Bruce studios, ett svenskt företag, skickar direktreklam på engelska till andra nordbor. Företaget verkar också ha verksamhet i Oslo, Bergen och Köpenhamn. Webbplatsen är dock på svenska/ danska/ norska/engelska. Texten lyder:

”End the year with purpose?  
As the year winds down, take a moment to pause and reflect. Did your training year go as planned? If not, that’s okay. Celebrate your progress, embrace your wins and let the lessons guide your goals for 2025.

Here are some ideas to end the year on a high note:

Stay active and energized: Keep moving through the holiday season with HIIT, strength training, or other invigorating workouts to maintain your momentum.

Set the tone for 2025: Reflect on what worked in 2024, and explore Bruce Studios’ diverse offerings to inspire your goals for the year ahead.

Happy holidays!
Let’s step into the new year feeling strong and ready for whats next.
 
See you in the studio!”

Om företaget inte tror att danskar och norrmän förstår svenska, så kunde det i stället översatt den korta texten till danska respektive norska. Det är inte så svårt numera med tanke på maskinöversättningsverktygens utveckling. Man säljer för övrigt bäst på köparens språk.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sara Lövestam skriver i Svenska Dagbladet idag bland annat:

”Varför kan inte alla bara prata engelska? Det vore praktiskt, hör man ibland, det är världsspråket. Vad ska vi ens ha svenska till, för att inte tala om samiska och meänkieli? Varför ska det finnas ett sextiotal olika språk i Tanzania och 38 i Bangladesh, när världen är så hopkopplad att det praktiska vore ett och samma modersmål?

Det finns många svar på den frågan. Ett är att vi har lättare att känna och förstå på vårt modersmål. Det finns studier som visar att svenskar som studerar på engelska presterar sämre än om de studerar på svenska, och slår man sig på tummen tenderar även den som lärt sig ett andraspråk till perfektion att svära på sitt förstaspråk. Nästan alla på denna jord har ett annat förstaspråk än engelska, och bara 13 procent av världens befolkning kan över huvud taget prata engelska.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Se till att ditt barn är här senast kl. 10.00” Detta är en mening från den nya PIAAC-utbildningsstudien som deltagarna i studien var tvungna att tolka. Cirka 22 procent av de vuxna tyskarna hade problem med att korrekt förstå innehållet i detta uttalande. I Tyskland deltog 4 800 personer i åldern 16-65 år i studien, som totalt omfattade 160 000 deltagare i 31 länder. Läsfärdigheter, vardagsmatematik och problemlösningsförmåga testades. Finland, Japan, Nederländerna, Norge och Sverige fick bäst resultat. Även om Tysklands resultat ligger över genomsnittet för OECD-länderna och är bättre än i den jämförande studien från 2012, beror det främst på att resultaten var sämre överlag. ”I Finland är den genomsnittliga läsförmågan hos alla vuxna högre än den genomsnittliga läsförmågan hos tyska universitetsutbildade”, skriver Heike Schmoll i FAZ. Den främsta orsaken till oro är att läsförmågan bland lågutbildade sjunker i en sådan utsträckning att många knappast kommer att kunna delta i samhället. Källa: faz.net  (betalmur)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Sofia Karlsson - Lucia

Söndagens svenskspråkiga dikt

Lucia

I natten darra
de kalla väder.
Steg hör jag knarra
på vindens bräder:
i hvita kläder
stod herrgårdsflickan,
med vaxljuskrona kring håret fäst,
nyss vid mitt läger och räckte brickan
lugnt i sin renhet åt yrväckt gäst.

Nu upp till gamman
i mörka tider!
Med tjärvedsflamman
Lucia skrider
i däld och lider.
I dörren gläntar
med morgonglöggen min muntre värd
och bringar bud, att ung dottern väntar
sin late körsven till festlig färd.

I tidig vinter
re'n snön är fallen,
och foten slinter
på frusna vallen,
och hvit står tallen
som silverstaken
för månens prunkande högtidsljus,
och stjärnbloss brinna högt över taken
på djurens fållor och mänskors hus.

Och släden redes
med fäll och täcken,
och selad ledes
från klöverhäcken
den raske skäcken.
Med fröjd vi glida
igenom sovande skogars skjul.
Ur huvan tindrar det vid min sida
som morgongryning till härlig jul.

Erik Axel Karlfeldt

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ett seminarium om svenskans ställning inom den högre utbildningen i Sverige äger rum i Stockholm den 19 mars 2025. Detaljerad information publiceras allteftersom.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Åsa Linderborg skriver i Aftonbladet:

God jul är en fin sak att få säga, säger Mats Bäcklund på SSAB i Luleå till SVT. I bakgrunden hör man ljudet från stålverket. Det är där Mats Bäcklund jobbar.

