(Texten är hämtad från tankesmedjan Balans den 14/12 2021)

”Värmdö kommun

Som avslutning på den här granskningen – och som komplement till alla tidigare granskningar av skolmarknadens konsekvenser för den kommunala skolan – ska vi dela med oss av några dagsaktuella citat från Värmdö kommuns delårsrapport, där konsekvenserna av Internationella Engelska Skolan etablering sammanfattas. 

Grundskolan visar i tertial 2 ett underskott mot budget på 4 763 tkr för perioden januari-augusti. Årsprognos för grundskolan är ett underskott på 7 020 tkr.

Antal elever har minskat mer än vad som var förväntat i prognosen i tertial 1. Skolorna behöver på nytt se över hela sin verksamhet för att anpassa den till det nya elevantalet och därmed lägre elevintäkter. Andelen av Värmdös elever som går i egen regi har minskat från 72% (snitt 2020 till och med juni 2021) till 66% (september 2021). Det motsvarar en minskning av 370 elever (ca 15 700 tkr).

För verksamhetsområde grundskola inklusive förskoleklass behöver kostnader för bemanning avseende i huvudsak undervisning, administration och måltid harmoniseras med intäkterna.

Nödvändiga åtgärder och anpassningar i organisation och bemanning för att nå en budget i balans medför i vissa fall förändringar i den personalgrupp som möter barn och elever. 

Enheterna i egen regi har svårt att anpassa kostnaderna i den takt som behövs för att hålla en budget i balans kopplat till den omfördelning av elever som nu sker. För de mindre skolorna är det svårt att genomföra ytterligare besparingar. Elever med behov av särskilt stöd har ökat inom grundskolan i egen regi under läsåret, vilket påverkar budgeten för enskilda skolor.

När Internationella Engelska Skolan startade på Värmdö minskade antalet elever i kommunens skolor vilket ledde till ett stort underskott i budget. Nu måste Värmdös skolor skära ner på bland annat bemanning. Det här kommer att leda till att en del av kommunens elever blir av med sina nuvarande lärare. Trots att kommunens skolor har färre elever har antalet kommunala elever i behov av särskilt stöd ökat. Det här beror sannolikt på att det främst är elever som inte har behov av särskilt stöd som söker sig till Internationella Engelska Skolan. 

Enligt Skolinspektionens nuvarande tolkning av etableringsfriheten är det här exempel på konsekvenser som inte ska tas med i beslut om godkännande. I kommun efter kommun öppnar nu skolkoncernerna nya skolor, vilket skapar sämre möjligheter till en bra utbildning för de elever som går kvar i den kommunala skolan. Lärare på de kommunala skolorna blir av med jobbet, omplaceras eller får ökad undervisningstid för att de kommunala skolorna ska kunna klara av att hålla budget.

Samtidigt som det här sker uppehåller sig en stor del av skoldebatten vid vilka kläder IES grundare har på bilder i tidningen och vad som egentligen hände när hon torkade av sig efter att ha varit på toaletten. Men för barnen i den kommunala skolan kvittar det om skolkoncernernas ägare bär päls eller foppatofflor. De – och deras lärare – är de stora förlorarna i den världsunika svenska marknadsskolan. 

Åsa och Marcus – Tankesmedjan Balans”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten har hämtats från Institutet för de inhemska språken)

Små språk förbises lätt i den språkteknologiska utvecklingen. Delta i enkäten om språkteknologi som stödjer europeiska språk.Språkteknologi tar en allt större plats i vår vardag. Den används bland annat för maskinöversättning, taligenkänning och blir allt vanligare på olika digitala plattformar på nätet och i vår vardag. Digitala tjänster via webben eller per telefon sköts ofta av bottar och maskiner. I den här utvecklingen saknar mindre språk ofta det stöd som stora språk får. Det leder till att användarna försätts i en ojämlik ställning beroende på vilket språk de talar.

AI, artificiell intelligens, bygger bland annat på taligenkänning och annan språkteknologi. Att den utvecklas för ens eget språk är ingen självklarhet. Därför kartläggs läget i ett europeiskt jämlikhetsprojekt. Inom ramen för det europeiska jämlikhetsprojektet European Language Equality kartläggs nu det språkteknologiska stödet. Genom att svara på en kort enkät kan du bidra till att ditt språk har förutsättningar att hävda sig också i den digitala tidsåldern.

Enkäten finns på ett tiotal olika språk, bland annat finska och svenska. Den tar bara ett par minuter att besvara. Du hittar den här:

* Enkät om stöd för språkteknologiska lösningar på svenska (European Language Equality) - gå till originaldokumentet!

