På årets meänkieliseminarium 2024 kommer du att få höra om till exempel meänkieli i Gällivare, förskolans arbete med minoritetsspråk, att ta tillbaka ett förlorat språk, ett nytt språkvetenskapligt forskningsprojekt och Isof:s arbete med meänkieli.

Varje år arrangerar Isof ett språkseminarium i meänkieli. I år arrangerar Isof seminariet tillsammans med Gällivare kommun. Glöm inte att anmäla dig.

Välkomna till Kunskapshuset i Gällivare kl. 12–19 den 10 oktober!

Mer information och anmälan här

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Magnus Henrekson, som mottog Språkförsvarets hedersprisför 2022, har fått regeringens uppdrag att utreda betygssystemet. Se också hans tacktal! 

Vi Lärare berättar:

“För drygt ett år sedan gav regeringen Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i uppdrag att utreda hur betygsinflation och bristande likvärdighet i betygssättning kan motverkas.

Han ska lämna sina förslag i februari 2025.

– Dagens betygssystem är bland det mest demoraliserande som finns i Sverige. Det är godtyckligt, skadligt och korrumperande. Jag tycker även att det är emotionellt väldigt stötande. Förutom betygsinflationen och den bristande likvärdigheten i betygssättningen är det dessutom oklart vad det egentligen är som betygsätts, säger Magnus Henrekson.

– Vi har i vår genomgång av en bredd av länder inte funnit något annat land än Sverige där enskilda lärare kan sätta betyg utan någon form av normering eller kalibrering och där dessa betyg sedan är de som avgör antagning och urval till nästa utbildningsnivå. Marknadiseringen av det svenska skolsystemet gör dessutom att det är extra olämpligt att ha ett sådant system i ett land som Sverige. Systemet ger helt enkelt inte lärare förutsättningar att sätta nationellt likvärdiga betyg. Ändå har vi i drygt 30 år låtit det rulla på.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Rapporten Språkundervisningens nuläge och framtidsvisioner har skrivits av ett forskarteam bestående av PeD Jenni Alisaari, PeD Mikaela Björklund, FD Raisa Harju-Autti och FD Leena Maria Heikkola.

Enligt de fyra forskarna befinner sig språkundervisningen i Finland vid ett vägskäl. Engelskan dominerar i språkundervisningen och kunskaperna i det andra inhemska är haltande och bristfälliga. Forskargruppen föreslår därför ett åtgärdspaket med fokus på en bred språkreserv och en konkret tvåspråkghet.

Rapporten är ett beställningsarbete av Utbildningsstyrelsen i samarbete med Magma. Den är samtidigt en del av nationalspråksstrategins åtgärdsprogram.

Ladda ner rapporten här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår berättade Peter Wolodarski i Dagens Nyheter:

“Häromdagen bad vår 8-åring mig att berätta några gåtor innan han skulle somna. Jag började lite trött med de två tomaterna och blev direkt avbruten med den avmätta repliken: ‘Hej ketchup’, följt av uppmaningen: ‘Kom på något bättre!!’. Tyvärr kändes det generande tomt i gåtskafferiet, så jag tog min flykt till mobilen och Chat gpt. Kan du föreslå en gåta för en åttaåring? frågade jag den senaste versionen.”

Han fick till svar:

”Vad kan du fånga men inte kasta? En förkylning”.

Wolodarski konstaterade helt korrekt:

“När jag läste förslaget förstod jag först inte vad som menades med att fånga en förkylning, tills jag insåg att det handlade om en anglicism.

AI-verktyget hade direktöversatt från engelska till svenska, trots att svenskar fortfarande blir förkylda, de fångar inte virus.”

Wolodarski angav som förklaring:

“En viktig förklaring till att anglicismerna dyker upp i svaren från Chat gpt, är att den underliggande språkmodellen systemet använder sig av är på engelska, inte svenska.

Datan är hämtad från ett annat språk, en annan kultur, en miljö som skiljer sig från vår.

Det präglar inte bara formuleringarna, utan även svaren. Rekommendationer, analyser och slutsatser har bäring på amerikanska förhållanden. Problemet kan inte reduceras till grammatik; vi talar här om modeller som är blinda för nyanser och särdrag i vår egen kultur.”

Jag ställde samma fråga som i rubriken till en annan AI-genererad söktjänst, Perplexity, och fick följande svar:

“Självklart! Här är en rolig och enkel gåta som passar för en åttaåring:

Gåta

Jag har ett hjärta som inte slår, jag har en kropp men ingen själ. Vad är jag?

Svar

En konstgjord blomma! Du kan också uppmuntra barnet att tänka på andra exempel, eller ge dem ledtrådar om de behöver hjälp!”

Eftersom jag aldrig hade hört talas om denna gåta, så ställde jag en följdfråga till Perplexity, som svarade:

“Gåtan ‘Jag har ett hjärta som inte slår, jag har en kropp men ingen själ. Vad är jag?’ är en variant av en klassisk svensk gåta. Den exakta ursprungskällan är svår att fastställa, men liknande gåtor förekommer ofta i svenska gåtsamlingar och quizspel. En kortare version av gåtan finns med i en samling av gåtor om sagans värld. Där lyder gåtan ‘Jag har ett hjärta som inte slår. Vad är jag?’ Svaret på den gåtan är ‘ett äpple’, eftersom äpplet har en kärna som bildligt kan kallas för ett hjärta. Den längre versionen du frågar om inkluderar ytterligare en ledtråd om en kropp utan själ, vilket kan antyda samma svar eller möjligen ett annat föremål. Gåtor av denna typ är ofta folkliga och har utvecklats och anpassats över tid, vilket gör det svårt att spåra deras exakta ursprung. Sådana gåtor är populära i svensk tradition och används ofta för att underhålla och utmana både barn och vuxna. De bygger på ordlekar och dubbeltydigheter i språket, vilket gör dem både roliga och tankeväckande.”

