I samband med riksdagens seminarium om älvdalskan och det offentliga mötet ”Älvdalskan – Nordens glömda språk” i Årsta igår gjordes två radiointervjuer. Den ena i P3

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/797471?programid=1646

29:07 in i sändning

och den andra i P4 Stockholm.

https://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=2151

1:16:45 in i sändning.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På sin blogg berättar Niclas Malmberg att han igår

…arrangerade ett riksdagsseminarium om älvdalska som minoritetsspråk, tillsammans med Yair Sapir och Ulum Dalska. Själv är jag på intet sätt lingvist eller språkvetare – men som generellt engagerad i kulturarvsfrågor vet jag att vårt kulturarv är en viktig drivkraft i att skapa ett en hållbar utveckling. Skydd av kulturarv finns också med bland FN:s globala mål för hållbar utveckling. Hur vi kan skydda kulturarv i form av byggnader eller fysiska föremål står klart för de flesta – men hur skyddar vi ett kulturarv i form av ett levande men hotat språk? För starkt hotad är älvdalskan. Cirka 2000 personer talar ännu språket, men bland dessa enbart cirka 60 under 18 år.”

Senare på kvällen arrangerade också Ulum Dalska och Språkförsvaret ett offentligt möte i Årsta Folkets hus under rubriken ”Älvdalskan – Nordens glömda språk!”. Mera om detta möte i kommande inlägg.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Stycket är hämtat från Anna-Lena Buchers artikel ”Nordterm 40 år” i Terminfo nr 3/2016)

Den senaste Nordterm-konferensen sommaren 2015 på Island hade rubriken ”Förvaltning av fackspråk i samhället — vem har ansvaret, vem tar ansvaret?” Det är viktiga frågor och trots att de inte har några självklara svar förtjänar de att ställas. Ibland kan en fråga få folk att börja reflektera över en sak, vilket kan vara viktigare än att hitta ett absolut svar. Ska varje fackområde ha och ta ansvar för sitt eget fackspråk? Vad innebär det i praktiken? Eller ska de språkvårdande organen i ett land ha ansvar för alla fackspråk? Är det en uppgift enbart för terminologicentraler? Vilken roll har staten för att det finns väl fungerande fackspråk inom alla områden på ett lands huvudspråk?

Detta är exempel på följdfrågor. Svaren på dem leder till olika åtgärder och inriktningar. Frågor om fackspråk bör sättas i relation till vad som händer i samhället, all utveckling och alla förändringar följs ju av en språklig utveckling. Samhällsförändringar som är aktuella just nu är bland annat att språken i Norden tappar mark till engelskan inom vissa områden, att det på kort tid har kommit många invandrare som alla måste erövra något av våra språk för att kunna komma in i samhällena på ett bra sätt. Det påstås också att vi är inne i den fjärde industriella revolutionen (eller Industri 4.0) som är på väg att i grunden förändra människors vardag på motsvarande sätt som de tidigare industriella revolutionerna gjorde.

I samband med all utveckling och alla förändringar kommer nya behov av ordning och reda bland begrepp och termer att växa fram. Det finns alltså all anledning att göra som gjordes vid Nordterm 2015: att ställa ansvarsfrågorna. I Sverige är frågorna alldeles särskilt aktuella just nu. TNCs framtida roll är oviss: Vad är målsättningen med det statliga uppdraget? Vad vill TNCs ägare med sitt ägande? Syfte och mål med TNCs verksamhet har under 75 år varit entydig och klar, men är nu alltså oviss.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Plats: Mälarsalen, Årsta Folkets hus, Årsta. Tid: Onsdagen den 26 oktober kl. 18.00 – 20.00

Inträde: 50 kronor Arrangörer: Ulum Dalska och Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Sspråkförsvaret)

Den unika älvdalskan, internationellt erkänd som språk, kämpar för sin överIevnad. I mötespanelen deltar Peter Egardt, kommunstyrelsens ordförande i Älvdalen; Emil Eriksson, Ulum Dalskas styrelse; Per-Åke Lindblom, Språkförsvarets styrelse; Björn Rehnström, Ulum Dalska; Yair Sapir, språkvetare; och Lars Steensland språkvetare. Moderator: Arne Rubensson. Hälsningsanförande av Ulla Schütt, Ulum Dalska. Lena Willemark sjunger på älvdalska.

Plats: Mälarsalen, Årsta Folkets hus, Årsta. Tid: Onsdagen den 26 oktober kl. 18.00 – 20.00

Inträde: 50 kronor Arrangörer: Ulum Dalska och Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en debattartikel i Svenska Dagbladet den 22 oktober föreslog en gymnasielärare att skriftspråkets åtskillnad mellan ”de” och ”dem" skulle slopas. Vad anser du (se omröstningsalternativ i högerspalten)?

• Jag är helt emot förslaget
• Jag är i huvudsak negativ till förslaget
• Vet inte
• Jag är i huvudsak positiv till förslaget
• Jag är helt för förslaget

Se också inlägg i denna nätdagbok och efterföljande kommentarer! Vi är alltid medvetna om att omröstningsresultaten endast speglar åsikterna hos besökarna av denna nätdagbok.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan löd: Vilket är det bästa ersättningsordet för "big bang"?

Omröstningsresultatet blev följande:

Omröstningen pågick den 21/4 - 24/10. Totalt deltog 372 personer i omröstningen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Maria Ludvigsson kommenterar idag på ledarsidan i Svenska Dagbladet gårdagens debattartikel om ”de” och ”dem”, som debattören ville slopa:

"Gårdagens debattartikel på SvD Debatt om att 'slopa de och dem' kom som ett långfinger mitt i bildningsivrarnas nytända diskussion. Den svensklärare som vill låta lättja ersätta elevers förkovran och självutveckling framstår som ett skämt. I tider när respekt för den mänskliga förmågan att utveckla sitt intellekt och språk är så eftersatt att unga lämnar skolan utan att kunna stava eller bygga begripliga meningar blir lärarens påhitt obegripligt. Varför sänka kraven? Varför antyda för eleverna att ingen tror att de har förmåga att lära sig sådant som för några år sedan var självklar kunskap?"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)