Dagen före det amerikanska presidentvalet publicerade equities.com en artikel, Asian Languages Key to Presidential Victory, som fokuserade på de båda presidentkandidaternas språkval. Både Barack Obamas och Mitt Romneys webbsidor var enbart på engelska och spanska. Trots att andelen spanskspråkiga amerikaner uppgår till 16,7 procent och asiatiska amerikaner (s.k. AAPI:s) till 5,2 procent, så växer den senare kategorin betydligt snabbare. De asiatiska invandrarna talar åtminstone sju olika språk: koreanska, hindi, mandarin, vietnamesiska, kantonesiska, tagalog (Filippinerna) och hmong (Sydostasien).

En fjärdedel av de asiatiska amerikanarna talar enbart engelska i hemmet - tre fjärdedelar gör det alltså inte. Färre än en fjärdedel har blivit kontaktade av republikanerna eller demokraterna de senaste två åren. I artikeln uttalar sig Christian Arno, grundare av och ordförande för Lingo24, en internationell översättningsbyrå:

“Det är inte bara så att engelska minskar som internetspråk (1). Men dessutom är människor i allmänhet fem gånger mer benägna att skaffa sig information på sina egna språk än på engelska.”

Det är fortfarande många svenska myndigheter och företag, i synnerhet reklambyråer, som fortfarande inte har fattat att människor har lättast att ta till sig information på det egna modersmålet framför ett främmande språk som engelska. I stället används t.o.m engelska i stället för svenska i vissa sammanhang; om både svenska och engelska används, utesluts andra främmande språk, som är viktiga för såväl export- som turistnäring. När det gäller andelen första generationens invandrare i Sverige, som endast talar sina modersmål i hemmet, finns det ingen tillförlitlig statistik, men andelen är inte föraktlig. Detta har naturligtvis betydelse för myndighetsinformationen.

Per-Åke Lindblom

1) Se "Statistik om internetanvändningen i världen"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Pressmeddelande från Suomen kääntäjien ja tulkkien liitto - Finlands översättar- och tolkförbund ry - 30/10 2012)

98 översättare som arbetar med att översätta undertexter för film och tv-program har sagt upp sig från Broadcast Text International i Finland sedan MTV Media, ett av de större kommersiella tv- och radiobolagen i Finland beslutade lägga ut sina översättningsfunktioner.

Den första oktober överfördes 110 översättare som arbetat med frilanskontrakt för MTV Media till BTI International, ett dotterbolag till Broadcast Text International. Enligt finsk lag har arbetstagare vars arbete överförs till ett annat företag rätt att säga upp sig med omedelbar verkan under den första månaden efter överföringen – 98 översättare valde att utnyttja den rätten.

Översättarna var oroliga över att flyttas över till ett företag som betalar sina nuvarande översättare minimal ersättning, tvingar dem att arbeta som företagare och inte som anställda, kräver upphovsrätten till alla undertexter och vägrar förhandla om kollektivavtal.

De finländska universiteten gav den 17:e oktober ett utlåtande där de kritiserade beslutet att lägga ut översättningen. De påpekade också att studenter utnyttjas som billig arbetskraft av textningsbolagen, och att hela branschen riskerar att förtvina om professionella översättare inte längre kan få en skälig utkomst på området.

I media har Broadcast Text International tigit i frågan. Företaget hävdar att det eftersträvar kvalitet, men har inte svarat på den oro översättarna har uttryckt, eller reagerat på fackföreningarnas inviter att inleda förhandlingar.

Frågan har uppmärksammats brett i finska medier, med artiklar i de flesta större dagstidningar och inslag i det nationella rundradiobolaget YLE:s nyhetssändningar. Bland annat Helsingin Sanomat har skrivit att en massflykt bland översättarna kan äventyra tillgången till textning på MTV Medias kanaler, medan den riksomfattande kvällstidningen Iltalehti har intervjuat en av de tidigare MTV-översättarna och en frilansöversättare som länge arbetat för Broadcast Text. Den officiella bloggen på en betydande nyhetstidskrift, Suomen Kuvalehti, har till och med lyft fram undertexternas betydelse för allmänhetens läskunnighet och färdigheter i främmande språk. Frågan har också diskuterats online i olika bloggar och Facebook-grupper.