* Kysely kieliteknologisesta tuesta suomeksi (European Language Equality)

* Take a 3-minute survey to help your language survive in the digital age (European Language Equality)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Undertecknad såg för en tid sedan ett annat anslag från denna förening och med ett liknande budskap och som innehöll totalt onödig och omotiverad svengelska, vilket renderade två av Språkförsvarets "protestklistermärken" och efter några dagar ytterligare ett klistermärke.

Nu sitter detta nya anslag uppe - utan svengelska inslag.

Uppmärksam 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Oisín Cantwell kommenterar i Aftonbladet:

”Marin hade just anlänt till Sverige och Stockholm och Villa Bonnier i Diplomatstaden och välkomnades av sin svenska kollega, Magdalena Andersson.

Duon inledde showen med en kort promenad längs med Djurgårdsbrunnsviken där änder tjattrande skötte sina egna affärer och joggare flåsade förbi med livvakternas bistra ögon på sig.

Det heter photo opportunity på vår tids svenska; en möjlighet för politiker att få utrymme i tidningar utan att anstränga sig, en möjlighet för tv och tidningar att få bilder med likaledes minimal ansträngning.

Klockan var strax efter tolv och Villa Bonniers trädgård var full av mediefolk från Sverige och Finland och USA.

Det var en presskonferens av det där slaget som är brukligt i internationella sammanhang, två frågor till svenska medier, två till finska.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Sofia Karlsson - Dalarna från ovan

Söndagens svenskspråkiga dikt 

Häxorna

                   I.

Två stora nattfjärilsvingar,
en grubblande fåra av beck,
det är dina ögonringar
och näsrotens brådmogna veck; 
på skuldran under särken
du bär som en brännjärnsfläck; 
och det är mina märken,
i dem är kvinnan mig täck.

De vittna att blickens duva
kan lyftas till korpens flykt,
att drömmen, den jungfruljuva, 
haft skydrag av hemligt och styggt. 
De vittna: änglarnas like,
ett stänk din lekamen bär
av sot från Diaboli rike,
en skugga av skumma begär.


                    II.

Gå ej bland olvonträ och slån, 
då kvällens luft är ljum!
Där dväljs en underbar demon 
i trädens dunkla rum.
Det är den gamle Liothans son, 
benämnd Isacharum.

Du hör hans gång i lundens fläkt, 
som irrar skygg och vill
på mark av bruna höstlöv täckt
i tinande april,
och ångan av hans andedräkt 
är mull som kvicknar till.

När korsmässmånen nyss var tänd 
och göt sitt svaga stril,
då stod i skyn en båge spänd
och sköt en plötslig il.
Då skalv du, frysande och bränd; 
det var demonens pil.

Minns du en lilja, dystert grann, 
i skuggan där du gick?
Dess mörka eld ur kalken rann 
som en förtrollad drick.
Ditt öga drack och sansen svann; 
det var demonens blick.

Vad vill han i din barndomslund? 
Vi kom han dristelig
så när den vigda altarrund
och lammens frälsta stig?
Rys, jungfru, i din hjärtegrund: 
han söker dig, han söker dig.

Han följer dig i storm som gnyr 
vid dina vägars brädd,
han är den lösa hamn som flyr, 
för dag och lärksång rädd,
när ur en mardröm het och yr 
du vaknar i din bädd.

Ty allt vad skumt det unga år, 
det unga bröst bär gömt,
allt som slår ut med suck och tår, 
av sol och himmel glömt,
allt trånsjukt liv i höstsjuk vår 
är honom underdömt.

Din fader står på vredens dag 
rättfärdig, stark och vis
och dömer häxor med Guds lag 
från liv och paradis,
gå, bikta vid hans fot och 
tag hans tuktans hårda ris!

Vik bort från slån och olvonträ 
och snårens falska sång!
Bland häckarna är saligt lä
på kyrkogårdens gång.
Bed vid din moders grav på knä, 
då Satan gör dig bång!


                       III.

