Viking Line hette, för övrigt, också Viking-LINJEN från början.

Borde fortfarande kunna göra det. Svenska är ett officiellt huvudspråk och nationalspråk i  b å d e  Sverige och Finland. Åland är dessutom  e n s p r å k i g t  svenskt!

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Regeringen bör snarast följa Europarådets uppmaning och erkänna älvdalska som landsdels- eller minoritetsspråk. Det skulle förbättra möjligheterna att bevara älvdalskan. Det skriver fjorton språkvetare i en debattartikel.

Vi anser att Sveriges regering bör följa Europarådets uppmaning från december 2020 och erkänna älvdalska som landsdels- eller minoritetsspråk enligt Europarådets konvention. Vår argumentation stöder sig i huvudsak på tre faktorer, nämligen det stora språkliga avståndet mellan svenska och älvdalska, älvdalskans de facto funktion som språk i Älvdalen i förening med en stark och allmänt omfattad önskan hos talarna att älvdalskan skall få leva vidare. Ett erkännande skulle inte minst ge barn med älvdalska som sitt förstaspråk möjligheten att förverkliga sin lagstadgade rätt att befästa och utveckla sitt språk.”

Läs vidare i Språktidningen!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

År efter år skickar Sverige tillbaks till EU en stor del av pengarna som är avsedda för svenska studenters studier i andra EU-länder. Företagen klagar på bristen på internationell kompetens hos unga svenskar. En anledning till ointresset är nog svenska ungdomars dåliga språkkunskaper. Engelska räcker inte så långt i Tyskland, Frankrike ... Sveriges Radio bidrar till isoleringen genom att undertrycka alla språk utom engelska.

Bengt Svensson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Programmet Språket sände igår ett inslag, som handlade om det ädla schackspelet. Ur presentationen:

” Kan du spela schack med en elefant, biskop eller galning? Ja! Veckans Språket handlar om schackpjäsernas ursprung, hur schackspelare pratar och om kortspelsjargong.

Hur har schackpjäserna fått sina namn och hur kommer det sig att löparen är uppkallad efter olika saker på olika språk?

Finns det en schackjargong som bara inbitna schackspelare förstår?

Är schack en sport enligt ordboksdefinitionen?”

Inslaget kan laddas ner som MP3!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Svenska Dagbladet idag recenserar Merete Mazzarella en bok, ”Den tveksamme bekännaren och andra essäer”, av Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. Merete Mazzarella skriver:

”De är uttryck för hennes envisa övertygelse att det hör till akademikernas uppgifter att kommunicera med allmänheten, och trots att engelskan har blivit forskningens lingua franca – och trots att hon själv är amerikanska – ser hon det imponerande nog som sin uppgift att göra det på svenska.”

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Peter Hjörne skrev i Göteborgs-Posten i artikeln ”Att tänka kring språkets utmaningar” den 18 april bland annat:

”I så fall är det samma ’andas barn’, som två ord som blivit allt vanligare – ’utmaning’ och ’tänker’, modeord som just ’vidgat sin betydelse och sitt användningsområde’. Numera är allt en utmaning: vaccineringen är en utmaning, pandemin är en utmaning, miljöförstöringen är en utmaning. Liksom polariseringen, gängvåldet och skjutningarna, falska nyheter, äldreomsorgen, skolan, sjukvården och elförsörjningen. Allt är utmaningar. Borta är problem, svårigheter, bekymmer och eländen. Ingen vill ha problem men utmaningar tycks vara ok. Det låter vänligare, vackrare och mer hanterbart, något som går att fixa bara man anstränger sig. En utmaning är nästan lite tjusig, något för hjältar.”

Läs vidare här !

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den här bildserien - se vidare Sprachfalle Scheinanglizismus i artikeln - förtecknar en rad falska anglicismer, eller skenanglicismer, i Tyskland. En falsk anglicism är ett ord som låter engelskt, men som ingen engelsman eller amerikan förstår. Det mest kända exemplet är handy, som på tyska betyder mobiltelefon, men som ingen med engelska som modersmål förstår. På engelska betyder handy 1) händig, skicklig, flink, praktisk; 2) till hands; 3) lätthanterlig, eller;  4) nära, här alldeles intill.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Texten är hämtad från Proposisjon til Stortinget (forslag til lovvedtak), som antagits vid den andra behandlingen:

”Makttilhøva mellom språk er ikkje like. Småspråk er utsette i møte med større språk. Sjølv om norsk er eit vitalt og relativt stort språk i verdssamanheng, er det på nokre område utsett for press frå verdsspråket engelsk. Dersom eit stort verdsspråk som engelsk tek fullstendig over nokre bruksområde frå eit lite, nasjonalt språk, vil det innebere mindre fleirspråklegheit og eit kulturelt tap. Sjølv om skriftspråka bokmål og nynorsk heilt sidan jamstillingsvedtaket i 1885 har vore formelt jamstilte, er mindretalsspråket nynorsk stadig utsett for press frå bokmål.

Samiske språk og dei nasjonale minoritetsspråka er i storsamfunnet utsette for press frå norsk, og det same gjeld norsk teiknspråk. Ein av kjerneverdiane i eit liberalt samfunn som det norske er at fleirtalet tek omsyn til mindretalsinteressene. Dette inneber at Noreg treng ein målretta, ambisiøs og offensiv språkpolitikk som styrkjer norsk i møte med engelsk, samstundes som han styrkjer det språklege mangfaldet og dei språka vi har eit nasjonalt ansvar for.Tillit, samhald og fellesskap er særtrekk ved dei nordiske samfunna. Den nordiske språkfellesskapen fremjar tillit og mobilitet og legg eit viktiggrunnlag for utdanningsfellesskap og felles arbeidsmarknad. I tillegg vil den nordiske språk- og kultur-fellesskapen gjere oss i stand til å løyse mange fellessamfunnsutfordringar. For regjeringa er den nordiske språkforståinga ein umisteleg verdi. Med språket kan vi diskutere og argumentere,men òg samlast og byggje verdifellesskap. Fellesskap om grunnleggjande rettar som ytringsfridom, likestilling og mangfald. Språket samlar oss, uavhengig av kven vi er, kor vi kjem frå, eller kor vi bur. Derfor legg regjeringa fram ei språklov for framtida.

2.2 Språkpolitiske mål. Regjeringa legg desse måla til grunn for språkpolitikken i åra som kjem: Norsk skal sikrast som hovudspråk og samfunnsberande språk i Noreg. I dette ligg det at norsk er eit rikt og levande språk som kan nyttast på alle samfunnsområde og i alle delar av samfunnslivet i Noreg. Det offentlege skal ta eit særleg ansvar for å bruke, utvikle og styrkje norskspråk. Bokmål og nynorsk er jamstilte skriftspråk. Språkpolitikken skal fremje reell jamstilling mellom dei to skriftspråka. Det offentlege har eit særleg ansvar for å fremje nynorsk som det minstbruka språket. Dette inneber at situasjonen for nynorsk som mindretalsspråk blir vurdert særskilt, til dømes i politikkutvikling eller regelverksarbeid som gjeld norsk språk.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)