I en artikel i University World News den 1/9 2017 redogör Hans de Wit för diskussionen om engelskans roll som undervisningsspråk inom den högre utbildningen i Europa. Har försöker också diskutera för- och nackdelar med användningen av engelskan. Han skriver inledningsvis:

"Under de senaste 25 åren har ett ökande antal högskolor på den europeiska kontinenten börjat undervisa på engelska i klasser, kurser och på kompletta program. Undersökningar visar att engelska har blivit huvudspråket för undervisningen, särskilt på masternivå.

Nederländerna leder före andra länder med 70 procent av alla masterkurser och 20 procent av kandidatkurserna som erbjuds på engelska vid dess forskningsuniversitet. (Dock är procentandelarna mindre, 20 procent för masterkurserna och 6 procent för kandidatkurserna, vid de holländska universiteten i tillämpad naturvetenskap, vilka är större än forskningsuniversiteten både i fråga om antalet institutioner och studenter.) Andra länder där engelska är ett viktigt undervisningsspråk inom den högre utbildningen är Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Sverige och Schweiz. Vi ser en ökande användning av engelska i undervisning och lärande också utanför Europa, till exempel i Sydkorea."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår registrerades inlägg nummer 4 000 i denna nätdagbok. Det första inlägget publicerades den 29 september 2006. Nätdagboken har alltså varit igång i snart tolv år. Orsaken till att nätdagboken har överlevt så länge och publicerat så många inlägg är naturligtvis att Språkförsvaret som organisation står bakom den.

Observera att nätdagboken inte bara publicerar inlägg från medlemmar. Vi är också beredda att publicera inlägg från sympatisörer och utomstående i språkfrågor. Skicka i så fall inlägget till sprakforsvaret@yahoo.se.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Eftersom jag är mycket intresserad av ämnet historia, inhandlar jag då och då historieböcker för att täcka luckor i mitt vetande eller i hopp om att ta del av en ny vinkling av historien. Nyligen införskaffade jag Antiken Från Faraonernas Egypten till romarrikets fall av Nils Billing/Susanne Carlsson/Ragnar Hedlund/Allan Klynne/Michael Lindblom och Hugo Montgomery (Natur & Kultur 2017). I förordet skriver författarna:

”Under de senaste decennierna har svensk kurslitteratur i ämnet i det närmaste totalt trängts undan av engelskspråkiga böcker. Som lärare har vi märkt att studenterna fått svårt att uttrycka sig om forntiden på svenska. Den västerländska litteraturens portalgestalt Homeros kallas för ’Homer’, romarnas inbördeskrig för ’civila krig’ (eng. Civil Wars). Det saknas en terminologi på svenska, och det är bland annat mot denna bakgrund vi beslutade oss för att skriva en ny bok om antikens historia, i akt och mening att erbjuda en samlad översikt av epoken för svenska läsare.”

Detta är självfallet ett vällovligt syfte, som förtjänar att uppmärksammas. Det finns ingen anledning att uttala namn eller begrepp enligt engelskt mönster, om dessa redan finns på svenska. Jag har själv hört en minister säga Plato i stället för Platon och en bekant uttala segergudinnan Nike som Najk (se varumärket). Det svenska uttalet av antika grekiska filosofer ligger oftast närmare det grekiska än vad det engelska uttalet gör. Det svenska Herakleitos står närmare det grekiska uttalet (1) än engelskans Heraclitus, som utgår från latinet.

Per-Åke Lindblom

1) Den här nätdagboken kan tyvärr inte återge det grekiska alfabetets bokstäver.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den traditionella, årliga friidrottstävlingen mellan Sverige och Finland, en omtyckt nordisk tillställning, pågår för fullt och jag noterar att den svenska landslagsdräkten bär ordet SWEDEN på bröstet, inget annat. Som om ordet SVERIGE inte skulle vara bekant i sammanhanget – i båda länderna. Trist att se. Men tröjorna är i alla fall gula.

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Detta är inte direkt språkrelaterat, men naturligtvis borde det ha vissa konsekvenser för läsförmågan om allt fler lyssnar på böcker i stället för att läsa dem.  På Svensk bokhandel skriver Kalle Laxgård i artikeln ”Digitala tjänster bakom ökning”:

”Bokförsäljningen ökade med 4,5 procent under årets första sex månader. Men medan näthandeln och de digitala prenumerationstjänsterna drar är läget mer bekymmersamt för boklådor och dagligvaruhandel.

Huvudförklaringen till årets försäljningsökning ligger i prenumerationstjänsterna – Storytel, Bookbeat och Nextory.

Tillsammans ökade tjänsternas omsättning med drygt 55 procent i kronor räknat, visar branschens färska statistik. I antal sålda exemplar var deras tillväxt hela 81,9 procent.

Statistiken visar bokförsäljningen under årets första halvår. Sammanlagt ökade omsättningen för branschen med 4,5 procent.”

Läs också ”Några funderingar om bokförsäljningsstatistiken”!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Statstjänstemannaförbundet bytte namn till Fackförbundet ST 2004. Det är ett stort fackförbund:

”ST är det största fackförbundet inom statlig verksamhet med ca 95000 medlemmar som arbetar inom statliga myndigheter och verk, bolag med statligt uppdrag, universitet, högskolor och statligt finansierade stiftelser.”

