(Brev till SVT – kontakt@svt.se)

Hej,

Jag såg verkligen fram emot tv-serien Nazisternas mänskliga experiment. En fransk serie om rysligheter som upptäcktes när fransmännen hade befriat Strasbourg i Frankrike. Men varför i allsin dar sänder ni då denna franska serie med engelsk berättarröst??? Det sänker hela intrycket. Det förtar autenticiteten. Det är uppenbart att gå över ån efter vatten. Det kan ju knappast handla om begriplighet, för vi har ju ändå den svenska texten. Tror ni verkligen att tittarna är så inskränkta att de inte tål att höra något annat än engelska i rutan, eller vad är skälet? Jag upplevde det som så störande att jag bytte kanal. Vilket är synd på ett så intressant ämne. Det är inte första gången jag har sett att ni har gjort så här, och det är en lika stor besvikelse varje gång. Är det ren slöhet och bristande språkkunskaper från inköparnas sida eller varför gör ni på detta viset?

Undrar

Ola Nilsson

Umeå

1/2 2021

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Dagens Nyheter den 1 februari omnämndes Språkförsvarets kritik av ”Stockholm Low line”, ett parkprojekt på Södermalm:

”Parken ska kallas Stockholm Low line, kopplat till New Yorks High line, också den en park på ett gammalt järnvägsspår.

– Namnet fick ju direkt kritik för att det var engelska i stället för svenska, det var nätverket Språkförsvaret som hörde av sig och tyckte att det var tokigt att man inte kunde ha ett svenskt namn, säger Jonas Naddebo.

Ska ni inte ändra er då, och ha ett svenskt namn?

– Nu har ju Low line nästan blivit så inarbetat, det känns som om det har satt sig.”

Redan den 2 november 2015 skrev Språkförsvaret ett öppet brev, Ersätt ”Stockholm Low Line” med ”Spårpromenaden”, till Stadsbyggnadsnämnden i Stockholm. Självfallet har Centerpartiets företrädare, Jonas Naddebo, inte lyssnat på kritiken mot det provinsiella och löjliga namnet. I stället är det ”inarbetat”! Hos vem eller vilka?

Språkförsvarets kritik uppmärksammades av en lokaltidning, Mitti – se Efter kritiken mot Stockholm Low Line – nu vill Centerpartiet ha era förslag. Vad hände med förslagen? Gick de direkt i papperskorgen? Har Centerpartiet i Stockholm, som tycks ha gjort det till en profilfråga att sälja ut svenska namn till förmån för engelska, överhuvudtaget försökt ta reda på vad stockholmarna anser i frågan?  Eller är det viktigt att stoltsera med att man minsann varit i New York? Centerpartiet kunde faktiskt också ha tagit initiativ till en opinionsundersökning eller en webbomröstning; risken fanns naturligtvis att namnet Stockholm Low Line skulle ha fått ett begränsat stöd.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Curt Hagquist och Jan-Eric Gustafsson skriver på DN Debatt att “risken är också stor för att skolstressens negativa effekter kommer att bestå om inte betygssystemen ändras och den ökade polariseringen och segregeringen inom skolan bryts.”

Det blir knappast mindre stress av att eleverna inte får studera på sitt bästa språk.

De har dock sig själva (eller föräldrarna) att skylla. De väljer ju galenskapen själva, då vårt världsunika (i negativ bemärkelse) och koloniala skolsystem gör det möjligt för familjer att "välja bort" sitt eget språk. Ett språk som samtidigt sägs ska vara samhällsbärande och samhällets gemensamma språk och som skolan har ett särskilt ansvar för att det användas och utvecklas.

Fler som anser att logiken haltar mer än lovligt? På vad sätt gynnas svenska språket av undervisning på kolonialspråket engelska?

Svar: Inte ett dyft!

Per-Owe Albinsson,

språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Expressen har sedan tidningen 2018 började samarbeta med amerikanska CNN ständiga videoinslag från USA på engelska utan översättning till svenska. Vad blir nästa steg? Att Expressen helt och hållet övergår till engelska? Bedrövligt, Expressen!

”Familjens uppvaknande efter snöstormen: ’Wow"

”Nu är Expressen TV exklusiv partner till CNN – så här jobbar vi ihop”

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Monica Zetterlund - Var blev ni av ljuva drömmar?

Söndagens svenskspråkiga dikt

Droppen

En droppe droppad i Livets älv

har ingen kraft att flyta själv. 

Det ställs ett krav på varenda droppe:

Hjälp till att hålla de andra oppe!

Tage Danielsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från tankesmedjan Magma )

Det är inte primärt förfinskning som utmanar svenskans ställning i Finland utan snarare landets ökande flerspråkighet och engelskans framfart.

Det konstaterar det svenska framtidsföretaget Kairos Future som i sin nya rapport för tankesmedjan Magma ger ett faktabaserat utifrånperspektiv på det svenska i Finland.

