I onsdagens VK 2/12 beklagade sig S. Nilsson över den onödiga och dumma anglifieringen som bland annat Umeå afärer håller på med. Han exemplifierade med "black friday! och "sale" - i stället för "rea". Bara att hålla med. Varför kan affärsidkarna (en del av dem) inte använda det utmärkta lilla svenska ordet "rea"?

Jag vill också passa på att tipsa om www.språkförsvaret.se. Gå med!

Ulf Parde

(Insändaren publicerades tidigare i Västerbottens-Kuriren den 8/12 2015 - här med skribentens tillåtelse)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår kunde man läsa följande nyhet i Svenska Dagbladet:

”Det tar ofta lång tid för högutbildade flyktingar att få jobb inom sina yrken. En lösning skulle kunna vara att införa kompletterande högskoleutbildningar på arabiska.

– Vi erbjuder ju redan i dag många kurser på engelska, säger högskoleministern Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.”

Detta uttalande fick den syriske flyktingen Wasim al Jbawi att skriva en kommentar på SvD:s Facebooksida. "Man kan inte etablera sig i samhället utan att man kan bra svenska”, skriver han bland annat. Hans kommentar  redovisas också i dag i Svenska Dagbladet:

”– Språket är en förutsättning både för att etablera sig i samhället och få jobb. Man kan aldrig kommunicera med samhället utan att kunna svenska, säger Wasim al Jbawi.

Han själv och många andra nyanlända han känner talar bra engelska och enligt Wasim al Jbawi kan det bli ett hinder för etableringen i samhället. Eftersom det är relativt lätt att ta sig fram på engelska i Sverige kan det göra att många inte förstår vikten av att snabbt lära sig svenska, tror Wasim al Jbawi.

– De flesta förstår att det är viktigt att lära sig svenska, men en del av mina kompisar tänker att de kan vänta med att börja prata svenska i flera år. Så om de har möjlighet att gå kurser på arabiska tror jag att de glömmer att lära sig svenska, säger Wasim al Jbawi.

Han menar att det är i princip omöjligt att få jobb och lära känna svenskar om man pratar engelska hela tiden.”

Jag är helt ense med Wasim al Jbawi. Det är märkligt att en minister inte inser att svenska är det gemensamma språket i Sverige, vilket uttryckligen också slås fast i språklagen.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska Dagbladet återgav igår ett antal läsarreaktioner på Anders Q Björkmans texter om fånig svengelska. Här är en läsarreaktion:

”Här kommer ett smaskigt exempel från vår (svengelskspråkiga) kundtidning. Det var för 8–10 år sedan. Några hade vunnit ett pris på en förpackningsmässa och rubriken var: ”Golden shower over Gold Star winners”… Ovanför artikeln fanns en bild (som inte hörde till artikeln) där en kollega stod och höll i en toapappersrulle.

Efter denna malör (”Vi visste inte att...” o s v) hyrdes det in en granskare.

Mikael Bouveng

Reds anm: Golden shower har inte med guld utan med urin att göra.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt en nyhetsartikel i Aftonbladet igår och ett inslag i SVT:s Kulturnyheter idag får punkbandet Västerbron inte döpa en låt till ”Mall of Skandinavien”.

Aftonbladet skriver:

” Mall of Scandinavia har nämligen hotat att stämma dem.

– När ett företag har en portfölj på typ 30 miljarder, vad ska vi göra? Vi har knappt råd att spela in liksom, säger sångaren Peter Jonasson.

Den nysläppta singeln "Mall av Skandinavien" byter nu namn till "Vilse i varuhuset".

Västerbron tog beslutet efter ett mejl från ett juridiskt ombud för Mall of Scandinavia.

– De sa mer eller mindre att vi omedelbart skulle ändra, ta bort och sluta använda namnet. Annars skulle de ta till rättsliga åtgärder, säger Peter Jonasson, sångare i bandet.”

Peter Jonasson säger också:

” – Namnet är ju på svenska, det betyder något helt annat. Och ordet Scandinavia på engelska kan de ju inte äga?”

Det har Peter Jonasson helt rätt i. Frågan är också hur punkbandet uttalar ordet ”mall” i sin låt.  Jag lyssnade på låten på deras Facebook-sida, men hade tyvärr svårt att uppfatta alla ord. Eftersom vd:n för Mall of Scandinavia, Lars Tollemark, uttalade ”mall” som mål i inslaget från SVT:s Kulturnyheter torde detta vara det ”officiella” företagsuttalet. Om man lyssnar på Cambridge Dictionaries Online överensstämmer detta uttal med brittisk engelska, medan det i amerikansk engelska snarast uttalas som mal. En språkvårdare, som jag konverserade med på Språkpolitikens dag den 7 december, påpekade att vissa londonbor också kunde använda uttalet mäl. Och ligger det inte nära till hands att svenskar kommer att uttala ”mall” som det stavas!?!

