Söndagens svenskspråkiga sång

KAJ - Bara bada bastu

Söndagens svenskspråkiga dikt

Bara bada bastu

Nåjaa

Klockon slår, nu är det dags 

All bekymber försvinder strax 

Bästa båoti för kropp och själ 

Fyra väggar i träpanel

(Åh, ey-åh, ey-åh) 

Vedin vår värmer lika bra 

(Åh, ey-åh, ey-åh) 

Som tango med Arja Saijonmaa 

Yksi, kaksi, kolme, sauna

Vi ska bada bastu, bastu 

Ångon åpp och släpp all stress idag 

Bastubröder är je vi som glöder, 100 grader, nåjaa 

Bara bada bastu, bastu 

Heittää på, så sveittin bara yr 

Ooh-whoa, bada bastu, jåå

Vi ska bada bastu, bastu 

Ångon åpp och släpp all stress idag 

Bastubröder är je vi som glöder, 100 grader, nåjaa 

Bara bada bastu, bastu 

Heittää på, så sveittin bara yr 

Ooh-whoa, bada bastu, jåå

Sauna 

Sauna 

Ja, jyst, ja

Häll på vatt'n och meir ångo nu 

Tick, tick, tack, hur läng' orkar du? 

90 grader, vi är nästan där 

Perkele, är va' på värman jär

(Åh, ey-åh, ey-åh) 

Sveittin lackar, ja, ja 

(Åh, ey-åh, ey-åh) 

Yksi, kaksi, kolme, sauna

Vi ska bada bastu, bastu 

Ångon åpp och släpp all stress idag 

Bastubröder är je vi som glöder, 100 grader, nåjaa 

Bara bada bastu, bastu 

Heittää på, så sveittin bara yr 

Ooh-whoa, bada bastu, jåå (sauna)

Bara bada bastu, bara bada bastu 

Bara bada, bara bada, bara bada bastu 

Bara bada bastu, bara bada bastu 

Bara bada, bara bada, bara bada bastu (ei saa peittää)

Bara bada bastu, bara bada bastu 

Bara bada, bara bada, bara bada bastu 

Bara bada bastu, bara bada bastu 

Bara bada, bara bada, bara bada bastu

Vi ska bada bastu, bastu 

Ångon åpp och släpp all stress idag 

Bastubröder är je vi som glöder, 100 grader, nåjaa 

Bara bada bastu, bastu 

Heittää på, så sveittin bara yr 

Ooh-whoa, bada bastu, jåå (sauna)

Bara bada bastu, bara bada bastu 

Bara bada, bara bada, bara bada bastu 

Bara bada bastu, bara bada bastu 

Bara bada, bara bada, bara bada bastu 

Sauna

KAJ

Se också här!

(Denna nätdagbok är kmuten till nätverket Språkförsvaret)

"Kursinformation

Seglarskolan vänder sig till barn mellan 8 och 14 år. Vi har både nybörjarkurser och fortsättningskurser varje vecka.

OBS! Barnen seglar själva i båtarna och måste kunna simma minst 100 m – gäller båda kursnivåerna! Av säkerhetsskäl behöver barnen kunna prata och förstå svenska.

Om du har familjemedlemskap i Sjöhistoriskas Vänner har du 10% rabatt på kursavgiften. En rabattkod ska ha skickats via mejl. Har du inte fått någon kod? kontakta foreningen.sjohistoriska@smtm.se.

Bli medlem i Sjöhistoriskas Vänner!"

Välkommen till säsong 2025!'

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Debattören Lars Jonssson skriver i Dala-Demokraten  den 14 maj bland annat:

"Exempelvis betalade Internationella Engelska Skolan 60 miljoner i sponsorpengar till Handelshögskolan för forskning om hur man kan mäta skolors effektivitet, samtidigt som rektorn satt i IES styrelse.

Läs vidare här!

Dessa sponsorpengar härrör från vinsten från tilldelade skattemedel. Det skulle verkligen  förvåna om Handelshögskolans forskning kom fram till att IES och andra friskolor vore ineffektiva i största allmänhet - ifråga om att skapa vinst är de definitivt effektiva. Undervisningsresultaten är en helt annan fråga.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Att döpa om landets största flygplats till Alfred Nobel Airport skulle devalvera användningen av namnet Nobel. Det finns därför ingen som helst anledning att ge ett nytt namn till Sveriges största flygplats, skriver Paul Ingvarsson. "

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Varför bytte Konsum egentligen namn till engelskans Coop som betyder hönsbur? Det kan inte sägas vara ett lyckat namnbyte.