I motsats till Chat GBT redovisar Perplexity alltid sina källor. Även om Perplexity skulle ha en underliggande språkmodell på engelska, tycks detta inte påverka Perplexitys val av källor. Programmet identifierar omedelbart det specifika språket och söker efter svenskspråkiga källor.

Den engelska beteckningen för Perplexity, som utvecklats i USA, är en “conversational search engine that answers queries using natural language predictive text, utilizing sources from the web” (“konversationell sökmotor som besvarar frågor med hjälp av prediktiv text på naturligt språk och använder källor från webben.”). Företaget är värt en miljard dollar idag.

Med detta sagt är jag ändå överens med Wolodarskis slutsats:

“Allt detta talar för att Sverige skulle behöva en nationell språkmodell, som är präglad av normer och värderingar i svensk kultur. Ett slags digitaliseringens identitetsskydd, så att det svenska inte stryks över av amerikanska ettor och nollor.”

Samma diskussion förs för övrigt i Norge.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Ulla Billquist - En stilla flirt

Söndagens svenskspråkiga dikt

Kärleksvisa

Min vän är min och jag är hans

min vän är solen själv och haven

En dag är mörkret någon annanstans

och sorgen sänkt i graven

Jag gråter inte mer. Min vän

är nära mig, min hud, min tunga

Jag kysser dig, din panna, mun … å känn

att himlarna är unga!

Du famnar mig. Och våg och vind

och ljus är orden i mitt öra

Du man! min sällhets oro bind

Din lust jag vill tillhöra

Min vän är min och jag är hans

min vän är vågen själv och floden

En dag du lärde mig att himlen fanns

i kärleken på jorden 

Elisabet Hermodsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Geoffrey Miller/Miriam Neigert skev i The Conversation den 21 augusti:

"Tim Walz talar mandarin. Men förvänta er inte att Kamala Harris vicepresidentkandidat kommer att använda sina kinesiska språkkunskaper i den amerikanska valrörelsen.

Samtidigt som språk är oupplösligt sammankopplade med identitet har de också blivit en het politisk potatis. I februari varnade Donald Trump sina anhängare för att migranter ”har språk som ingen i det här landet någonsin har hört talas om. Det är en mycket hemsk sak”.

Och J.D Vance, som nu är Trumps eget val till vicepresident, föreslog förra året en ”English Language Unity Act” för att göra engelska till USA:s officiella språk.

Trots de potentiella fördelarna med att kampanja på flera språk är kandidaterna försiktiga med att gå för långt på grund av risken för att alienera delar av väljarkåren.”

Läs vidare här!

Donald Trumps påpekande påminner om en händelse i samband med första världskriget. Efter att U.S.A gick in i kriget, uppstod krigshysteri i landet och man såg spioner överallt. Finskspråkiga immigranter trakasserades och mobbades i Minnesota och omkringliggande delstater, där de var koncentrerade, eftersom de talade ett “konstigt språk”.

USA är mycket månt om att slå vakt om det engelska språket, även om det inte är officiellt språk på federal nivå.. Man får lätt det intrycket att det har talats engelska i USA sedan tidernas begynnelse. Detta trots att det överväldigande flertalet immigranter som har stigit i land i USA inte har haft engelska som modersmål. De första bosättarna, kolonisterna, på 1600-talet, som inleddde den etniska rensningen av indianerna, var dock engelskspråkiga. Det är betecknande att det är lite si och så med den anglosaxiska härstamningen hos de senaste presidentkandidaterna och deras medtävlare. Donald Trump har tysk hämstamning, Kamela Harris jamaicansk-indisk, medan J.D Vance har skotskt-iriskt påbrå och Tim Walz tysk, svenskt, luxemburgiskt och iriskt påbrå.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mats Björkman på Sydkusten, som vänder sig till utlandssvenskar i Spanien skrev igår:

“Efter att projektet med att undervisa ett flertal ämnen på både spanska och engelska på många privatskolor lagts ner runt om i Spanien, har även en skola i Madridregionen valt att slopa modellen. Det anses signifikativt, då Madridregionen grundade och har hittills hårdnackat försvarat idén.

Det är privatskolan Arcadia, i Villanueva de la Cañada, som har beslutat att lämna det tvåspråkiga programmet som infördes av regionstyret i Madrid för 20 år sedan. Skolan återgår nu till att undervisa naturvetenskap och konstämnen på spanska, efter att ha konstaterat att engelskan utgör ett hinder för elevernas lärande. Beslutet kommer i en tid då fler läroverk i Madrid börjar ifrågasätta tvåspråkig utbildning.

Detta är ett ovanligt beslut i Madrid, som under de senaste två decennierna varit en föregångare inom tvåspråkig undervisning i Spanien. Enligt Xavier Gisbert, tidigare ansvarig för programmet, är Arcadia den första skolan i regionen som lämnar detta system. Däremot finns det en växande oro bland föräldrar och lärare kring huruvida modellen verkligen gagnar kunskapsutvecklingen. Lärarna på Arcadia vittnar om att eleverna kämpade med att förstå ämnen på engelska, särskilt de som hade inlärningssvårighet som autism och hyperaktiviter, rapporterar tidningen El País.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)