(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I tisdags tillbringade flera av oss en härlig dag i Branäs. Under dagen hann vi med att testa snowboard och lite äventyrlig off pist-åkning i skogen. Lina visade sina skills i jump park och gav sig på en backflip. När våra ben inte orkade bära oss längre avslutade vi friluftsdagen med afterski. Jag säger bara: finn felen. Jag tycker det är ganska tydligt. Det engelska språket har fått ta alltför stor plats i det svenska samhället. Det är en utveckling som får pensionärer att häpna och språkforskare att rynka på näsan. Det är dags att markera gränsen mellan engelska och svenska.

Engelskans framsteg hotar den svenska kulturen. Inom nöjesbranschen har internet verkligen öppnat upp dörrarna för omvärlden. På Spotify är 44 av 50 låtar på den svenska topplistan på engelska. Ta en sekund och tänk på dina topp tre favoritserier. Om någon av dem är en svensk serie, så är du tyvärr ganska ensam om det. Den svenska nöjesbranschen konkurreras ut av engelskspråkiga. Vad leder det här till? Jo, istället för att filmer vi ser och musik vi lyssnar på behandlar problem och händelser i vårt samhälle handlar de istället om livet på någon amerikanskt high school. Den svenska kulturen får backa. Det borde vara tvärtom. För precis som Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen, säger så är språket så starkt kopplat till kulturen att det är lättast att prata om sånt som är gemensamt för svensk kultur på svenska.

Det engelska språket splittrar det svenska folket. Alla svenskar tar inte del av de nya lånorden. Det är främst internet som har orsakat den engelska explosionen. De som inte regelbundet använder internet hamnar efter. Vilka är det då som hamnar utanför? Jo, det är 60-plussarna. Det syns tydligt i en undersökning från 2016 som den Svenska internetstiftelsen har genomfört. Grafen visar hur internetanvändningen sjunker när man börjar komma upp i ålder. Det här är våra mor- och farföräldrar. De känner knappt igen sitt eget modersmål när de pratar med sina barnbarn. Klyftorna mellan kronolekterna ökar och vi får svårt att förstå varandra. Vi går miste om lärorika och spännande konversationer.

Vissa anser att förändring av språket är helt naturligt och snarare någonting att uppmuntra än att förbjuda, men varför behöver språket förändras? Det finns redan ord för i stort sett allting. Vad är då anledningen till ytterligare reformer? Vad är fel med den svenska vi pratade för 100 år sedan? Svenskan har utvecklats snabbt i jämförelse med exempelvis isländskan. Om man tittar tillbaka på en svensk text skriven på 1300-talet är den väldigt svårläst, men de flesta islänningar kan ta sig igenom de isländska sagorna från 1200-talet. Att de kan läsa de här texterna i originalversion gör det lättare för dem att ta åt sig av det skrivna, vilket ger dem en djupare förståelse för sin historia och kultur. Förändring av språket är alltså ingenting att uppmuntra.

När ska vi inse att engelskans framsteg är vår förlust? Engelskan är inget komplement till svenskan – den ersätter vårt språk. Oavsett vad alla anglofiler säger så är engelskan ett språk som hotar vår kultur och splittrar det svenska folket itu. Känn dig inte begränsad av svenskan. Det finns tio miljoner personer där ute som du kan prata med. Har jag förresten berättat om friluftsdagen i tisdags? Det var en spännande dag helt klart. Vi testade att åka snöbräda. Vi åkte utanför backarna i lössnö. Lina, hon visade sina färdigheter i hopparken och gav sig på en bakåtvolt. Sen när benen inte orkade bära oss längre gick vi och lyssnade på bandet som spelade i restaurangen.

Paulina Blomgren,

NA3, Brogårdsgymnasiet Kristinehamn

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kristinehamn

I radions musikprogram Klassisk Morgon hörde jag nyss en flicka ringa in sin önskemusik, nämligen "The girl with the golden hair" (Debussy). Men varför i all sin da'r "La fille aux cheveux de lin" eller på svenska "Flickan med linhåret" på ENGELSKA?

Hon fick emellertid sin musik spelad även om jag inte förstod vad hon sade eller menade förrän musiken hade börjat spelas...

Brita Norberg 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På sista sidan i dagens SvD Näringsliv har Tele2 en helsidesannons, som pryds av rubriken:

”It´s not where you start up, it´s where you end up.”

Brödtexten handlar om att Tele2 tydligen tagit fram en plattform för nystartade företag, där det ”enda som saknas är det som alla andra företag börjar med – en affärsidé.” Affärsidén är kanske avgörande, eller hur?

Den enklaste förklaringen till rubriken är att Tele2 vill väcka uppmärksamhet, men börjar det inte bli lite tjatigt att detta måste ske på engelska?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det spørgsmål er emnet for Modersmål-Selskabets møde på Den internationale modersmålsdag den 21. februar. Alle medlemmer og alle interesserede er hjertelig velkomne til dette møde, hvor vi får besøg af professor Anne Holmen og direktør Sabine Kirchmeier fra Dansk Sprognævn.

Talere

Dansk Sprognævns formand, professor Anne Holmen, og nævnets direktør, Sabine Kirchmeier, fortæller om Sprognævnets arbejde og belyser sprogudviklingen. De vil særligt komme ind på universiteternes sprogpolitikker.

Hvordan kan man som et lille land både opretholde et samfundsbærende fælles sprog og nyde godt af de fordele, den sproglige mangfoldighed i landet giver os?

Sprognævnet er netop i gang med at undersøge, hvordan og hvor meget dansk er blevet påvirket udefra i de sidste 20 år, og universitetsundervisningen er et af de områder, hvor kontakten med andre sprog, især engelsk, er stor.

På Københavns Universitet er der bestræbelser på at kortlægge de studerendes sprogkompetencer, og der arbejdes på politikker, der kan bringe såvel dansk og engelsk som andre sprog i spil for at styrke de studerendes muligheder i fremtiden.

Tid og sted

Tid: Onsdag den 21. februar 2018 kl. 17-19
Sted: Hjørnestuen, Vartov, Farvergade 27, 1463 København K

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Men annars bör vi notera följande i dessa tider av mycket OS på TV: Sverige har också fina OS-kläder. Vad bra att det står Sverige (och inte något annat på engelska). Möjligen att namnet Sverige hade synts tydligare också på det gula mössmärket om man valt att ha bokstäverna i avvikande (t.ex. blå) färg, men det är bara en randanmärkning av mig. På jackorna syns namnet Sverige tydligt.

Vad beträffar tröjorna - där det alltså (med reservation för att jag inte har sett basksidan) inte tycks stå något landsnamn alls - där hade jag personligen föredragit att det blågula bandet gjorts lite smalare och i stället fått gå runt över hela tröjan i stället för som nu, att det bryts mitt på framsidan.

Men - med fokus på det vi tycker är allra viktigast - är OS-truppens klädsel en kandidat till Språkförsvarets pris?

Ulf P.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten har hämtats från Institutet för de inhemska språken)

Den 12 februari är teckenspråkets dag, eftersom den finländska dövundervisningens fader Carl Oscar Malm föddes den 12 februari 1826.

Teckenspråkens dag har firats sedan 2010. Bland annat i Uleåborg och Helsingfors hissas flaggorna.

Finlands Dövas Förbund firar teckenspråken genom att ordna ett seminarium som sänds på webben tisdagen den 13 februari.

Mer om teckenspråkets dag på Finlands Dövas Förbunds webbplats

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en broschyr från Bilia Group i dag stod följande att läsa: "BMW Value Service är ett service- och reservdelsprogram skräddarsytt för din BMW. Fast Lane Service inkluderar ett stort antal service- och reparationsarbeten som utförs på kort tid, medan du väntar i vår Customer Lounge." 

Påminner om gamla tiders dörrknackares böcker som man skulle köpa ett stort antal av och där några ord i varje mening var på engelska för att läsaren snabbt skulle lära sig detta språk. Är det denna "naturmetod" som reklammakarna har i tankarna?) 

Hans L 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)