Apropå svenska förkortningar! Ett exempel på att det går att komma på slagkraftiga och dessutom lättuttalade

förkortningar på svenska, låt vara i ett tråkigt sammanhang i just detta fall.

Man behöver alltså inte gå omvägen över engelska, vilket många felaktigt har inpräntats/intalat sig vara något slags mirakellur.

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens Nyheter berättar idag:

”Sedan 27 mars har Jobbsprånget därför anordnat ett dussintal onlinesessioner med arbetsgivare och föreläsare som tipsar om hur man bäst marknadsför sig själv på arbetsmarknaden. De har exempelvis inkluderat tips från arbetsgivare om hur man skriver cv och Linkedin-experter. Hittills har drygt 1.000 nyanlända akademiker tagit del av sessionerna, som sker på engelska.

– De nyanlända är egentligen duktiga på svenska, men för att de ska komma igång så snabbt som möjligt så har vi valt att hålla dem på engelska, säger Alexandra Ridderstad.”

Så fick svenskan stryka på foten i detta sammanhang också!

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Axcess nr 4/2020 har publicerat  en artikel av Alfred Sjödin, i vilken det avslutningsvis heter:

”När lingvisterna ingriper i debatten skjuter de ofta bredvid målet. Med all rätt visar de att folk knappast skulle sluta att förstå varandra om man släppte särskrivandet fritt eller övergick från de-dem till dom-dom. Men att försvararna av äldre former tvingas till denna argumentation visar hur fullkomligt spelplanen behärskas av ett slags kommunikationsteknologer, vilka betraktar svenskan mer som ett dataprogram än som en levd realitet och en bärare av kulturvärden. Deras övertygelse att alla språk har förmågan att uttrycka vad det vara månde är naturligtvis betryggande men utgör knappast ett svar på den fråga man ställer sig. Kärleken till språket är en kärlek till specifika språk, specifika ord, former och klanger, inte till den mänskliga kommunikationsförmågan som sådan.

Att språket hela tiden förändras är en trivial sanning som även Viktor Rydberg var medveten om. Men han ville också ställa frågan ’åt hvad håll?’. Det borde vi också göra. Och i denna debatt borde fler värden än de instrumentella tas på allvar.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Modersmålskredsen i Danmark gav ut tidskriften Budstikken 2007 - 2009, men avvecklade sin verksamhet i mars 2010. Språkförsvaret blev tillfrågat om vi ville lägga upp ett särskilt arkiv på vår webbplats, vilket vi inte tvekade att göra.  Eftersom Språkförsvaret ansåg att det var viktigt att artiklarna från Budstikken och Modersmålskredsens webbplats fanns tillgängliga för en bredare nordisk allmänhet, upprättades ett sådant arkiv. Arkivet, som omfattar åren 2007 - 2009, är eventuellt inte helt komplett. En del artiklar från Budstikken kan å andra sidan återfinnas som textdokument på olika ställen på webbplatsen.

Idag har det sista numret av Budstikken från 2018 lagts ut Språkförsvarets webbplats. Om läsarna undrar över tidsspannet 2009 – 2018, beror det på att numret också har karaktär av minnesnummer efter Arild Hald Kierkegaard, eldsjälen bakom Modersmålskredsen, som gick bort tidigt.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Eva Dahlgren - Ängeln i rummet

Söndagens svenskspråkiga dikt

Nu sover jag

Nu sover jag

i en mycket vacker

mycket gammal stad.

Nu sover jag

för första gången

med knäppta händer.

Och någon som inte känner mig

har strukit bort håret

från mitt ansikte.

Nu är jag

ingens lilla flicka längre.

Så nu behöver jag aldrig

känna mig övergiven mer.

När man är död

är man sannerligen död

och skiter i hur ledsen man var

medan man gick omkring här på jorden

och såg dum ut.

Kristina Lugn

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret fick idag en förfrågan om vi inte kunde lägga ut en länk till denna artikel, egentligen en reklamtext eller en s.k sponsrad text.  Vi saxar ur texten:

’’För amerikanska lärare är emellertid motivationen för att lära sig spanska inte i första hand  beroende av globala ekonomiska trender utan kanske mer relaterade till vad som händer på hemmaplan.

Betänk att 2018 uppgick spansktalande till 18 procent av USA:s befolkning, det är 60 miljoner människor! Och detta antal beräknas ha ökat till 30 procent år 2060 enligt Cervantesinstitutet i Spanien.

Med utgångspunkt från ovannämnda statistik innebär detta att i genomsnitt en av fem studenter i USA är spansktalande. Naturligtvis har en del delstater en högre andel spansktalande än andra.

De tio delstaterna i USA med de högsta andelarna återfinns nedan:

1. New Mexico  48.5%
2. Texas       39.1%
3. California  38.9%
4. Arizona     30.5%
5. Nevada      28.5%
6. Florida     24.9%
7. Colorado    21.3%
8. New Jersey  20%  
9. New York    19%  
10. Illinois    17%   ”

 Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Får jag presentera webbplatsen Björnens entreprenad, som lyfter allt! Nu hjälps vi, alla goda krafter, åt att ge vårt språk ett rejält lyft inför framtiden!

Per-Owe 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är en mycket vanlig missuppfattning att alla européer är bra på engelska, men det är en sak att kunna förstå en del engelska och en annan att kunna konversera på engelska. Förmågan att kunna konversera på engelska skiljer sig betydligt mellan olika delar av Europa. Bäst är förmågan i de länder där närbesläktade språk talas.

Kartan har utformats av Jakub Marian och uppgifterna är baserade på Eurobarometer-rapporten från 2012.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)