Hej,

vi översköljs varje dag av onödiga anglicismer;  det är ju därför Språkförsvaret finns. Tyvärr tror jag inte att vi kan hejda det här flödet — lika lite som vi kan få stopp på det erbarmliga sättet att prissätta alla varor med nior på slutet av priserna. Det är också en orenlighet i språkanvändningen. Mina ständiga invändningar möts i båda fallen med skeva leenden. Vad  säjs om t ex ”GREAT SALE—ONLY 9,99 kronor) — i en svensk butik i Sverige.

 Idag har jag bl a noterat att krögaren Melker Andersson skall introducera ett nytt restaurangkoncept under namnet ”GOOD LIFE”. Och Bildmuséet i Umeå förbereder en utställning med namnet ”SEARCHING FOR SMOOTH SPACE”. Kanske skulle Språkförsvarets många observanta medlemmar ombes att på försök notera alla sådana språkliga dumheter som dagligen förekommer i press, radio, TV, reklam och informationsblad så att vi  kan sammanställa listor med central redovisning (styrelsen) för varje månad — eller längre period. Sådana listor kan läggas till grund för analys av möjliga bevekelsegrunder för detta missbruk, inklusive upplysning om alternativ på svenska, där sådana finns. Kanske kan man t o m ranka dumheterna från helt onödiga/löjliga och rättsvidriga till ganska begripliga med tanke på ursprung och föregivet ”internationellt” sammanhang. Många av iakttagelserna skulle säkert föranleda Språkförsvaret att göra kompetenta hänvändelser och påpekanden till missbrukarna och deras tanklösa beslutsfattare. De som försvarar anglicismerna i svenskan brukar hävda att de arbetar i internationell miljö och därför använder engelska. Föga tycks de veta om den sanna internationella miljön, där också franska, tyska, spanska och många andra språk är förhärskande.

Vänliga hälsningar

Lars Nordberg

10/9 2014

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Verein Deutsche Sprache delar varje år ut ett Sprachpanscherpris 1), ett negativpris, till en myndighet, ett företag eller en inflytelserik person,  som under året på ett uppenbart sätt har åsidosatt användningen av det tyska språket eller degraderat det genom att använda sig av denglisch.  I år tilldelades försvarsministern Ursula von der Leyen detta pris. Hon fick priset för att hon överhuvudtaget inte använde sig av tyska i sitt tal i samband med en säkerhetskonferens i München (Münchener Sicherheitskonferenz)  den 31 januari 2014 utan höll det på engelska.  Simultantolkning fanns naturligtvis tillgänglig.  Den tyske förbundspresidenten som också närvarade på konferensen höll dock sitt tal på tyska. För ytterligare detaljer – se Sprachnachrichten nr 63.

Vissa ledande politiker i Sverige har också föredragit engelska framför sitt modersmål i internationella sammanhang, trots möjligheten till tolkning. Göran Persson föreslog Jacques Chirac, den franske presidenten, att de skulle föra förhandlingarna på engelska i samband med ett bilateralt möte 2004, vilket den senare naturligtvis sa nej till; finansminister Anders Borg var den ende deltagaren på ett EU-möte för finansministrarna efter valet 2006 som inte talade sitt modermål; Margot Wallström, svensk EU-kommissionär (2004 - 2010), använde ytterst sällan svenska på EU-kommissionens möten eller i EU-parlamentet.

Vem eller vilka får Språkförsvarets anglofånpris i år?

Observatör

1)  ”Sprachpanscher” är en ordlek. Panscher är en vin- eller mjölkförfalskare, förmodligen åstadkommet genom att späda ut vinet eller mjölken.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag kände inte till att René Descartes (1596 – 1650) hade diskuterat behovet av ett universalspråk, ett konstgjort språk lätt att lära sig och använda. Det skedde bl.a i ett brev av 20 november 1629 till abbot M. Mersenne (fransk amatörmatematiker samtida med Descartes). Texten är hämtad från Tron Ögrims kommentarsida kring programserien "Drømmen om det fullkomne språk" i norsk radio år 2000.

"Et universalspråk skulle bare ha en form for konjugasjon, bøyningsmønster og ordkonstruksjon. Og det skulle ikke inneholde noen av de feil og uregelmessigheter, som alle er ting som er oppstått ved at språket ødelegges i vårt daglige bruk. Bøyning av substantiver eller verb og konstruksjion av ord skulle gjøres ved hjelp av affikser, enten før eller etter rotordene. Alle disse affiksene skulle stå i ordboka. Så det ville ikke være noe mirakel om selv enkle ånder lærte å uttrykke seg på dette språket på mindre enn 6 timer ved hjelp av ordboka...