Om punkbandet hade stått på sig ifråga om låttiteln, skulle i varje fall jag gjort allt vad jag kunnat för att bistå dem. Det hade kanske varit ännu bättre för punkbandet Västerbron om de hade gått till historien som musikmartyrer. Man kan alltid samla in pengar till rättegångskostnader och skadestånd. Tänk vilken reklam det skulle ha gett David, punkbandet, och vilken negativ reklam för Goliat, Mall of Scandinavia.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lärarförbundet verkar ha en omloppstid på ett år där det svävar i de högre anglofåna sfärerna. Se här, och nu precis ett år senare, här.

Susanne (kommentar förra året), jag tror att du är på rätt spår...

-cj

Inför Språkpolitikens dag den 7 december lade Institutet för språk och folkminnen ut denna text. Varje år sedan 2005 firar Institutet Språkpolitikens dag.

Alla ska ha rätt till språk. Det är ett av de fyra överordnade målen för svensk språkpolitik.

Den svenska riksdagen beslutade den 7 december 2005 om en samlad svensk språkpolitik med fyra överordnade mål:

* Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige.
* Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk.
* Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.
* Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.

Språklagen och minoritetslagen

Sverige har sedan 1 juli 2009 en språklag som befäster språkpolitiken.

Sedan den 1 januari 2010 finns också en lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Dessutom finns det andra lagar som reglerar vissa enskilda frågor, till exempel myndigheters och domstolars språkbruk.

Språkpolitiken gäller alla språk i Sverige

Svenskan är enligt språkpolitiken och språklagen huvudspråk och det samhällsbärande språket.

Fem språk har ställning som nationella minoritetsspråk i Sverige: finska, meänkieli, samiska, romska och jiddisch.

Ställningen som minoritetsspråk innebär att Sverige tar ett kulturpolitiskt ansvar för att dessa språk ska leva vidare.  Minoritetspråkstalare har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter i de regioner som utsetts som så kallade förvaltningsområden för språket.

Även det svenska teckenspråket har en ställning som på många sätt motsvarar de nationella minoritetsspråken. Teckenspråket fungerar som modersmål för döva. Svenska och andra språk kan döva lära sig som skriftspråk.
Genom invandring har vi i Sverige också personer som har andra språk som modersmål. Också dessa personer och dessa språk omfattas av språkpolitiken och gällande lagar.

Varför behövs en språkpolitik?

Sverige var fram till ett par decennier sedan ett samhälle där svenskan ansågs vara det enda modersmålet av betydelse. 150 modersmål talas i Sverige i dag, och engelskans roll i det svenska samhället växer.

Språk blir också ett allt viktigare inslag i människors liv. Att allt fler skriver och läser stora textmängder i sitt yrke är ett exempel på det. Ny teknik skapar många nya hjälpmedel och en allt mer teknikberoende språkanvändning, till exempel ordgissning i mobilens sms-funktion, stavningskontroll i e-postprogrammet, talstyrda telefontjänster hos SJ och SMHI.

Dessa faktorer tillsammans gör det nödvändigt med en långsiktig språkpolitik.

(Denna nätdagfbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idag på Språkpolitikens dag i Stockholm berättade en representant för norska Språkrådet att en norsk språklag verkar vara på gång. 2016 nämndes som troligt årtal, då norska lagstiftare kommer till skott.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den 27 november gjorde Ann-Louise Forsström följande inlägg på sin Facebook-sida med anledning av det kommersiella jippot Black Friday:

”På söndag går vi in i advent. Men i min morgontidning annonseras det om Black Friday och – hör och häpna – Black Weekend. I år igen försöker alltså vissa handlare få oss att haka på den amerikanska traditionen som är en klämdag efter deras Thanksgiving.

Tack och lov finns också annonsörer som bättre förstår vem tidningen riktar sig till. De använder ord som julstämning och helgerbjudanden eller berättar kort och gott att de har rabatter och erbjudanden.

Jag reflekterar också över vad själva begreppet Black Friday ger för associationer. Något hemskt eller åtminstone dystert skulle jag säga. Begreppet har sitt ursprung i att handlarna (de amerikanska alltså) ville ha svarta siffror i bokslutet i stället för röda – men den kopplingen är långsökt för oss, tycker jag. Den utgår ju från handlarnas perspektiv, inte från oss som är mottagare av reklamen.

Om handlarna vill att vi ska associera till låga priser är det i stället färgen röd vi är vana vid. Kanske vore det smartare att locka med tomteröda priser!”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)