Frost Anders skrev dagbok på älvdalska redan 1946, det vill säga långt innan den organiserade verksamheten att rädda älvdalskan påbörjades. Dagboken, bearbetad av Bengt Åkerberg, utkommer snart.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

heter inslaget i SVT Nyheter Dalarna. Inslaget är 1 minuter 40 sekunder långt.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Alingsås har kulturhuset marknadsfört en utställning om civilkurage och yttrandefrihet och kommunen  puffat för en festival som inträffar i augusti. Personerna som satt samman annonserna tycks ha en överdriven fäbless för engelska språket som är på gränsen till löjeväckande. Av den anledningen har jag gjort en kopia av insändaren till Språkförsvaret som jag är medlem av. Språkförsvaret är en ideell organisation som vuxit till ett språkpolitiskt nätverk.

Utställningen, som hade den arga damen i Småland med handväskan som illustration, hette "Your Voice" och ett annat inslag rubricerades som "The Public Gets - What The Public Wants". 

Alingsås streetfestival infaller den 19 augusti. Programmet innefattar "dancebattle", "streetart" och så kan man få "battla" på dansmattan". Barnen lockas med bl.a "bumperballs".

Vad är det för fel på Din röst, gatufestival och gatukonst för att ta några exempel?

Jag misstänker för övrigt att alingsåsborna över de 60 inte har en aning om vad battla på dansmattan innebär. Men det är nog inte dom som är den primära målgruppen.

Kvinnan med handväskan, som tydligen hade suttit i ett läger under kriget, visade verkligen civilkurage men somliga tog avstånd mot konstverket och hennes spontana väskattack. Jag tyckte det var modigt av henne.

Lars Borke

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nu blir det obligatoriskt för internationella studenter i Kina att läsa kurser i språk och kultur. Det har landets myndigheter beslutat. Lärosätena ska också se till att studenterna lär känna landets lagar, hur studierna går till, kultur, sedvänjor m.m I regelverket ingår att all religiös aktivitet är förbjuden vid lärosätena. Studenterna får ha kvar sin tro men får inte utöva den på campus.  Bakgrunden till nyordningen sägs vara det snabbt ökande antalet internationella studenter i Kina.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Aktuellt från Universitetsledningen/Lunds universitet 30 juni)

Ökade chanser för studenter från Norden på den globala arbetsmarknaden och till såväl studier som forskning i en internationell kontext. Det ska uppnås med mer undervisning på engelska vid nordiska lärosäten. För att nå dit rekommenderas nordiska lärosäten elva åtgärder. Rekommendationerna kommer från en grupp som arbetat på uppdrag av Nordiska ministerrådet (NMR).

Arbete har pågått i olika konstellationer sedan 2006, efter initiativ från NMR. År 2014 tillsattes den grupp – Nordisk grupp för parallellspråklighet – som nu har kommit med sin slutrapport. Gruppens uppdrag var bl.a att ta fram ny kunskap om god praxis för språkstrategiska val på universitetsområdet.

Gruppens ordförande, Frans Gregersen, menar att långt ifrån alla studenter har tillräckliga kunskaper i engelska. Därför bör ”kombinationsundervisning” på engelska och det lokala språket införas. På grundutbildningen bör det lokala språket dominera, medan språket på master- och forskarnivå bör anpassas till behoven inom det kommande yrkesområdet.

Till rekommendationerna hör att alla lärosäten ska ha en språkpolitik, och en kommitté som arbetar med genomförandet av denna. Det bör också finnas språkcentra på varje lärosäte som bl.a ska erbjuda kurser i det lokala språket till internationella lärare/forskare. Både för de anställda – och för studenterna – bör behovsanalyser föregå språkutbildningen.

Språkpolitiken bör också ta upp språket inom lärosätets administration och inom samverkan med omgivande samhälle. Det senare kan handla om samhälle i både nationell och internationell bemärkelse. Vidare bör publiceringsspråket för lärosätets forskning följas upp och planering bör göras för uppbyggnad av digitala språkresurser, inte minst termbanker.

Läs också:

Läs i Köpenhamns universitets Uniavisen om språkpolitik

Läs på webbplatsen för Nordisk språkkoordination om rekommendationer för parallellspråklighet

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är översatt från VDS-Infobrief 26. Woche Nr. 368)

Det tyska språkets ställning måste stärkas inom EU. ”Det kommande Brexit erbjuder en sällsynt möjlighet att förbättra den aktuella språksituationen”, som det heter i VDS Kuseluttalande. Det nya rättsläget borde användas för att bestämt motverka det engelska språkets dominans och i enlighet därmed uppvärdera de andra officiella språken. Tyskan bör åter göra sig helt gällande både i fråga om EU: s officiella  representation och som ett av de tre arbetsspråken . Ett snabbt genomförande av den språkliga mångfalden i unionen och flerspråkigheten i EU-organen är väsentliga krav från VDS. ”Regeringarna, parlamenten, de politiska partierna och föreningarna i de tyskspråkiga länderna måste arbeta för att se till att det tyska språket säkras en rimlig position bland EU: s officiella språk", sade den ansvarige VDS-medlemmen Dr. Dietrich Voslamber. (epochtimes.de, zeit.de, welt.de)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret säljer böcker via återförsäljare, bland annat Adlibris. Igår fick vi en bekräftelse, en "Remittance Advice", från Adlibris att Adlibris hade gjort en inbetalning till vårt konto. Det är naturligtvis bra att Adlibris skickar en separat elektronisk bekräftelse (vi ser annars också gjorda inbetalningar på vårt konto). Men varför i jesse namn måste all text på denna betalningsbekräftelse vara på engelska? Hur svårt kan det vara att utforma en version på svenska?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)