Videre finner jeg, at man ved hjelp av en oppfinnelse både kunne komponere de enkelte ordene og gjøre det lett å lære språket på svært kort tid: Nemlig ved hjelp av orden. Man måtte skape et metodisk system for alle tanker som kan oppstå i menneskeånden, på samme måte som det finnes en naturlig orden mellom tallene i tallrekka. På et ukjent språk kan man, på en dag, lære å å sette navn på og skrive alle tall helt til uendeligheten. Og dette er jo i alle fall en uendelighet av forskjellige ord. Det samme måtte man gjøre med alle de andre ordene som trengs for å uttrykke alle de andre tingene som finnes i menneskenes ånd...

Å finne opp dette språket avhenger av den sanne filosofien. For bare den sanne filosofien kan nummerere alle menneskenes tanker og klassifisere dem i systematisk orden, og samtidig skille ut de av dem som er klare og enkle. Dette er etter mitt syn den største hemmeligheten som man kunne oppdage for å finne den gode vitenskap. Og den er avhengig av å oppdage de enkle ideene, som er typiske for menneskenes fantasi og kombineres slik at de danner alt menneskene tenker...

Jeg venter at et slikt universalspråk ville være svært lett å lære, å uttale og å skrive. Og det aller viktigste er at det ville hjelpe dømmekraften. For det ville så tydelig representere alle ting, att det ville være nesten umulig å ta feil, mens ordene i vårt språk har så uklar og forvirrende betydning at vi ikke forstår noen ting perfekt. Ved hjelp av dette språket kunne bøndene vurdere sannheten i ting, som filosofene ikke klarer å begripe nå."

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret

Det är ett ädelt syfte det Språkförsvaret kämpar för. Lika ädelt är, att svenskar i sin språkutbildning inför utbyte med länder utanför Sverige vinnlägger sig om att visa andra språkområdens folk respekt, inte som nu utgå ifrån att engelska är var mans/kvinnas språk i t. ex. Tyskland, Österrike, Frankrike, Italien eller Spanien. I dessa länder har svenskar marknader för varor och tjänster. Att skicka representanter till Tyskland och Österrike med tyska i bagaget, till Frankrike med franska etc., inte som nu med den uttalade förutsättningen, att en dåligt talad engelska räcker. För att vårt språk skall vinna respekt som bärare av vår identitet skall vi – detta land med kunskap som kardinalord – veta, att respekt för vår kultur skapas bara om vi visar respekt för andras, och i denna respekt är språkkunskap viktig som förutsättning. Utbildningssverige med Jan Björklund i spetsen visar i detta avseende upp ett själlöst ansikte.

Jag hoppas, att jag har uttryckt mig klart.

Hälsningar

Stig Hallgren

Borås

(Denna nätdagfbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hela Hälsingland har intervjuat Östen Eriksson (Östen med rösten), musiker, som menar att svenskan går i tretakt:

"Vi pratar i tretakt. Johannes Berndalen pratar med Östen Eriksson om visor, polskor och varför svenska språket passar till vissa melodier.

I begynnelsen var språket. Sedan kom musiken.

Svenska språket går i tretakt, eller polsketakt. Finska språket går i tvåtakt, finska polkor."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det senaste decenniet har svenskans ställning diskuterats som aldrig förr och Sverige antog t.o.m en språklag 2009. Vi diskuterar om språk har egenvärde, engelskans expansion på svenskans bekostnad, svenskans ställning inom vissa områden, statusvård kontra språkvård, mångspråkighet, mellannordisk språkförståelse och hur den vanlige språkbrukaren kan påverka utvecklingen.

Startdatum: 29 september 2014

Veckodagar: Måndag(ar)

Tidpunkt: 18.00 - 20.00

Platser kvar: 9

Antal tillfällen: 6

Arrangör: Språkförsvaret

Cirkelledare: Olika.

Plats: ABF-Huset, ABF-Huset (ej fastställd lokal)

Sveavägen 41, 11181, STOCKHOLM

Arrangemangsnummer: 116002

Pris: 350 kronor (kurslitteratur ingår)

Anmälan kan ske direkt på ABF:s webbplats

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från programmet Språkets webbsida, men redigerad)

Fyra av tio vet inte vad ordet jobbskatteavdrag betyder.
– Allvarligt, tycker demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP).
Novus har undersökt hur bra människor förstår ord som politiker använder. Resultatet presenteras i programmet Språket.

I programmet, som sändes idag,  hörs även språkvetaren Anna W Gustafsson från Lunds universitet som forskat om ordförståelse och politiskt språkbruk, och Malin Crona chefredaktör för siten Allavaljare.se och den lättlästa nyhetstidningen 8 sidor som ges ut av Centrum för Lättläst.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)