 
Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kjell & Company kanske borde ha tänkt på att "pick" är ett genuint svenskt ord för "penis".

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anna Sofia Hartling skriver i KForum den 24 april bland annat:

”Engelskpåvirkningen af dansk har været til debat i mange år, og lige nu er det et überaktuelt emne efter at både De Konservative og Dansk Folkeparti, i marts måned og med kort tids mellemrum, har foreslået indførelsen af en sproglov som bl.a indebærer at fremmedord (det vil i praksis langt overvejende sige ord fra engelsk), der er på vej ind i dansk, skal forsøges erstattet af fordanskninger. 

Når jeg lytter til de mange præ- og fuldblodsteenagere som jeg er i kontakt med, tvivler jeg en kende på at de vil lade deres engelskimpulser tæmme af en lov.”

Läs vidare här!

Finland,  Sverige, Island och Norge har samtliga språklagar. Finland antog sin första egentliga språklag år 1922. Denna lag fastställde finska och svenska som jämställda nationalspråk och skyddade individens språkliga rättigheter vid kontakt med myndigheter. En enhällig riksdag i Sverige antog en språklag 2009. Därefter antog Island och Norge liknande språklagar. Mig veterligt förekom det inte någon opposition mot antagandet av en språklag vare sig i Island eller Norge.

När Språkförsvaret bildades 2005, ställde vi det som vår viktigaste uppgift att se till att Sverige antog en språklag och vi engagerade oss mycket aktivt i frågan – se ”Kampen för en svensk språklag”. Vi utarbetade t.o.m ett utkast till språklag 2006 , som går betydligt längre än den som senare antogs.

Varför har inte Danmark antagit någon språklag? Har danska språket en starkare ställning gentemot engelskan än isländskan, norskan och svenskan? Det finns inget som tyder på det. Problemet tycks i stället vara att vissa partier i Danmark förvandlar frågan till en partipolitisk fråga, varvid vissa andra partier slår bakut och inte vill ge de förstnämnda partierna äran av att ha tagit initiativ till en språklag. Dödläget permanentas. Språkförsvarets kampanj underlättades av att nätverket var partipolitiskt neutralt och att ingen med fog kunde hävda att vi var knutna till något bestämt parti. Sådana försök har i och för sig gjorts, men de har alltid slagit slint.

Svenska språket står över klasserna och partierna. Om jag och kungen någon gång skulle stöta på varandra och behöva samtala, skulle vi inte ha några som helst problem med att kommunicera med varandra.

För övrigt bör en dansk språklag i första hand reglera danskans status. Inflödet av rena anglicismer är bara ett symptom på engelskans expansion på danskans bekostnad. Redan en diskussion om behovet av en språklag höjer det språkliga medvetandet.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ja varför!? expressen.se/sport/hockey/adam-johansson/varfor-pratar-ingen-svenska-under-hemma-vm/

Svenskar som gör allt för att verka "internationella" ("internationellt" borde inte vara liktydigt med engelskspråkigt - utan med mångspråkigt) och duktiga på engelska har vi sett många patetiska exempel på under åren. 

En annan förklaring till beteendet är att fler och fler svenskar har fått sin utbildning vid skolor i Sverige där svenskan i praktiken är underställd engelskan. IES är ett exempel! Vi svenskar är ett av få folk i världen där vi medborgare, med våra folkvaldas goda minne, tvingas att finansiera degraderingen av vårt eget språk via skattsedeln (skolpengen). Allt till fromma för rent koloniala (oftast) engelskspråkiga skolor som förstör elevernas svenska, indoktrinerar dem även i anglosaxisk kultur och samtidigt också fifflar med betygen. Resultatet blir att eleverna tappar känslan för sitt (oftast) modersmål, svenska, samt den egna kulturen.

Det blir inte mycket galnare!

(Heja "Bara bada bastu" i Basel", förresten - Att det "krävdes" finlandssvenskar för att Sverige skulle skicka ett svenskspråkigt bidrag för första gånen på ca 25 år säger en del. Upphovsmannen lär dock vara svensk).

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)