Nordisk Sprogfest er en minifestival som feirer språk og kultur i Norden. Det skjer den 18.-21 september i Aarhus i forbindelse med Europeisk Kulturhovedstad 2017!

Se vidare information på denna Facebooksida!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens Nyheter publicerade igår en minnesruna över Nils Uthorn, bosatt och verksam i Uddevalla, som avled i en ålder av 94 år. Han var inte medlem i Språkförsvaret, men han skickade in en del insändare till Språkförsvaret, som vi publicerade i nätdagboken eller på webbplatsen (se ”Författararkiv”).

Levnadstecknaren Olle Abrahamsson skriver i minnesrunan bland annat:

”Till mycket annat var Nils Uthorn en hängiven nordist. Han sörjde att man kan bli student här i landet utan att ha läst ett ord på norska och danska. Finlands svenska kulturarv låg honom varmt om hjärtat. (Ett svårslaget rekord i fosterländsk självgodhet sattes enligt Uthorn 1915 i Uddevalla då Karl X Gustav fick sin stod på torget, ett tack till kungen för att han gjorde bohuslänningarna till svenskar. Vilken lycka att inte längre tvingas vara norrmän, löd Uthorns ironiska kommentar.)”

Nils Uthorn var språkengagerad, en riktig språkaktivist.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sex nya ord har tagit sig in i den svensk-engelska ordboken för högre utbildning:

1. Digital salstentamen – computer-based exam

2. Öppen lärresurs – open educational resource

3. Lärplattform – virtual learning environment

4. Distanskurs – distance learning course

5. Webbkurs – web-based course

6. Mooc-kurs – MOOC

Det enda ord som inte är genomskinligt är Mooc-kurs; där måste man veta vad Mooc står för. Den som vill ladda ner Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen kan göra det här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det nätbaserade läromedlet riktar sig främst till gymnasieelever. Det innehåller flera olika övningar och en kort introduktion till vad som är ett nyord. Dessutom finns det tips på läsning för den som vill fördjupa sig.

Språkrådet skriver bland annat:

”Varje år tar Språkrådet tillsammans med Språktidningen fram en nyordslista som berättar om några av de nyord som har tillkommit eller etablerat sig i svenskan under året som gått. De ord som hamnar på listan kan vara helt nya ord, eller redan existerande, ’gamla’ ord och uttryck som fått ny användning, ny betydelse eller ökad användning. Orden som hamnar på nyordslistan är ett urval av alla de nyord som tillkommit under åren. Exakt hur många ord som skapats kan förstås ingen veta, lika lite som någon någonsin kan veta hur många ord det finns i ett visst språk.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lameen Souag på bloggen Jabal al-Lughat har reagerat på de tunisiska eleverna dåliga resultat på de naturvetenskapliga testerna i PISA-undersökningen 2015:

”Jämfört med elever från Qatar, för att inte tala om elever från länder i väst, kom elever från Tunisien systematiskt till korta i PISA:s naturvetenskapliga tester på grund av dålig översättning.

Vems fel är detta? Uppenbarligen begicks det misstag på PISA:s internationella verifieringsnivå, vilken borde ha eliminerat sådana problem. Men själva översättningarna genomfördes på nationell nivå. Med andra ord orsakades denna röra av tunisiska översättare under ledning av den tunisiska regeringen.

Hur är detta möjligt? Enkelt: i Tunisien sker undervisningen i naturvetenskap skrämmande nog på franska fr.o.m högstadiet och uppåt. Lärare i naturvetenskap har föga behov av att vidmakthålla sin språkbehärskning av standardarabiska. Vilket leder till frågan varför denna test, vars målgrupp är femtonåringar, överhuvudtaget genomfördes på arabiska.”

En skribent i kommentarsfältet påpekar också att de flesta tunisiska lärare i naturvetenskap knappast talar flytande franska. Om den som undervisar i ett främmande språk bara behärskar det till 70 procent och eleverna likaledes bara behärskar det till 70 procent, eller troligtvis ännu sämre i detta fall, blir också resultatet därefter. I Sverige skickar en del föräldrar sina barn till engelskspråkiga skolor med en liknande inlärningseffekt som resultat.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En medlem har påpekat att Språkförsvarets webbplats är på väg en miljon sidvisningar sedan starten. Det aktuella antalet sidvisningar är 961 063. Det bör ta omkring en månad innan webbplatsen passerar miljonen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Häromdagen rapporterade P1 kulturradion om ett utbyggnadsprojekt i Rosengård i Malmö för att koppla samman området med centrala delar av staden. Arbetsnamnet för projektet är Culture Casbah. Förslaget innebär att stadsdelen ska innehålla ett promenadstråk, restauranger, affärer och bostäder samt som pricken över i:et en 22 våningar hög miniskrapa. Ansvarig för projektet är MKB, Malmös kommunala bostadsbolag.

Vad är en kasbah? Wikipedia beskriver en kasbah på följande sätt:

"Kasbah (ar. القصبة) eller Qassabah är en särskild typ av medina, islamisk stad eller fort. Kasbahn var boplatsen för den lokala ledaren och fungerade även som försvar när staden var attackerad. En kasbah har höga murar som vanligtvis inte har några fönster. Ibland byggdes de på en höjd för att göra dem enklare att försvara, och placerades ofta nära en hamn. Att få en kasbah byggd var ett tecken på välstånd och makt. Nästan alla städer hade en egen kasbah, byggnaden var ofta en nödvändighet för stadens överlevnad."

Arbetsnamnet är alltså på engelska, eftersom den gängse stavningen är kasbah på svenska. Oxford Dictionaries rekommenderar i första hand kasbah, medan Merriam-Webster (amerikansk ordbok) har casbah. Varför går det inte lika bra med ett svenskt arbetsnamn?

Namnet casbah ger också märkliga associationer. Ska man bygga höga, fönsterlösa murar kring stadsdelen? Är stadsdelen bara avsedd för arabiskspråkiga invandrare? I så fall borde den väl döpas till qassabah?

För ytterligare information se MKB:s webbplats .

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På Språktidningens blogg berättade Anders Svensson häromdagen om den isländska nyordslistan:

”Hrútskýring (’mansplaining’) är 2016 års ord på Island. I en omröstning med tio kandidater fick hrútskýring hela 35 procent av rösterna. Ordet myntades 2011 av författaren Hallgrímur Helgason.

För att utses till en av de tio kandidaterna till årets ord krävs att ordet präglat samhällsdebatten under det gångna året. Det behöver dock inte vara pinfärskt.

Årets vinnare är hrútskýring, ett ord som myntades av författaren Hallgrímur Helgason våren 2011. Han presenterade förslaget på Facebook sedan en användare eftersökt en isländsk motsvarighet till mansplaining.

Hrútskýring är ett teleskopord bildat till hrútur (’bagge’) och útskýring (’förklaring’). Ordet kan också skrivas hr. Útskýring (’herr Förklaring’).”

Någon har påpekat att språkvården på Island i stor utsträckning är ett resultat av spontana, folkliga initiativ och inte i första hand förslag från den institutionella språkvården.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)