Söndagens svenskspråkiga sång

Imperiet - Märk hur vår skugga

Söndagens svenskspråkiga dikt

SUB LUNA 

Sub luna amo. 

Mörk är min brud, 

brinner i bruna kvällar, 

dansar i månglitterskrud, 

doftar som nattglim 

under en kornblixtsky, 

svalkar som morgondaggen, 

växlar som nedan och ny. 

Sub luna bibo. 

Mörkt är mitt öl, 

svartmältat korn dess kärna, 

skummet som månglittermjöl. 

Tankar och löjen 

sväva kring kannans rund, 

sväva som läderlappar, 

sväva som guldlöv i lund. 

Sub luna canto. 

Mörk är min sång, 

suckar som våg i vassen, 

rullar som bränningens gång, 

reser sig trotsig,

sjunker tillbaka tung, 

ebbar sin tid och flödar, 

gammal och kvalfullt ung. 

Sub luna vivo. 

Mörkt är mitt liv, 

ringa och vanligt i öden, 

sorger och tidsfördriv. 

Gärna jag delar 

tingens förgängliga lott, 

lycklig att lida och njuta 

jordlivets fulla mått. 

Sub luna morior. 

Mörk är min grav. 

Giv mig åt namnlös torva 

eller åt vind och hav: 

vilan i mullen, 

eller ett skärat stoft, 

fladdrande som min längtan 

fladdrat mot månklara loft. 

Erik Axel Karlfeldt

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nedanstående fakta är hämtade från Torgny Karnstedts artikel ”Vad händer med papporna som inte längre läser sagor för sina barn?” i Dala-Demokraten den 15  oktober. Varifrån han i sin tur har hämtat dessa, vet vi inte, men de låter rimliga.

”Fakta: Spelar det någon roll att jag läser för mitt barn?

Nio av tio ord som vi använder har vi lärt oss från skriven text.

80 procent av vårt ordförråd kommer från tryckt text.

En sjuåring har ett ordförråd på ca 5000 - 7000 ord.

En sjuttonåring som läst och/eller lyssnat regelbundet på texter har ca 50 000 – 70 000 ord i sitt ordförråd.

En sjuttonåring som inte läst och/eller lyssnat till texter har endast ca 15 000 – 17 000 ord i sitt ordförråd.

För att kunna klara sitt dagliga liv som vuxen och kunna förstå tidningstext, hänga med i nyhetssändningar, instruktioner och anvisningar behövs ett ordförråd på minst 50 000 ord. ”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dala-Demokraten publicerade idag en artikel, ”Vad händer med papporna som inte längre läser sagor för sina barn?” av författaren Torgny Karnstedt, varifrån vi saxar ett stycke:

”Länge var svenska elever bäst i världen på att läsa men så började kurvan dala allt brantare. Vi landade nära botten i den utvecklade världen. Förklaringen är enkel, vi förlorade vår läskondition och ordförrådet krympte.

Från högskolor och universitet larmar pedagoger allt oftare att studenterna inte behärskar språket. Syftningsfel, meningsbyggnadsfel, särskrivning och ett allmänt torftigt, stundtals obegripligt språk, är vanligt förekommande.

Allt fler elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet.

Att det finns ett tydligt klassperspektiv i språkfattigdomen är föga förvånande.

Arbetarklassens barn får allt längre väg till högskolorna. Och allra längst är vägen för pojkarna. Det är pojkarna som har lägst betyg och hoppar av skolan i förtid.

Jag har under 40 år varit flitig gäst i landets skolor. Min mission har varit att få unga att förstå varför nycklarna till framtiden finns i språket.

Att de behöver behärska språket väl för att kunna orientera sig i tid och rum, skapa drömmar och bilder och bygga hållbara relationer.

Att det är språket som ger människan självkänsla, identitet och en god verklighetsuppfattning.

Jag har tagit avstamp i mina egna arbetslivserfarenheter. Innan jag blev författare arbetade jag inom tung industri, verkstads- och transportsektorn.

Det har varit en tillgång i mötet med de unga, framför allt med pojkar, blivande män, pappor och LO-medlemmar.

Förutom att skildra arbetslivet i romaner, noveller och dramatiska verk har jag fått i uppdrag att skriva tre krönikor om metallarbetares kamp för drägligare livsvillkor.

