Niklas Wahllöf skriver i Dagens Nyheter om anglofila meddelanden på Linkedin, d.v.s webbplatsen för dem som söker eller erbjuder jobb:

“Och så fick jag ett direktmeddelande. Ett uppdrag? Nej då, en människa föreslog att jag skulle göra något för att stärka deras varumärke och jag slog omgående ned blicken. Där fanns dock en skojig sak, längst ned i meddelandet: människans titel. Den var jättelång, personen var givetvis manager si och executive så, men den här hade det för mig nya tillägget Head of disruptive thinking. Här hade vi alltså en som verkligen tänker utanför lådan, så pass mycket att det har blivit en arbetsuppgift, kanske till och med ett ledarskap.”

Head of disruptive thinking ska alltså föreställa någon som verkligen är specialiserad på att “tänka utanför boxen”, som det heter på vanlig svenska.

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Marcus Larsson skriver på tankesmedjan Balans bland annat:

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

av Lars Nordberg

Häftad,  Svenska

Eftersom Lars Nordberg i författarpresentationen också berättar att han är medlem i Språkförsvaret, är det närmast vår skyldighet att vidarebefordra denna reklam för hans bok. Boken kommer att finnas på Adlibris och Bokus.

Ta en resa genom tid och rum med Lars Nordbergs unika verk Ingen Ragnarök utan eld där han blir rösten för det osynliga och det outtalade. I denna fascinerande samling texter, talar Nordberg för det som sällan får en röst - från ett ostronskal, till en tall, och till och med en pensel som aldrig rörde Mona Lisas mystiska leende. Ur dessa unika perspektiv utforskar han världshistoria, filosofi och vetenskap.

Boken utmanar konventionella sätt att se på vår verklighet. Varje berättelse är en djupgående reflektion över mänsklighetens inverkan på Jorden - en värld i fara, plågad av människans likgiltighet, vidskepelse, och egoism. Men Ingen Ragnarök utan eld erbjuder också en gnista av hopp och författaren påminner oss om vår förmåga att skapa skönhet och mening.

Denna bok är en tankeväckande resa, en uppmaning att lyssna till de stummas röster, och en reflektion över vår plats i universum. Låt Lars Nordberg visa dig en värld du aldrig har hört - tills nu.

(Denna nätddagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det hävdar Sara Lövestam i en artikel på Svenska Dagbladet och ger följande råd:

“Språk är vårt främsta kommunikationsmedel, det som skapar bilden av vad vi vill, vilka vi är och hur vi resonerar. Nog är det lika värt en vårdrutin som de proteiner som utgör vårt skal?

Vilken utmärkt idé, tycker nu rimligtvis alla ungdomar som förevisas denna text av välmenande lärare och morföräldrar. Hur kan jag uppa (nyord för ”förädla”) min språkvårdsrutin? Förslagsvis i dessa fem steg!

1. Skänk variationen en tanke. Brukar du alltid svara ”venne” (=vet inte) på frågor från dina föräldrar? Varför inte sticka emellan med ett ”ingen aning” eller ”oklart”? Själv har jag drabbats av toppensjukan och gör mitt bästa för att variera mig med strålande, ypperligt och finemang.

2. Använd synonymlistor när du skriver, för att hitta de optimala orden och variera texten. Sådana finns inte bara i fysiska synonymlexikon utan också på nätet och i appar. I Microsoft Word får du upp synonymer genom att trycka shift+F7.

3. Kolla upp formuleringar som du är osäker på genom att googla, fråga eller titta i en ordbok.

4. Ta dig tid att ändra formuleringar tills de känns både snygga och rättvisande. Som exempel: I en mening tidigare i den här texten bytte jag ”påverkas av” till ”tar intryck av”, ändrade ”uttrycksfullhet” till ”pregnans” och tog bort ett ”så” innan jag var nöjd.

5. När du är på vippen att byta till engelska för att du inte kommer på det svenska ordet eller uttrycket, ta ett extra varv i hjärnan och försök hitta det. Det finns nästan alltid. Om du inte kommer på det, sök på nätet eller fråga den välvilliga människa som delat den här texten med dig. Det finns inga nackdelar med att ha tillgång till fler ord på det språk man talar, bara fördelar!”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Rapport på SVT1 2024-08-31 använde reportern formen ”vegs” i stället för ”vigdes”. Det är sorgligt att svenskkunskaperna dalar bland journalisterna som borde vara goda språkföredömen.

Källa: https://x.com/martinofficiell/status/1829973915411665127?s=46

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig är mycket internationellt orienterat, försäkrar Martin Haspelmath, en lingvist som är anställd där, i en intervju i Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung: ”Så snart vi har möten växlar vi till engelska. Detta är helt automatiserat, även utanför arbetsdagen.” Man kan alltså arbeta på detta välrenommerade institut utan att tala ett ord tyska. Tyska är bara relevant för ”vissa formuleringar i anställningsavtalen”, säger Haspelmath. Detta gäller inte bara i Leipzig, utan även vid andra forskningsinstitut utomlands. FAS-journalisten frågar när tyskan kommer att dö ut. Haspelmath är ganska optimistisk: Tyskans prestige är ”fortfarande mycket, mycket hög, även om den minskar för den ekonomiska och vetenskapliga eliten”. Han är säker på att det tyska språket kommer att kunna ta till sig många fler engelska termer - och ändå förbli ett eget språk.

Max Planck-institutet för evolutionär antropologi bedriver grundforskning om mänsklighetens evolutionära historia. Avdelningen för lingvistisk och kulturell evolution leds av den nyzeeländske evolutionsbiologen Russel Gray. Han och hans kollegor undersöker mänsklighetens språkliga diversifiering under de senaste 10 000 åren, främst med hjälp av kvantitativa metoder. ( Källa: FAZ)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Rigmor Gustafsson, Elise Einarsdotter, Maria Vokalensemble och Ragnar Bohlin - Dröm

Söndagens svenskspråkiga dikt

OROLIGA DRÖMMAR

Fjärran från lyckan ligger jag på en ö i havet och sover.

Dimmorna stiga och fly och vindarna växla,

jag drömmer oroliga drömmar om krig och stora fester

och att min älskade står på ett skepp och ser

hur svalorna flyga och känna ingen längtan!

Det är något tungt i hans inre som icke kan röra sig,

han ser skeppet glida in i den ovilliga framtiden,

den skarpa kölen skära in i det motsträviga ödet,

vingar bära honom in i det land, där allt vad han gör är förgäves,

i de tomma och fåfänga dagarnas land långt borta från ödet... 

Edith Södergran

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På en inhägnad gata i Växjö syns en tom bur full av kedjor. Från en av kedjorna  hänger det en lapp med följande text: ”The Black Panther är nedplockad och ska restaureras.” 

Varför heter ett konstverk i Växjö ”The Black Panther” och inte ”Den svarta pantern”? 

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)