»Dansen går på grobladsplan.
Dansa mot, herr Burian!
Du är den gamla ärkedraken, 
häxornas bålde storsultan.
Dig har jag vigt mitt levnadslopp,
allt se'n jag stod i min mörka knopp. 
Genom paltorna ser du mig naken: 
svart är min själ och svart min kropp.«

»Luften är full av djur i kväll,
full av eld, herr Uriel.
Mellan ugglevingarna brinna 
vintergatsormens blanka fjäll.
Tag mig i famn och städ mig till din, 
dansa mig yr i din lustgård in.
Jag är en ung och lågande kvinna, 
röd är min själ och vitt mitt skinn.«

»Stolt är din dans på bullig fot, 
studsande mjuk, herr Behemot. 
Sluten hårt i scharlakansdräkten, 
välver din kropp sina svällda klot. 
Är jag dig värd, min ädle patron? 
Har du ett fetare tjänstehjon? 
Dansar en digrare fru i släkten, 
vaggande fostret med tunga ron?«

»Spel hör jag gå ur lönnliga rum. 
Dansa mig död, Isacharum!
Yngling, främling, du är min like, 
smäktande, längtande, blek och stum. 
Glömt har jag allt, den grå kaplan, 
graven i blom under sorgsen gran, 
drömmer jag flyr till ett fjärran rike 
bort med dig som en svartnande svan.«


                       IV.

Långt, långt
                 bort i kvällarnas kväll
har skymningsfursten sin boning. 
Grå står hans borg under blekblå päll 
med irrande eldsken till skoning. 
Tungt, tungt går vindarnas spel
och bruset ur flodernas töcken.
Det är Isacharums arvedel,
de ruvande drömmarnas öken.

Kom, kom, du skall drömma en dröm 
som aldrig en kvinna drömde. 
Trädet vid Pisons heliga ström,
ett frö av dess frukt jag gömde;
långt, långt bort i höstarnas höst 
vaggar dess nya krona,
tusende år har jag hört dess röst 
sina paradisvisor tona.

Evigt i höstarnas höst bär det frukt, 
dess grenar bågna och bäva,
sköna till åsyn och ljuva till lukt
som väntande åter på Eva. 
Kunskapens frukt av glädje och sorg, 
som Eva blott flyktigt fick smaka, 
flödar ur kvistarnas flätade korg
till lust för Isacharums maka.

Långt, långt bort på hedarnas hed
skall du sitta i ödsligt Eden.
Jordlivets solar gå upp och gå ned,
men du skönjer ej år och skeden. 
Vissnande snabbt, skall du vandra tungt 
häruppe mot hemliga målet,
till dess du bestiger leende lugnt 
din flammande brudbädd, bålet.

Erik Axel Karlfeldt

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Som språkförsvarare tilltalas jag, förstås, av det inhemska namnet.

Istället för "secondhand-affär" kan man också använda "andrahandsaffär", "Återbruksaffär" eller "Begagnat-affär".

Har, för övrigt, sett ett företag som marknadsförde sig med devisen:

"I första hand i andra hand".

Det svenska språket är mycket användbart, inte minst via alla våra sammansatta ord – om vi vill och vet att uppskatta det!

Glad påsk önskas alla läsare!

Per-Owe Albinsson,

mångårig medlem i Språkförsvaret

(Denna mätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Personligen tycker jag, att det viktigaste skälet till val av svenska för politiker i internationella offentliga sammanhang sällan kommer fram. Man skall nämligen ALLTID utgå från, vem som är uppdragsgivare. Och för rikspolitiker från statsminister och neråt är det ALLTID den egna valmanskåren och i realiteten den svenska nationens medborgare. Detta kollektiv skall på individnivå på bästa sätt kunna förstå politikerns budskap, sammanhang och detaljerade argument. Varför då? Jo den representativa demokratins kärna är, att kunna utkräva ansvar av de valda representanterna i nästa val. När Andersson och Marin talar med varandra på en offentlig presskonferens om en möjlig förändring av vår tvåhundraåriga säkerhetsdoktrin genom en möjlig ansökan till NATO-medlemskap, borde det sitta i ryggmärgen, att Magdalena Andersson ENBART talar svenska och Sanna Marin svenska eller finska, naturligtvis med simultantolkning av helheten till respektive språk.

Om intresse finns för en engelskspråkig publik, så är det bara att sätta in engelskspråkig simultantolkning - eller tyskspråkig, franskspråkig, polskspråkig etc. För att tala om en så viktig fråga offentligt borde det sitta i ryggmärgen på en statsminister och alla andra valda representanter att ALLTID tala enbart det språk man själv behärskar bäst och ger störst förståelse hos uppdragsgivaren, dvs valmanskåren. Tänk, om Magdalena kunde fatta, hur hon kan hämta enkla politiska poäng genom att enkelt tala om för internationella journalister, att ”jag riktar mig alltid först till min valmanskår, och därmed TALAR JAG ENBART SVENSKA. Ni får använda duktiga tolkar, som finns i stor omfattning”.

Lars F.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)