...på svenska!

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från svenska och till... svenska! Till och med den inhemska bokstaven "ö" har man kostat på sig. Klara stilpoäng!

I andra änden av skalan finner vi likaledes göteborgska privatbostadsvärden Wallenstam,  som försöker förmå lokalpolitiker att ta bort gatunamn med å, ä och ö i. Detta renderar å sin sida en plats i Språkförsvarets "skamvrå".

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Luca Riccardelli skriver:

"Hej!

På torsdag håller jag ett seminarium om älvdalskans morfologi i samarbete med universitetet i Milano. Seminariet kommer att vara på italienska, men ni får ställa frågor och fundera på svenska om ni vill. Evenemanget kommer att finnas på MS Teams och koden att ange är p25y0ej. "

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det senaste året har det då och då dykt upp debatt om vinster i välfärden på tidningarnas debatt- och insändarsidor. Det handlar ofta i debatten om vinster inom de privata svenska friskolorna. Dessa vinster måste tillbaka in i skolverksamheten, anser många debattörer.

Problemet är ju att friskolorna är skattefinansierade via skolpengen. Problemet är just skolpengen! Kommunerna måste även betala ut skolpeng till alla elever som väljer de privata friskolealternativen.  Det blir givetvis i längden dyrt för kommunerna. Det uppstår dessutom en mycket märklig konkurrenssituation. 

Våra politiker förespråkar ju gärna konkurrens i landets skolkommuner.Men samtidigt som kommunerna driver egna (kommunala-) skolor måste de ändå även understödja sina konkurrenter via skolpengen. Det är absolut inte logiskt! Nej, avskaffa snarast skattefinansieringen av de privata friskolorna. De flesta friskolor ägs och drivs idag ofta av stora (skol) koncerner eller riskkapitalbolag som strävar efter att göra vinst. De bör kunna stå på egna ben utan att de ska behöva subventioneras via skattemedel. 

Speciellt allvarligt blir det om undervisningen dessutom bedrivs på andra språk, vanligtvis engelska, än på svenska. Då finansieras till och med ett språkbyte med skattemedel.Det är i och för sig inte fel att dessa skolbolag gör vinster under förutsättning att föräldrarna betalar elevernas skolavgifter. Varför ska föräldrar som har sina barn/ungdomar i kommunala skolor med sina skattepengar också finansiera friskolor, där eventuella vinster hamnar i privata händer? 

Undertecknad anser att man snarast borde införa reell och verklig konkurrens inom svensk skola. Det är nämligen bara i Sverige, inom EU, där privata friskolor skattefinansieras. Något att fundera över för våra politiker både på regional- och riksnivå!

C-G Pernbring 

Helsingborg                                                                                                                                                  

(Insändaren publicerades i Skånska Dagbladet den 19/4 2021)        

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                                                                                                                                                                                                                                         

Marcus Larsson från Tankesmedjan Balans på Twitter syftar på insändaren ”All undervisning i skolan måste ske på svenska” och citerar från den:

”● Varför håller ni fast vid ett skolsystem som inget annat land har eller tycks vilja ta efter?

● Är det er egalt att skattepengar går till undervisning på engelska som hotar att överta svenskans roll som samhällsbärande språk?”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...reklamannonser enkom (för att lufta ett fint gammalt uttryck) på svenska!

ABC 123

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Detta är HP Trans ursprungliga slutreplik till Annakarin Johansson Sandman, som senare publicerades i form av en förkortad version i Aftonbladet.)

Det finns många fördelar med att vara tvåspråkig. Jag själv betraktar mig som flerspråkig. Mitt modersmål är vietnamesiska, mitt starkaste språk är svenska och min engelska anser jag som tämligen god efter att ha spenderat ett par somrar i USA hos min farbror när jag var yngre.

IES påstår att de lär våra barn att bli tvåspråkiga (i svenska och engelska) genom att ha sin skolgång hos dem. Hur barnens språkutveckling påverkas hos IES låter jag vara osagt då jag har för lite insyn i deras pedagogiska verksamhet och kring deras eventuella språkpolicy. Dock tycker jag att det är både anmärkningsvärt och utomordentligt skickligt av dem att lyckas så väl med resultaten trots att koncernen är känd för att anställa - i större utsträckning jämfört med kommunala skolor - obehörig personal från utlandet. På IES officiella hemsida får man till exempel veta att en stor andel av deras utländska lärare talar ingen eller väldigt lite svenska när de kommer till Sverige.

Vad säger forskningen? Annakarin Johansson Sandman, utbildningschef hos IES, hänvisar till en forskningsstudie gjord i Spanien och den förstärker och bevisar det som vi alla redan vet, nämligen att tvåspråkiga barn lär sig mer och att de kan prestera väl i skola och arbete. Jag är benägen att hålla med om slutsatserna som forskarna drar i sin studie.