Nu är det dags för ett namnbyte igen. Förbundsstyrelsen har till och med anlitat en så kallad namnbyrå (att sådana finns!). En enig förbundsstyrelse har föreslagit att namnet Sterka ska antas på nästa kongress. Men det är inte alla medlemmar som är överens om namnet. I det senaste numret av förbundstidningen publiceras tre insändare, som kritiserar namnet. En skribent skriver bland annat att 1) det är inget riktigt svenskt ord eller namn; och 2) det ser felstavat ut.

Om Fackförbundet ST har problem, så löses de väl knappast med en namnbyte.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Här kan man se ett videoklipp när röstöversättningsapparaturen Pilot demonstreras.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Goethe-institutets webbplats)

Europeiska språkdagen, som firades för första gången i samband med Språkåret 2001 på initiativ av EU och Europarådet, infaller den 26 september varje år. Syftet är att visa att det är viktigt och roligt med språk. "Nätverket Språkdagen" består av ett antal språkinstitut och organisationer och tillsammans ordnar vi bl.a ett språkcafé och en webbtävling för att uppmärksamma språkdagen.

Nätverket Språkdagen består av ett antal språkinstitut och organisationer och tillsammans ordnar vi ett språkcafé i Stockholm samt en webbtävling för hela landet.

Tävling: Illustrera ett ordspråk

Tävlingen vänder sig till elever på högstadiet och gymnasiet. Den görs individuellt och första pris är en språkresa!

Välj ett ordspråk skrivet på ett av EU:s 24 officiella språk (dock inte svenska eller engelska). Översätt och illustrera ordspråket med ett foto, ett collage eller en teckning. Skriv också en kort text på max 50 ord, på samma språk som ordspråket, och motivera ditt val.

Hur gör man för att delta?

Går du på högstadiet eller gymnasiet i Sverige? Då kan du vara med i vår tävling! Du kan antingen göra ditt tävlingsbidrag hemma på fritiden eller så kan du fråga din lärare om ni får jobba med tävlingen i skolan.
OBS! Du tävlar individuellt dvs. det är bara en person som kan vinna språkresan.

Vart skickar jag mitt tävlingsbidrag?

Tävlingsbidragen ska vara oss tillhanda senast måndag den 18 september. Skicka ditt bidrag (foto, collage eller teckning samt motiveringen) och almälningsblanketten till följande adress:

Att. Viktor Englund
Bryggargatan 12 A
111 21 Stockholm

Tävlingsregler

Arrangörerna kan inte hållas ansvariga om tävlingen ställs in, senareläggs eller ändras på grund av oförutsedda händelser. Den tävlande måste ha gjort tävlingsbidraget på egen hand. Innehållet får inte uppfattas som stötande eller strida mot gällande yttrandefrihetslagstiftning. Vårdnadshavaren ansvarar för att dessa villkor uppfylls. Nätverket Språkdagen i Sverige förbehåller sig rätten att fritt använda, reproducera, anpassa, publicera och sprida tävlingsbidragen. Flera deltagare från samma klass eller skola får delta, men deltagarna tävlar individuellt. Deltagare under 18 år måste ha vårdnadshavarens tillstånd. Se anmälningsblankett.

Vinnaren utses av en jury bestående av representanter för Nätverket Språkdagen i Sverige och priset är en språkresa. Priset är personligt och resan kan inte överlåtas till någon annan. Juryns beslut går inte att överklaga.

Alla som deltar i tävlingen godkänner ovanstående regler.

Pris och prisutdelning

Första pris är en språkresa som inkluderar språkkurs, boende med hel/halvpension och flygresa. Fickpengar och resa till och från flygplatsen i Sverige ingår inte. Nätverket Språkdagen bjuder in förstapristagaren och lärare/vårdnadshavare till prisutdelningen som äger rum i samband med vårt språkcafé på Europahuset i Stockholm den 26 september.

EUROPEISKT SPRÅKCAFÉ

I Stockholm firar vi, som vanligt, den europeiska språkdagen med ett språkcafé på Europahuset. Där erbjuds minispråkkurser i bl.a spanska, estniska, esperanto, tjeckiska, franska, tyska, och teckenspråk. Ett utmärkt tillfälle att prova på nya språk! Vi välkomnar skolklasser från högstadiet och gymnasiet. Besöket tar cirka 45 minuter.

När: 26 september 2017, kl. 09.00 till 15.00
Var: Europahuset, plan 2, Regeringsgatan 65, Stockholm
Hur: Lärare kan redan nu anmäla sina klasser till: ccstockholm@czech.cz

Anmälningsblankett hittar du här. Sista anmälningsdag: Onsdag den 20 september. Först till kvarn…
Ange skolans namn, lärarens namn, lärarens e-postadress och telefonnummer, årskurs samt antal elever.


HÄR KAN DU LYSSNA PÅ HUR EU:s 24 OFFICIELLA SPRÅK LÅTER

Provlyssna

Fira Språkdagen på din skola!

Du kan även fira Språkdagen med olika aktiviteter med eleverna på din skola. Alla språk kan vara med.

Här hittar du idéer till vad du kan göra på Språkdagen

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)