Beslutet att lägga ut översättningen av undertexter råkade sammanfalla med den nordiska lanseringen av den internetbaserade filmuthyrningstjänsten Netflix, som Broadcast Text har levererat en stor mängd undertexter till. Kvaliteten på dessa undertexter har mött skarp kritik, och Netflix har även ertappats med att utan tillåtelse använda undertexter  som filmfans har gjort och lagt upp på nätet. Netflix bad snabbt om ursäkt för misstaget, men i diskussion med en bloggare som skriver undertexter erkände en representant för Netflix att bolaget inte bryr sig om kvaliteten på undertexterna, och att Netflix överväger att i framtiden använda crowdsourcing för att producera undertexter.

Situationen är fortfarande oklar. Tills vidare har Broadcast Text klarat av att producera undertexter trots att företaget har förlorat de flesta av MTV Medias tidigare översättare. Då framtida deadlines närmar sig ökar däremot oron för att Broadcast Text inte ska klara av den mängd arbete företaget nu sitter med.
    
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Post- och telestyrelsens webbplats) 

Idag kan inte alla ta del av tv, film, radio, musik, böcker och tidningar via internet. Därför startar PTS en ny tävling inom Innovation för alla. Sök senast 14 december och bidra till fler användbara medietjänster som alla kan använda – oavsett funktionsförmåga.

Våra vanor förändras och det blir en allt naturligare del i mångas vardag att se tv-program, lyssna på musik eller läsa böcker digitalt. Men många medietjänster saknar idag funktioner som exempelvis uppläst textremsa, talsyntes eller syntolkning. Bakgrundsljud, som inte går att stänga av, kan också vara störande för personer med hörselnedsättning.

- Det innebär att människor som har någon funktionsnedsättning utestängs från en stor del av utbudet. PTS ser stora möjligheter med digitaliseringen. Tack vare den snabba teknikutvecklingen har det blivit enklare att skapa medietjänster som fler kan använda, säger Göran Marby, PTS generaldirektör.

Bidra till fler tillgängliga medietjänster

PTS söker därför i denna tävling projektförslag som kan öka möjligheten för personer med någon typ av funktionsnedsättning att konsumera tv, film, radio, musik, böcker och tidningar. Projekten ska vara inom området elektronisk kommunikation och resultatet ska bidra till fler tillgängliga och användbara lösningar inom de aktuella områdena via internet.

Information från olika organ som arbetar med dessa frågor kan man hitta här:

www.facebook.com/accessiblemedia
www.itu.int/en/ITU-T/focusgroups/ava/Pages/default.aspx
www.w3.org/WAI/PF/HTML/wiki/Media_Accessibility_User_Requirements

Ansök senast den 14 december

Tävlingen startar den 5 november 2012 och ansökan ska vara inne senast den 14 december. Alla är välkomna att skicka in projektförslag som antingen kan vara en studie eller ett utvecklingsprojekt. En förutsättning är att sökanden har en F-skattsedel.

Läs mer om tävlingen och om hur ansökan går till här.

När ansökningstiden har gått ut kommer PTS att utvärdera samtliga ansökningar och välja ut vilka projekt som får finansiering från myndigheten. De vinnande projekten har möjlighet att få upp till cirka 1 800 000 kronor. Precis som i tidigare tävlingar efterlyser PTS särskilt förslag på kommunikationslösningar som kan användas av så många som möjligt – oavsett funktionsförmåga.

PTS har finansierat 38 innovationsprojekt

Sedan starten av Innovation för alla, 2010, har PTS genomfört fyra tävlingar och finansierat 38 projekt för totalt 55 miljoner kronor. Av dessa projekt har tio hittills avslutats. En femte tävling pågår och vinnarna tillkännages i december.

PTS är en av de myndigheter som ansvarar för att funktionshinderpolitiken förverkligas. PTS upphandlar ett antal tjänster inom elektronisk kommunikation och post för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten arbetar även med utvecklingsprojekt för att utvärdera användbarhet och synliggöra nya tekniska möjligheter.

