Från vår systerorganisation i Tyskland, VDS - Verein Deutsche Sprache - når oss nedanstående alarmerande nyhet om en av landets anrikaste städer. Så här skriver man i senaste utgåvan av sitt nyhetsbrev:

Hamburg återigen spjutspets för amerikaniseringen

Hamburg har åter uppmärksammats som lobbyist för det engelska språket. Om det fanns ett "Award för den anglofilaste staden i Tyskland" skulle Hamburg vara en het kandidat. Främst hos vägvisarna på gatorna och de offentliga transportmedlen!

Trots häftigt motstånd från den lokala gruppen i VDS skulle det nu heta "Airport" istället för "Flygplats". Därefter: Förbundsrådets initiativ att inrätta "Kamrar för internationella handelsangelägenheter"! Det kom huvudsakligen från Hamburg. Det handlar alls icke om något "internationellt" utan ingenting mindre än att legitimera engelskan som rättsspråk. Till detta har VDS ett flertal gånger yttrat sig kritiskt.

Nu följer alltså rangordningen för myndighets- och trafikspråken i hamnen!

Planen: Vårt lands språk hamnar på andra plats. Engelskan på första. Sjöfolket protesterar, rederierna propagerar för språklig globalisering. Niedersachsens delstatsregering avvaktar trafikministeriets beslut.

Ett härligt nytt verksamhetssområde för den aktiva VDS-regionsgruppen!

Ja - vad säger man? "Delad sorg är halv sorg" eller "Vi är i alla fall inte ensamma om galenskaperna"? Inte vet jag. Bedrövligt är det i alla fall.

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Eftersom det endast finns plats för 20 ord i vår omröstningstabell, har det gjorts ett urval. I princip har vi plockat in vartannat ord, men med två undantag. För ytterligare information gå till nyordslistan!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan löd: ”Vad ska man kalla den engelska, som används i Sverige i tron att det låter bättre, att engelska ord säger något mer än motsvarande svenska ord eller för att man vill visa att man befinner sig i modernitetens framkant?”

Totalt deltog 397 personer i omröstningen under perioden 28/6 – 29/12. Omröstningsresultatet fördelades enligt följande:

Det redan etablerade svengelska fick alltså flest röster. Olika varianter på anglofån fick 30,8 procent, men svengelska, inklusive sammansättningar, fick ändå fler röster.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Varje till invånarantal mindre språkområde/kultur ser upp till de omgivande "större" språken/kulturerna. Franska och tyska och engelska har ansetts "finare" än det egna "lokala" språket. Jag tror den attityden, t o m omedvetet, omfattas av många svenskar och många människor i de "mindre" språkområdena (Finland, Estland, Ungern och många fler).

Vid en restaurering av Riddarholmskyrkan 1713 hittades följande medeltida inskrift:

Sex fuerunt, sunt eruntque causae malorum in Svecia:

I) Proprium Commmodum.
II) Latens Odium.
III) Contemtus legume.
IV) Negligentia Communis boni.
V) Faver improvidus in exteros.
VI) Pertinax invidia in suos.

Vilket i översättning betyder:

Sex hava varit, äro och skola bliva orsakerna till Sveriges olyckor:

1. Egennytta.
2. Hemligt hat.
3. Förakt för lagarna
4. Liknöjdhet för det allmänna bästa.
5. Obetänksam ynnest mot utlänningar.
6. Hårdnackad avund mot landsmen.

Intressant är nr 5 Obetänksam ynnest mot utlänningar, alltså redan ett medeltida problem. Det är inget orimligt antagande att häri också ligger den överdrivna respekten/beundran för det icke-svenska, idag tydligt och bedrövligt utblommat i den hejdlösa fascinationen för angloamerikanskt språk/kultur. Många svenskar uttalar idag Euro som /juro/. Det enda utländska språk som existerar är i mångas idévärld engelska. Jag hör tyska geografiska namn och personnamn uttalas på engelska,  t ex för ett par år sedan svenskt flygplatsutrop om ett plan till "Nuremberg"...

God Jul och Framgångsrikt Gott Nytt år alla språkförsvarare,

Kjell Rindar

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jørn Lund har skrivit en artikel om mellannordisk språkförståelse i den nyligen publicerade ”Sprog i Norden”, ur vilken vi återger inledningen. Inledningen fungerar som en slags sammanfattning:

Nordisk sprogforståelse er et tilbagevendende emne både blandt sprogfolk og i de nordiske samfund i øvrigt. Den almindelige opfattelse ser ud til at være den, at det er gået tilbage, specielt efter 2. verdenskrig. Pa den anden side har der aldrig været mere direkte kontakt mellem nordboere, end der er i dag. Noget kunne tyde pä, at sprogforståelsen mellem de skandinaviske sprog ret hurtigt udvikles, når der virkelig er brug for at kommunikere, for eksempel i arbejdslivet. Hovedvægten i denne artikel bliver lagt på sprogforståelsen mellem dansk, norsk og svensk, altså skandinavisk i snævrere forstand, og først vil jeg gøre rede for mit personlige indtryk af de nuvarende forhold på grundlag af såvel en række undersøgelser som mange års arbejde og ophold i Norden.

Af finlænderne har de finsktalende sværest ved dansk, når det tales af danskere, næstsværest ved norsk og lettest ved svensk, selv om også dette stiller store krav. Færinger har lettest ved dansk og norsk, og de er bedre til dialektalt norsk og skrevet nynorsk end andre i Norden.