Men när det gäller forskningen av engelskspråkiga skolors påverkan på svenska barns engelskkunskaper är det i dagsläget ganska okänd och outforskad mark. Den hittills största forskningsinsatsen i ämnet finns redovisad i en bok från 2019, Investigating Content and Language Integrated Learning. Insights from Swedish High School, redigerad av Göteborgsprofessorn Liss Kersti Sylvén.

I den studien har man under tre år följt tre gymnasieklasser i tre olika skolor i Sverige. Sammanlagt följdes 245 studenter. 155 studenter hade engelskspråkig undervisning och 90 från kontrollklasser med svenskspråkig undervisning. Eftersom den engelskspråkiga undervisningen ser så olika ut från skola till skola kan vi konstatera följande: engelskspråkig undervisning är svagt reglerad och metodiken bygger på lös grund. Viktigt att notera här är att skillnaden mellan engelskspråkiga skolor i Sverige och engelskspråkiga skolor i andra länder (som t ex Spanien och Portugal) är att regelverken och ramarna är betydligt lösare här än i andra länder.

Jämför man resultatet mellan de elever som har gått i engelskspråkig skola och svenskspråkig skola får man fram följande: Elever som har gått i engelskspråkig skola har bättre flyt i engelsk tal än hos elever som har gått i svenskspråkig skola. Men skillnaderna hos de båda minskar när studenterna går ut tredje året i gymnasieskolan.

Elevers engelska kan utvecklas positivt om den engelskspråkiga undervisningen är planerad och genomtänkt och ligger parallellt med ungefär lika mycket svenska samt att lärarna har utbildning och kompetens i att undervisa i båda språken.

Skolverket har också undersökt effekterna av engelskspråkig undervisning och de redovisade resultatet i en rapport från 2018, Engelskspråkig undervisning. En kartläggning och utvärdering av engelskspråkig undervisning i svensk gymnasieskola. Här drar man slutsatsen, med den tillgängliga forskning som finns i ämnet, att “... engelskspråkig undervisning har förhållandevis blygsamma effekter på engelskan och att den kan innebära risker för elevernas utveckling av svenskan och möjligen även för ämneskunskaperna.”

En annan viktig slutsats man drar i båda studier är att elever som väljer engelskspråkig undervisning i genomsnitt är duktigare och mer studiemotiverade än andra elever redan från början, både i engelska och svenska. Och här kommer vi till kärnan av det som är affärsidén hos de engelskspråkiga skolorna: att man vill locka till sig lättundervisade och resursstarka elever.

Men min kritik mot de engelskspråkiga skolorna i Sverige kvarstår. Vårt marknadsfixerade skolsystem tillåter att nästan vem som helst kan öppna skola idag. Extra populärt just nu är att öppna skolor med "internationell profil". Vad som menas med internationell profil är ganska oklart då det kan se väldigt olika ut från skola till skola, koncern till koncern. Dessutom ställer jag mig tveksam till att man verkligen blir fullt tvåspråkig, i svenska och engelska, genom att gå i engelskspråkiga skolor i Sverige. Visst, man blir kanske något bättre på engelska och uttalet förfinas. Men jag tvivlar starkt på att man blir helt flytande i engelska då det engelska språket är oerhört stort, avancerat och brett samt att den har olika dialekter i världen. Vilken engelska är det som lärs ut i IES? Är det brittisk engelska? Amerikansk engelska? Sydafrikansk? Eller kanske australisk? Det beror väl på läraren som står i klassrummet, antar jag.

Det pedagogiska argumentet och kunskaperna för eller emot engelskspråkig undervisning är idag begränsat - hos både förespråkare och motståndare. Därför är det viktigare att vi ser det ur ett språkpolitiskt perspektiv. Bidrar engelskspråkiga skolor till att utveckla och förstärka det svenska språket? Nej, jag anser fortfarande att dessa skolor bidrar till en urholkning av svenskan och att vi på ett sätt nedvärderar vårt språks status genom att underkasta oss engelskan.

HP Tran,

lärare i Göteborg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Benjamin Ingrosso - Stora röda huset

Söndagens svenskspråkiga dikt

Det blir vackert där du går  

Det blir vackert där du går,

marken, stigen, stranden som du följer,

allt tycks ljusna, glädjas,

allt som ser dig.

Kan väl jorden glädjas

för att någon stiger på den,

trampar på den,

en som den älskar?

Fråga inte mig. Jag ser blott skenet,

hur det dröjer kring dig,

svävar över marken,

som om jorden log.

Stig på den, som gläds att se dig lycklig.

Blott inte hårt,

som om du visste att du var älskad.

Pär Lagerkvist

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)