SSAB har uppmanat sina anställda att önska varandra god helg i stället för god jul. Företaget har 14 500 anställda i 50 länder, alla måste känna sig ”inkluderade”.

Självklart gapar nu Jimmie Åkesson om ”ett svek” och att den svenska kulturen är i livsfara.

Det börjar bli en svensk jultradition att nåt ska doppas i kulturkampsgrytan. Är det inte en svart pojke i Åhléns Lucialinne för 129 kronor, så är det Gläns över sjö och strand ”som inga barn längre får sjunga” eller nåt läskeblaskföretag som ersätter julmusten med helgmust.

Ofta bygger de upprörda känslorna på fejkade anekdoter, men det här med SSAB är faktiskt sant. Ett statligt svenskt företag talar om för sina anställda hur de ska prata med sina jobbarkompisar.

Det är visserligen inga skyltar och ”god jul” är inte ”förbjudet”, understryker SSAB. Men ändå – tänk på vad du säger....

Kan inte ett ”god jul” få många att känna sig exkluderade? undrar SVT. Det tror inte jag på, svarar Mats Bäcklund:
– Jag tror de känner sig behövda i det uttrycket också.
Så ska det låta. Det svenska folkvettet behöver ingen hjälp med etiketten.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Ja, man kan ju inte säga annat än att det är såväl galet som ogenomtänkt med engelska på förpackningar. Det visar sig ju också i att de inte har något svar att ge på frågan om varför de nu har valt att föra in engelska, att de inte har tänkt på och förstått att vi skandinaver i regel kan läsa varandras språk. Och att det dessutom är ett mål att vi ska behålla denna mellanförståelighet och nyttja denna i vad som är nordiska sammanhang. Och det här ÄR ett nordiskt sammanhang för vår ömsesidiga språkförståelse. I några få fall kan förstås ord och uttryck skilja sig åt mellan svenskan och grannspråken, så att danskan och norskan har särdanska, särnorska eller dansk-norska ord som åtminstone inte är standardord inom svenskan, dock i de flesta fall igenkännliga och begripliga för en svenskspråkig. Men språk ingår dessutom alltid i sammanhang och vad är det exempelvis som man förpackar i halvstora kartongpaket och som står i butikshyllorna tillsammans med andra flingor och spannmålsprodukter om inte just flingor. Och om det då finns en bild på förpackningen av vad den innehåller, flingor, så borde det underlätta ytterligare enligt mig.

 
       
Men det är väl bra om det även kan finnas översättningar ifall varor saluförs i hela Norden. (Inte minst är det angeläget med artiklar som även säljs på finskspråkigt område eller på Island). Förpackningar kan ha text på flera nordiska språk och Coop och Ica har också haft det (se medsänt foto). Varför de inte fullföljer med att fortsatt ha det simultanspråkigt på sina produkter är för mig en gåta. Nu har de alltså gått från ett berömvärt beteende till att uppföra sig ogenomtänkt och destruktivt. På den bild som jag har skickat med så kan man se att jag har fotograferat av ett autentiskt flingpaket från Coop. Just genom att jag fann det föredömligt med det simultana så brukar jag ha förevisat denna kartong för mina studenter i kurser om nordiskt språk. Här råder det inte heller några tvivel om innehållet med det engelska lånordet cornflakes som är gemensamt i Skandinavien samt med bilder av såväl majskolvar som en skål med rostade majsflingor, så här har man istället valt att upprätta förklarande tillägg på i tur och ordning svenska, danska och bokmål om att paketet innehåller gyllene, spröda och rostade majsflingor för hela familjen vilket ger konsumenten en god morgon. Det kan ju förstås vara lite svårare med annat matnyttigt i andra typer av förpackningar som inte känns lika uppenbara till innehållet, detta med tanke på att det finns ätbara saker som heter något helt annat på grannspråken, men då är det alltså ett tillämpligt sätt att föra in simultan text samt någon typ av illustrerande bild.
      
Daniel Jacobson
Sundsvall

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
           

Flera friskolor, särskilt de stora friskolekoncernerna, motsätter sig införandet av offentlighetsprincipen i deras verksamhet. Men friskolorna är dels skattefinansierade och dels myndighetsutövande i form av betygssättning.  Så här skriver Linnea Lindquist om Internationella Engelska Skolans utlåtande:

”Det förvånar nog ingen att IES avstyrker förslagen om offentlighetsprincipen för friskolor. De avstyrker även lättnadsregler men tillstyrker insynsprincip om de utformas utifrån vad IES själva vill. De menar att man inte kan ha olika regler för stora - respektive små friskolehuvudmän.

De menar på fullaste allvar att de skulle få en kostnadsökning på 32 miljoner/år. Det skulle innebära att de skulle kunna anställa 54 personer som skulle lämna ut flera hundratusen handlingar per år. Alla förstår ju att den faktiska kostnaden är i paritet med kaffepengar.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)