För mer information
E-post: innovation@pts.se
PTS kontakttelefon för innovationstävlingen, tel. 08-678 55 52
PTS presstjänst, tfn: 08-678 55 55

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Glokalisering är inget nytt ord. Wikipedia skriver: Glokalisering (engelska glocalization) term först introducerad i slutet på 80-talet i en artikel i Harvard Business Review. I ekonomiska och sociologiska sammanhang betecknar kombinationen samvaron av globalisering och lokalkulturella yttringar i en produkt eller artefakt.

Ett exempel är det globaliserade McDonald's anpassning av sin meny till lokala förhållanden eller McDonald's byte av Ronald McDonald-figuren mot serietidningshjälten Asterix.

Olle Josephson skriver i dagens Svenska Dagbladet att språksociologer numera använder termen glokalisering. Det beskriver då att de motstridiga stavningstendenserna gällande importerade ord säkert kommer att bestå: ett slags kombination av globalisering och lokal anpassning.

Artikelns rubrik – Skriv fejs men undvik fejsrejp – var svår att förstå för mig, som aldrig hade hört talas om facerape. Facerape innebär att man skriver något roligt, påhittigt eller skämtsamt via en annans facebook. Företeelsen tycks vara vanlig. Men huvudtemat i artikeln är att vissa ord får svensk stavning och andra inte. Det är något vi får vänja oss vid.

Glokalisering var ordet.

NåN

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

Modersmål-Selskabet, Språkförsvarets syskonorganisation i Danmark, har gett ut årsböcker alltsedan 1980. Årets bok heter ”Sprog og sex”.  Innehållsförteckningen antyder ett spännande innehåll:

Forord: Gerda Thastum Leffers

Det unævnelige – Niels Birger Wamberg

Sex og samfund – Klaus Rifbjerg

Der må være en grænse – Thorstein Thomsen

Amor og Adam  - Jens Juhl Jensen

Når bimboer guffer gren – Christian Graugaard

Samlejet som kommunikationssituation – Lars Chandresh Henriksen

Sex i sproget – Marianne Rathje

Det kønsneutrale sprog – George Hinge

Jeg er min elskedes, og min elskede er min – Georg Sturkjær Adamsen

Kulturel omskæring – Tine Byrckel

Det finns förmodligen anledning att återkomma till årsboken.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

Jag skulle vilja tipsa er om att ta med Swedavia, ett bolag ägt av svenska staten och grundat 2010, i ”Tummen ner”-sektionen:

För det första själva namnet i sig: Den tidigare myndigheten som ansvarade för ägandet och driften av svenska statens flygplatser hette Luftfartsverket. När man nu skapade ett statligt ägt företag som ersättning, borde man ha beaktat språklagen och döpt företaget till "Svenska statens flygplatser". SSF skulle dessutom kunna bli en utmärkt förkortning i och med att det i dagens språk inte finns något som skulle kunna konkurrera med den förkortningen. Istället fick vi "Swedavia", helt uppenbart ett namn som går bra att använda på engelska och som syftar till detta men ger endast ett klumpigt uttryck om man ska uttala det på svenska.

Men det som upprör mig mest är den veritabla kulturrevolution som företaget gjorde strax efter dess grundande 2010: Att döpa om inarbetade flygplatsnamn genom att lägga till "Airport", helt i onödan.

Ett förfärligt exempel är omdöpandet av Sturups flygplats till Malmö Airport. Sturup var uppkallat efter den by som låg där på platsen för flygplatsen från tidig medeltid och fram tills 1970 då flygplatsbygget började. Genom att låta flygplatsen uppkallas efter byn bidrog man till att åtminstone symboliskt ge byn en form av upprättelse genom att byanamnet fick leva vidare i flygplatsen.