Rapporten ”Det svenska i Finland – vadan och varthän?” analyserar förändringar i omvärlden och diskuterar vilka konsekvenser de kan ha för svenskans ställning i Finland. Frågorna (och svaren) är många, men fokus ligger på demografi, kultur, identitet och skola. Rapporten innehåller också en framtidsspaning mot år 2040.

Enligt rapporten kommer antalet tvåspråkiga i Finland successivt att öka och tvåspråkighet i praktiken bli en norm bland svenskspråkiga år 2040. På grund av nya språkliga minoritetsgrupper och engelskans starka frammarsch kan det i framtiden bli allt svårare att sälja in svenskan som en individuell rättighet för en krympande grupp enspråkigt svenska.

Det krävs därför kraftansträngningar av finlandssvenska institutioner för att förhindra att svenskan reduceras till en rent privat angelägenhet.

Som en direkt följd av utvecklingen får den svenska skolan en allt större betydelse som upprätthållare av såväl det svenska språket som av en svensk identitet för unga svensk- och tvåspråkiga.

Framtidsspaningen har tillkommit på uppdrag av fem finlandssvenska fonder och genomfördes under 2019 och 2020 i dialog med tankesmedjan Magma.

Ett sammandrag finns här.

En videofil där Mats Lindgren, vd för Kairos Future, presenterar resultaten finns här.

Ladda ner studien här

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

Jag hittade nyligen er webbsida (får man säga så...???) och när jag tittade runt lite här och där bland allt det intressanta såg jag några kommentarer om ett kreativt namn på en bensinstation på Gotland:  "Tankvärt".

Och inspirerad av det kan jag bara inte undanhålla er följande lilla pärla - också den från Gotland:

På Fårö finns sedan många år en liten bensinmack som i folkmun - och numera officiellt - kallas Körkmacken. Det är det gotländska ordet för en insekt som är vanlig i gotländska kyrkor (på gotländska "körko" [två hårda k]). Och det fina i denna kråksång är att Fårö kyrka ligger bara drygt hundra meter från denna bensinmack. Då blir namnet på denna bensinmack självklart det geniala "körkmack"!

Körkmack (gotländska) = riddarskinnbagge

För övrigt, en liten kommentar kring det här med att bevara svenskan "ren" (eller i alla fall att låta bli att prata engelska i tid och otid): jag arbetade som facköversättare av engelska böcker (främst inom medicin) i många år och det var ofta problem med att översätta engelska facktermer till god "ren" svenska (som jag helst ville) eftersom man i dagligt tal inom sjukvården mycket ofta inte brydde sig om att hitta/skapa svenska ord utan bara tog över de engelska termerna. Hur skulle jag då, som ensam översättare, kunna agera svensklärare för en hel vårdyrkeskår och hitta (på) svenska termer...? Svårt!

Det mest flagranta exemplet på det här med svenska kontra engelska tycker jag är ett ord som betecknar en (alltför) vanlig sjukdom, för vilken vi redan, sedan århundraden, haft ett enkelt svenskt ord. Dessutom har både det svenska ordet och det engelska en helt annan och (utanför sjukdomsdiagnostiken) vanligare - och identisk - betydelse!

Och vilket är ordet? Jo: stroke! På "gammal" svenska: slag eller slaganfall. VARFÖR kallas denna sjukdom nuförtiden "stroke" i Sverige???

Vi kämpar vidare...!

Vänliga hälsningar

Hans Du Rietz

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bästa språkvårdare,

genom en tillfällighet får jag nys på er verksamhet, synnerligen angelägen och välkommen. Jag har själv under många år ondgjort mig för just det ni opponerar mot, anglifieringen av det svenska språket. Denna sida kunde enkelt bli packad med mer eller mindre lustiga exempel. Jag har själv, som författare, många gången fått försöka navigera bort från mina gestalters, stundtals, slarviga språkbruk. Ha en bra dag!

Språk är svårt som bekant och om man nu ger sig in på det här området landar man osökt i funderingar kring kulturell tillhörighet, nationalism, och inte sällan oförblommerad chauvinism. Vårt språk är en hörnsten i vår kultur, och kultur är ett kitt som fogar samman bitarna i samhällsbygget.

Under många år i Frankrike förstod jag att fransmännen är mycket stolta över sitt språk och motverkar en ständigt pågående influens av engelskan. Starka krafter försökte till och med kvotera in franska texter i populärmusik och andel franska filmer i GATT-förhandlingarna med USA. Det blev högljudda protester när ordet weekend började spridas. På franska heter det fin de la semaine, eller förenklat fin semaine översatt till svenska blir det veckoslut helt enkelt.

Om vi talar om franskan så var svenska språket under andra halvan av 1700-talet utsatt för en massiv påverkan just från franskan. Vid Gustav III hov talade franska, alors!  Vi funderar inte idag på att vi säger garderob, garage, portmonnä, refug, pommes frites, bara för att nämna en handfull exempel.

Vid ett tidigare tillfälle tillställde jag mina funderingar till Svenska Akademien, som jag trodde hade en språkvårdande uppgift. Svaret uteblev.

Nåväl, varav hjärtat är fullt talar munnen.

Lycka till med ert puristiska korståg.

Mvh/Lars Hansare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)