Trevligt med pristagare från andra språkområden än det anglosaxiska!

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den frågan ställer Arne Hjorth sig på Språkförsvarets vänner:

”När ska skribenter, bloggare och andra lära sig att en engelsk/amerikansk ”billion” inte är en svensk biljon? Det är en miljard. En stor skillnad, som mellan en krona och en tusenlapp! Ständigt ser man krig som kostar triljoner eller biljoner. Den som vill förkovra sig kan gå in på Wikipedia och läsa om korta och långa skalan när det gäller höga tal. Skillnaden är avsevärd matematiskt. Eller är vi så amerikaniserade att vi inte kan räkna på svenska? En meter är inte detsamma som en kilometer!”

Se också denna artikel!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

  ...håller sig den finska dito till nationalspråken svenska och finska (avspärrningsbanden).

Med "ö" och allt i namnet!

Det är utmärkt att Skolverket till slut har tagit sitt förnuft till fånga vad gäller historieundervisningen.

Nästa stora fråga som Skolverket MÅSTE TA TAG I OMEDELBART är frågan om undervisning på främmande språk inom svensk skola. Det är fullkomligt horribelt att det idag är möjligt att driva skolor i Sverige med upp till hälften av undervisningen på främmande språk (oftast engelska).

Det finns ingen anledning att behålla detta galna system som för övrigt inget annat land har.

Svenska skattemedel (skolpengen) ska naturligtvis gå till undervisning på svenska, landets officiella huvudspråk. Möjligen även i viss omfattning på de nationella minoritetsspråken men definitivt inte på språk som saknar officiell ställning i landet. Det leder till en direkt felaktig och självkoloniserande utveckling och står dessutom i direkt konflikt med språklagen från 2009.

Skollagen måste göras om och säkerställa att svenska ges en naturlig särställning inom svensk grundskola och gymnasium. Även inom högskoleutbildningen måste det svenska språket vara full gångbart.

Självklart ska undervisning bedrivas I andra språk och här måste andra viktiga språk än engelska uppvärderas, till exempelvis tyska och franska.

Det är dock en väsensskillnad mellan att undervisa I främmande språk (som är av godo och ska uppmuntras) och att undervisa PÅ främmande språk, vilket leder till en degradering av det nationella språket med tillhörande självkolonisering och upphöjande av det främmande undervisningsspråket.

Svenskarna är redan i världsklass vad gäller engelskkunskaper och det räcker mer än väl. Nu måste vi tänka på vårt egets språks väl och ve och - framförallt - dess fortlevnad.

Även gemene man kan och ska agera. I alla fall alla som liksom vi språkförsvarare vill slå vakt om samt stärka det svenska språkets betydelse. Ifrågasätt, kritisera, skriv, debattera och bilda opinion. Varför inte gå med i Språkförsvaret? Alla kan göra något och alla goda krafter behövs. Det duger inte att bara sitta och vänta och hoppas på att "någon" ska ta tag i problemet. Ibland måste man vars den där "någon" själv. Att INTE agera är detsamma som att godkänna den rådande ordningen.

Kort sagt alla vi som vill att svenska även framtiden ska vara det gemensamma språket och det sammanhållande kittet i landet.

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvarets styrelse 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna bild är tagen vid Naturhistoriska Riksmuseet och Cosmonova i Stockholm.

Jag minns mycket väl att det var här jag störde mig på fenomenet "Onödig engelska" för första gången, runt millenieskiftet!

Det var en symbolisk sak som störde mig, nämligen att "Välkommenskylten" till vänster var på engelska och den till höger på svenska.

Då vi läser från vänster till höger blev kontentan att det stod "Welcome" först. Alltså på ett språk som inte har någon som helst officiell ställning i landet, före landets (numer) officiella huvudspråk.

Vissa tycker säkert att detta är en struntsak men det var något som skavde och känslan har aldrig lagt sig under dessa år.

Döm om min glädje när jag häromveckan såg att affischen på den "engelska skylten" till hälften hade lossnat.

Jag tänkte på fullt allvar att jag skulle ringa till museet och se till att det inte blir felaffischerat i 15-20 år till nu när de måste skylta om.

Dagen efter såg jag till min glädje att det redan var omaffischerat och nu i "rätt ordning".

På svenska till vänster, det vill säga först och därefter på engelska, till höger.

Symbolik ska inte underskattas!

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)