Men i och med att Swedavia skapades så döpte man om flygplatsen från Sturup till "Malmö Airport". Det är beklagligt, och dessutom ett missvisande namn. Sturup ligger nämligen cirka tre mil från Malmö och ligger dessutom lika långt från Lund. Stora delar av Malmös befolkning har dessutom närmre till Köpenhamns flygplats Kastrup än till Kastrup, många malmöbor flyger dessutom hellre eller enbart från Kastrup p.g.a att kommunikationerna är enklare dit än till Sturup och att flyglinjerna från Kastrup är betydligt fler än från Sturup. Sturup är förvisso en internationell flygplats men betjänar i huvudsak inrikestrafik till och från Stockholm. Dessutom fungerar det alldeles utmärkt och har alltid gjort det att använda namnet "Sturup" på många språk, även om uttalandet av u-ljudet gör att uttalet inte blir enhetligt förstår man vilken plats som avses.

Det fanns ingen anledning att byta namn och i fallet Sturup är det så att ytterst få människor utom de som måste delta i officiella sammanhang och med officiella språkbruk använder sig av namnet "Malmö Airport" vilket gör att förutsättningarna för ett byte till det gamla namnet skulle gå tämligen smärtfritt, till sorg kanske endast för några reklammakare och för de bussbolag som måste byta ut namnet på alla linjetabeller. Viktigare är att vi som svenska medborgare gemensamt äger företaget Swedavia och bör därmed kunna ställa krav på att de uppfyller sin del av språklagen. Där ingår det att inte göra oss urarva genom ombyte till ett anglifierat flygplatsnamn ingen i vardagligt bruk använder och som ingen har bett om.

Sturup/Malmö Airport var endast ett exempel men faktum är att alla flygplatser Swedavia äger har genomgått samma metamorfos: Landvetter heter exempelvis Göteborg Landvetter Airport, trots att det i det fallet liksom med Sturup/Malmö Airport inte kan förena svenska alfabetet med ett engelskt dito genom bruket av bokstaven ö.

Resenär

Redaktionens anmärkning: Medlemmar i Språkförsvaret JO-anmälde Luftfartsverket (Swedavia) den 16/10 2010. JO ställde sig inte bakom denna anmälan. Enligt Språkförsvaret är detta ett exempel på att språklagens räckvidd är alltför begränsad.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Snuskiga Akademiens webbplats)

Är du kreativ och full av språklig talang? Kan du skapa ord för situationer, känslor, kroppsdelar, kroppsvätskor och annat fint som har med sex att göra?

Då är Snuskiga Akademien något för dig! Tänk på att orden vi letar efter ska i första hand vara användbara i sexuella situationer eller när man talar om dem. Om du själv kan tänka dig att ta ordet i din mun och säga det till någon du tycker om så är sannolikheten större att fler kommer att gilla det och att vi kommer att ta med det i Snuskiga Akademiens ordlista. “Buskis-ord” som är förnedrande eller osmakliga är vi inte intresserade av.

Snuskiga Akademiens stadgar, som till stor del har skrivits av Dirty Snow själv, påminner mycket om reglerna för Svenska Akademien. Den främsta uppgiften ska vara att arbeta på svenska snuskiga språkets “renhet, styrka och höghet”, dvs. dess klarhet, uttrycksfullhet och anseende. För att uppnå det målet ska Akademien bland annat utarbeta en ordbok. För svensktalande, oavsett nationell bakgrund, ska det snuskiga språket vara jämlikt och utan värderingar baserade på kön eller sexualitet. Alla ska kunna uttala sig snuskigt utan att för den skull framstå som nedlåtande eller plumpa.

De Sjutton är landets högsta auktoritet i det snuskiga språkets frågor.

När du föreslagit ett ord så skickas det till Dirty Snow som är Snuskiga Akademiens Ordförande. Inom 24 timmar kommer ordet att publiceras på hemsidan och du och alla andra kan gå in och rösta på det. Du kan dela med dig av ordet via facebook och twitter mm. Snuskiga Akademiens ledamöter sammanträder kontinuerligt och de ord som de godkänner publiceras i Ordlistan. Om ditt ord kommer med i Ordlistan så informeras du via email. Om du är väldigt kreativ och kommer på flera ord som godkänns av Snuskiga Akademien så kommer Dirty Snow att kontakta dig för hedersomnämnande. Föreslå ord här!

Kontakta Akademien

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

Ett intressant forskningsprojekt, ”Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska”, har beviljats 33,5 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond.