I går höll Sveriges statsminister, den främste företrädaren för vår nation, ett högtidligt tal i Europaparlamentet. Han lär då ha använt sig av ett främmande språk, vilket inte kan betecknas som något annat än en skandal. Han bär svenska flaggan på kavajslaget men inte svenska språket i sin mun.

EU slår fast i sina statuter att varje ledamot och varje representant för ett medlemsland ska kunna använda sitt eget språk. Det finns gedigna tolkresurser att tillgå.

Bortsett från att svenska språket är en symbol för vårt land så är det självklart att en person, vem det än vara månde, mer nyanserat och korrekt uttrycker sig på sitt eget språk.

Det gäller även vår statsminister. Visst är det en tillgång för oss att den främste företrädaren för vårt land kan kommunicera med andra nationers representanter på lingua franca – i informella sammanhang. I ett formellt sammanhang som detta är det en skymf mot Sveriges folk och det svenska språket att inte tala svenska.

Nu har vi fått en toppkandidat till nästa års anglofån-pris! 

Lars Göran Asmundsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en annons härförleden i Svenska Dagbladet presenterade sig Sweden Foodtech på följande sätt:

”Sweden Foodtech (swedenfoodtech.com) arbetar med att hjälpa entreprenörer och storföretag att tillsammans bygga nästa generations snabbväxande storföretag i gränslandet mat och tech. Vi producerar även en av världens största matfestivaler, Smaka på Stockholm, som varje år lockar 350.000 besökare till Kungsträdgården i Stockholm och som i år blir framtidens matfestival. En Future Food Festival i en Future Food City i ett Future Food Country (min fetstil).”

Notera den fetstilsmarkerade meningen. Här måste textförfattaren/-na ha tagit i så att livstycket sprack.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Coca Cola har lyckats med att göra reklam helt på svenska!

Det var inte en dag för tidigt men är i sig positivt.

Om ett uramerikanskt företag som Coca Cola lyckas med bedriften, så borde syndande svenska företag kunna lyckas med detsamma!

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

utan i Tyskland av Transportdepartementet. För att få maximal uppmärksamhet har Transportdepartementet satsat på engelska och lättklädda damer. Vilka tyskor cyklar runt i behå?

Observera att det inte är ett aprilskämt!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Foto: Christer Janson

I samband med Språkförsvarets årsmöte genomfördes också en offentlig prisceremoni, varvid företrädare för - och tidigare anställda på - Terminologicentrum närvarade. Mottagaren av Årets anglofån, Internationella engelska skolan, deltog inte.

Anna-Lena Bucher (bilden), f.d vd för Terminologicentrum (TNC) och numera ordförande för Terminologifrämjandet, höll ett uppskattat tacktal, eftersom TNC hade erhållit Språkförsvarets pris. I tacktalet gick hon genom turerna bakom TNC:s avveckling, vilket föranledde många frågor från besökarnas sida.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Håkan Sannebro skriver på Språkförsvarets vänner:

"Nu är det KD:s tur att göra sig anglofåniskt löjligt. De här affischerna ska efterlikna något som Trump använde i USA inför presidentvalet. Till Expressen har Ebba Busch Thor sagt att 'det är hög tid att göra EU mera lagom'. Varför säger hon inte det då på affischen, på svenska, till svenska väljare? Hon måste väl veta vad som är det officiella språket i Sverige eller?"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Trots att Terminologicentrum (TNC) har avvecklats, kommer domännamnet tnc.se att finnas kvar tills vidare.  Det hanteras av den nybildade svenska föreningen för terminologi och fackspråk: Terminologifrämjandet. Ansvaret för det offentliga terminologiarbetet har flyttats över till Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen. Det är också Språkrådet som kommer att driva Rikstermbanken vidare.

Tnc.se kan därför berätta att Terminologicentrum får Språkförsvarets språkpris 2019! Läs mer!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

Josh heter jag och jag skriver till er för att söka råd (ber om ursäkt om ni inte svarar på sånt här). Jag växte upp tvåspråkig, med engelska och svenska, men trots att jag har bott i Sverige för en mycket längre tid än vad jag har i England så är min engelska betydligt starkare. Speciellt skriftmässigt. Det har väl att göra med att jag gick på engelsktalande skola i Sverige och fick därmed aldrig någon formell utbildning på språket. Det sorger mig att säga att jag tyckte inte ens om att prata svenska när jag var yngre (dels för att jag inte kände mig särskilt stark på språket men också, sorgset nog, för att jag hade internaliserat idén om att engelska skulle vara ett mer ”värdefullt”språk).

Det var inte förens fyra år sedan som jag insåg hur fantastiskt det svenska språket faktiskt är, och hur synd det är att det har blivit så ofattbart angliserat. Sedan dess så har jag pratat så mycket svenska som jag kan när jag är hemma (jag bor dessvärre utomlands) och läser även en hel del (Tomas Tranströmer var den som fick mig att upptäcka svenskan), men jag tycker fortfarande att min skriftliga svenska är urusel. Allt som jag skriver känns liksom stelt och jag kan tydligt se att mitt sätt att skriva på är baserad på engelskan (jag vet inte vad exakt det är som jag gör för mistag men fel känns det i alla fall). Då undrar jag om ni har några råd till mig för att förbättra min skriftliga svenska och förminska engelskans inflytande på min brukning av svenska? Mitt ordförråd tycker jag inte att det är något större fel på men jag får liksom inte till det att flyta.

Tack för ert eventuella svar!

Vänliga hälsningar,

Josh

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)