Islændinge burde have lettest ved dansk, men jeg er ikke sikker på det længere. Nok er det skolefag, men dansk udtale er vanskeligere end norsk for mange islændinge. Dansk læses nok lættere end norsk. Grønlændere har naturligvis dansk tættest på i hverdagen, men engelsk trænger sig i stigende grad på. De skulle sådan set have lidt lettere ved norsk end ved svensk. Samernes nordiske sprogforståelse afhænger af, hvilket land de har mest kontakt med: Finland, Norge eller Sverige. Dansk er på det nærmeste uforståeligt. Svenskere og ålændinge har lettere ved norsk end ved dansk, i hvert fald nar det drejer sig om talesprog. Danskere forstår lettere norsk end svensk, men de ved det ikke. De tror heller ikke, de kan forstå nynorsk, som strengt taget er et skriftsprog, selv om der er kræfter, der arbejder for en nynorsk standardudtale, hvad der umiddelbart byder mig imod. Nynorsk opfattes simpelt hen som det sprog, de ikke forstår.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brevet har också skickats direkt till Oatly)

Jag vet inte om ni förstår mitt meddelande, eftersom det är skrivet på svenska, men i så fall finns ju Google Översätt att tillgå för en högst ungefärlig översättning.

Meddelandet är följande: Jag har en gång köpt ett par av era produkter, och tyckte mycket om både dem och filosofin bakom dem.

Jag undviker genomgående komjölk, och det finns ju nu lyckligtvis flera alternativ att välja på.

Så länge ni marknadsför era produkter i Sverige enbart på engelska, känner jag mig som svensktalande förolämpad varje gång jag ser paketet, och för att undvika det, kommer jag inte att köpa dem i fortsättningen, oavsett kvaliteten eller filosofin bakom. Vem vill ständigt känna sig förolämpad? Även svensktalande har väl ett värde som kunder?

Om ni har någon förklaring till språkvalet, är ni välkomna att höra av er (något jag knappast väntar mig). Likaså, meddela gärna om ni skulle överväga att byta språk. I så fall lovar jag att börja tänka på att köpa Oatly igen.

Vänliga hälsningar

Harald Henrysson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Här kommer ytterligare ett exempel på ett engelskspråkigt övergrepp. Denna gång är det utfört av "det allmänna", Västmanlands lokaltrafik, VL.
 
En ny elektrisk buss har fått följande slogan (och fler bussar är planerade ...): "Electric powered - Biogas heated".

I oktober när jag uppmärksammade bussen för första gång skrev jag ett meddelande på VL:s hemsida, och fick svaret att mitt mejl hade vidarebefordrats.

För säkerhets skull upprepade jag i ytterligare ett mejl hänvisningen till vår svenska språklag SFS 2009:600,
samtidigt som jag föreslog en svensk slogan till VL:s buss:

Elbuss med biogasvärme - Framtiden är här!
 
Jag kommer förstås att bevaka ärendet!

Bertil Göransson

Västerås

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Just nu genomför Språkförsvaret en intern medlemsomröstning om vilka som ska tilldelas priset Årets anglofån respektive Språkförsvarets pris. I fjol erhöll Stockholms stad priset Årets anglofån och Pehr G. Gyllenhammar Språkförsvarets pris. Våra syskonorganisationer i Tyskland och Danmark, Verein Deutsche Sprache och Modersmål-Selskabet, delar ut liknande priser.

Även en fransk organisation, Académie de la Carpette anglaise, delar ut två negativpriser varje år. Académie de la Carpette anglaise bildades av fyra franska språkorganisationer 1999.  Carpette kan betyda liten matta, sängmatta eller dörrmatta.  Uttrycket comme un carpette devant quelqu´un betyder att ligga vid någons fötter.  Översättningen Den engelska dörrmattans akademi kanske duger.

I samband med bildandet instiftades ett pris, vilket skulle tilldelas "medlemmar av den franska eliten som utmärker sig själva genom att envist befrämja det engelska språkets dominans över det franska i Frankrike och i europeiska institutioner”.  Två år senare instiftades ett andra pris, vilket riktas till  ”nyckelpersoner och valda organ inom den europeiska och internationella nomenklaturan som aktivt konspirerar för att befrämja användningen av engelska inom europeiska och internationella institutioner”.

Prisutdelarna är mycket träffsäkra. 2014 fick Pierre Moscovici, medlem i den europeiska kommissionen,  det förstnämnda negativpriset för att han hade skrivit ett brev helt på engelska till finansministern Michel Sapin, trots att bådas modersmål är franska. 2015 tilldelades Alexandre de Juniac, verkställande direktör för Air France-KLM, samma pris för reklamkampanjen ”Air France, France is in the air!”, vilken ersatte den eleganta reklamfrasen  ”Faire du ciel le plus bel endroit de la terre" (ungefär: "Gör himlen till den vackraste platsen på jorden! ").

Juryns specialpris, "Prix spécial du jury à titre étranger", tilldelades 2001 den danska leksakstillverkaren Lego, som presenterade sina produkter i Frankrike och hela världen uteslutande på engelska med slagord som "explore being me", "explore together", "explore logic" och "explore imagination". 20111 fick Ryan Air samma pris för att flygbolaget i Spanien krävt att en kvinna gravid i den 28 :e veckan på ett läkarintyg på engelska för att resa med inrikesflyg.

En komplett lista på pristagare återfinns på franskspråkiga Wikipedia.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)