. Avgörande faktorer är bland annat individens skolutbildning, hur många språk man kan och åldern (min fetstil).“

Här måste man tillägga faktorer som avståndet mellan inlärarens modersmål och svenskan, språköra och ambition för att bilden ska bli komplett. Förmågan att lära sig ett nytt språk är alltså ytterst individuell. Det överväldigande flertalet svenskar skulle inte heller kunna lära sig hoppa fyra meter i stavhopp på tre år, inte ens under sin livstid. Den 68-årige men vältränade Ingemar Stenmark klarade tre meter senast på veteran-VM.

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkbytesskolan Internationella Engelska Skolan (IES) har som bekant profilerat som en skola, där det råder “ordning och reda”. Men det är allt annat än sant.

“Föräldrar till barn som ska ha utsatts för övergrepp på Engelska skolan i Karlstad har polisanmält styrelsen för koncernen Internationella Engelska skolan för tjänstefel.

Och nu har åklagare inlett en förundersökning.

– Jag har gett polisen utredningsdirektiv, säger förundersökningsledaren Barbro Brännlund.

Det har gjorts flera polisanmälningar mot Internationella Engelska skolan (IES) efter barnporrskandalen där en lärare på skolan misstänks ha fotograferat över 160 elever och genom bildmanipulation framställt barnporr.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I radions Godmorgon världen i söndags funderade Katarina Barrling över användningen av AI i översättningar och vad det kan föra med sig. Hon hänvisade bland annat till en debattartikel i Svd där ett antal översättare pekar på hur svårt det faktiskt är att översätta, och undrar över konsekvenserna av AI-genererade översättningar. En god översättning framkallar samma känslor och tankar som originalspråkets, fast orden sällan har exakt samma innebörd – det går alltså inte att översätta ordagrant. Ett exempel är meningen Jag ska alltid minnas honom. Den är visserligen korrekt rent syntaktiskt, men låter ändå stolpig på svenska, där vi snarare skulle säga: Jag kommer aldrig att glömma honom.

Visst finns det fördelar med AI-översättningar, menar Barrling: Enklare böcker kan få större spridning, och forskare kan få lättare att nå ut internationellt. Men hon ser också risker: Vem skulle vilja utbilda sig till ett yrke där den egna branschen försöker ersätta en med en maskin? Hon anar under ytan en oförståelse för hur viktigt språket är för ett samhälle, och att översättarna spelar en avgörande roll för att ”upprätthålla och spinna vidare på det finmaskiga nät som språket är, och som gör att människan kan förstå världen och dess nyanser”. Hon konkluderar med att när översättarna hotas hotas även språket, och i förlängningen allas vår förmåga att tänka och kommunicera.

Jag har själv ingen erfarenhet av AI-översättningar, men om jag ska komma med en personlig reflektion så vill jag påpeka att man måste skilja på vilken typ av text det handlar om - enklare faktatexter eller litterära texter. Vad gäller det senare så finns det tydligen en risk (se blogginlägg från 14/8) att bokförlagen degraderar litterära översättare till (lägre avlönade) stressade språkgranskare. Och det är ingen önskvärd utveckling. De sju översättarna Barrling refererar till kan inte bara avfärdas med att de talar i egen sak och är rädda om sina jobb. Den fara som Barrling och de sju översättarna varnar för är befogad. Men i vissa sammanhang kan säkert översättningsverktyg göra nytta.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Detta är i och för sig en reklamtext, men som vi återger på grund av att det är viktigt att följa språkteknologins utveckling.

“Sluta slösa bort tid och pengar på att försöka lära dig ett nytt språk!

Enence-översättaren är en genialisk ny uppfinning från Japan som tar världen med storm. Den låter dig kommunicera på fler än 36 språk, så att du kan prata med nästan vem som helst på jorden! Du kan ta med dig den överallt tack vare dess kompakta storlek och den är så enkel att använda att du kan ha den redo på mindre än 30 sekunder. Och bäst av allt? Enence-översättaren är äntligen tillgänglig för allmänheten och den kommer inte att kosta skjortan. Enheten som endast var tillgänglig för världsledarna är nu tillgänglig för dig.

Enence tillverkades med enkelhet i åtanke så att vem som helst ska kunna använda den. Trots att den är utrustad med den senaste tekniken är det superenkelt att använda enheten. Allt du behöver göra är att välja det språk som du vill kommunicera på och spela in dina ord eller meningar. Du kan till och med spela in riktigt långa meningar och Enence kommer att översätta allt perfekt!”

Läs vidare här!

Eftersom jag har Enence-översättaren själv, så vet jag att den fungerar. Men hittills har jag glömt att ta med den varje gång jag har åkt utomlands ... Sedan anser jag förstås att man ska lära sig minst två främmande språk utöver sitt modersmål.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel den 24/8 i Göteborgs-Posten skriver Lars-Gunnar Andersson bland annat:

“En annonskampanj från försvaret avslutas med meningen ‘Vi kommer kämpa till siste hen’. För det första kan man fråga sig om det är Försvarsmaktens uppgift att driva en kampanj med känslor och attityder förknippade med ordet hen. Det lämnar vi nu åt sidan för att i stället ägna oss åt grammatiken, vars gränser definitivt tänjs här. Det mest sensationella är förstås att pronomenet hen här används som ett substantiv. Dessutom används maskulinböjningen siste framför det könsneutrala hen, vilket inte heller verkar genomtänkt.

Kan man använda hen som ett substantiv? Tja, i annonsen gör man det, även om det strider mot grammatikens regler. Men den som tycker att detta är en kul idé kan fortsätta på den inslagna vägen: en styrka på tusen hen, rätt hen på rätt plats, hen ur huse, alla hen på däck, 7-henna fotboll och så vidare.

Konstiga saker har hänt i språket förr, men det är kanske inte Försvarsmaktens sak att leda de normkritiska språkstyrkorna? Språkförsvar kunde ligga närmare till hands (vår fetstil).”

Läs vidare här!

Språkförsvaret har ingenting emot att att Försvarsmakten börjar bedrive ett aktivt språkförsvar också. Men det bör i så fall ske enligt vår redan beprövade och korrekta modell: 1) försvar av svenska språket, särskilt gentemot engelskans expansion på svenskans bekostnad; 2) förorda mångspråkighet, och; 3) mellannordisk språkförståelse.

Observatör

(Denna nätdagbpk är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Tomas Ledin - Sommaren är kort

Söndagens svenskspråkiga dikt

Sörmländsk sommar

Snabbt flyr liljekonvaljernas dagar,

varar endast en ringa tid.

Solskenets gass i ett landsvägsdike

väntar med ögonblicks smultronfrid.

Gökrop vadar ur våta hagar,

solblankt står gräset, kniv vid kniv.

Svarta snigelskepp ångar i stiltje,

masken förråder sitt tunnelliv.

Nätterna skuggar, tvärbrant som svalor,

strimmar i snabba, vinglösa kast.

Skymningens andetag blir en grynings.

Solen slår ut från nattgranens mast.

Allt som är sommarlovsfritt på jorden

skyndar som fjäril som moln förbi.

Ingenting varar. Allt är evigt.

Inget finns kvar. Men allt skall förbli.

Björn Julén

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)