Jag har skildrat avdelningarna i Smedjebacken (2002) Avesta (2004) och Hofors (2007). Ibland funderar jag på om böckerna blivit lästa, om förtroendevalda i facket satt dem i händerna på nya medlemmar för att de ska lära av historien? ”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Charlotte Unander-Scharin skriver på Språkförsvarets vänner:

”Det har väl sagts tidigare men jag är uppriktigt orolig över Engelska skolans utbredning i Sverige. Jag tycker inte att föräldrar har rätt att tvinga sina barn att bli undervisade på ett främmande språk.

Nu finns det ju både Franska skolan och Tyska skolan men jag har en känsla av att det förekommer mer svenska där än det gör på Engelska skolan.

Engelska skolan är ju otroligt populär och vi riskerar att få en stor grupp människor som varken kan svenska eller engelska ordentligt. Jag tror inte att lärarna på Engelska skolan är några framstående pedagoger utan snarare arbetslösa engelsmän/amerikaner som hittar ett bra påhugg. Jag kan ha fel där!

Vi har redan tillräckligt många ungdomar som varken kan svenska eller sitt modersmål ordentligt.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Här kommer en länk till en film om och av barnen i Älvdalen och deras kamp för att få rätten att lära sitt eget modersmål: älvdalska.

Filmen är bekostad av den statliga myndigheten Allmänna Arvsfonden för att bevara och revitalisera språket i Älvdalen bland barn och unga. Titta gärna på filmen och sprid den gärna så mycket som möjligt. Visa den gärna för beslutsfattare och politiker och om ni är inom media: välkomna hit för att göra reportage.

Vill du höra hur språket låter och få en liten inblick i den avancerade grammatiken och de annorlunda orden och  ljuden i älvdalska kan du gärna gå till den helt kostnadsfria kursen på facebook. Kursen har det underliga namnet "Älvdalska bytes mot armhävningar" Länken är här: https://www.facebook.com/groups/255718879202880

Mer info:

Projektledare Ing-Marie Bergman, epost: ing-marie.bergman@alvdalen.se  el. tel 070- 670 54 17

Föreningen Ulum Dalska (betyder Låt oss prata älvdalska) : Björn Rehnström e-post: bjorn.rehnstrom@telia.com  el tel 070- 688 68 44

Frekåellsningger/ Vänliga hälsningar

Björn Rehnström

Tel 070-688 68 44

--

Björn Rehnström

Gamla Näsvägen 29 B

796 30 Älvdalen

Tel 070 688 68 44

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Följande frågor infinner sig efter det att jag har läst reklamen för en digital träningsklubb: Varför heter den MyMOWO? Har det något att göra med Lilla My i böckerna om mumintrollen av Tove Jansson? Har det något att göra med Mowgli i Djungelboken av Rudyard Kipling? Eller är det helt enkelt engelskan som är framme och spökar igen? Betyder My min, och ska MOWO föra tankarna till ”move”, alltså det engelska ordet för rörelse? Trist!

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarets nätdagbok missade tyvärr att informera om världsdyslexidagen. För att kompensera för denna lapsus, återger vi en kort text, lätt redigerad, från Språktidningen:

”Syftet med Världsdyslexidagen är att öka medvetenheten om läs- och skrivsvårigheter.  Författaren Torbjörn Lundgren fick årets Dyslexipris, som delades vid en ceremoni på Prins Eugens Waldemarsudde. Torbjörn Lundgren skriver både skönlitteratur och fakta. Han har under många år varit engagerad i dyslexirörelsen och ofta varit anlitad som föreläsare. Han har själv dyslexi.

MED ANLEDNING AV Världsdyslexidagen driver också Dyslexiförbundet kampanjen Forma din bokstav:

’Vi vill locka alla att leka med bokstävernas former och ljud. Vi vet att den leken stärker våra barns språkliga förmågor och gör det lättare för dem att lära sig läsa och skriva. Kampanjen är också ett sätt att avdramatisera läs- och skrivsvårigheter.’

Dyslexiförbundet beskriver hur man kan delta:

1. Forma din bokstav på det sätt du vill

2. Fota eller filma av den

3. Lägg upp på Facebook, Instagram eller Twitter

4. Använd hashtaggen #formadinbokstav2021"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)