Intervjun med Theodor Kallifatides i dagens SvD (20 augusti) bekräftar att Språkförsvaret utsåg en värdig vinnare av priset förra året. Texten  borde vara obligatorisk läsning för alla som har svenska språket som verktyg i arbete och umgänge.

Dessutom finns i samma tidning en blänkare av Thomas Engström om det pågående språkförfallet i Sverige.

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarets webbplats har passerat en miljon sidvisningar – i skrivande stund 1 000 083 sidvisningar. Webbplatsen har upprätthållits i nätverkets regi sedan 2005.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i Svenska Dagbladet den 16/8 rapporterar Anna-Malin Karlssson från en språkvetenskaplig konferens i Rio de Janeiro. Hon skriver:

”I Sverige ser vi oss som ett litet språksamhälle, som framförallt slåss mot det stora ’kolonialspråket’ engelskan. Men hur ser situationen ut om man ser på Sverige och svenskan från ett annat håll? Många av dagens svenskar har ett annat modersmål, och flera var flerspråkiga redan innan de lärde sig svenska. Vad betyder det för vad som ska ses som god språkkompetens? Kan det vara lika mycket värt att tala fyra språk som att tala brytningsfri svenska? Och vilket problem ska vi peka på när en arbetssökande inte har korrekt svensk meningsbyggnad och därför inte får jobbet? Bristande språkkunskaper eller diskriminering? Kan vi hantera båda?”

Frågan är om inte motsättningen mellan att tala fyra språk eller brytningsfri svenska är en falsk motsättning. Hur ofta uppträder den valsituationen i levande livet? Det beror väl helt och hållet på individens situation i Sverige vad som är mest fördelaktigt. Om det är ett arbete som kräver bred språkkompetens är det en fördel att kunna flera språk, även om några av dem inte talas brytningsfritt. För en telefonförsäljare i Sverige är det definitivt en fördel att kunna tala en brytningsfri svenska.

Jag minns en lärarkollega, ursprungligen palestinier, från ett gymnasium i Stockholm. Hans uppfattning var att svenskarna först lyssnade på invandrarens språk, noterade därefter namnet och sist observerade utseendet. Han talade för övrigt svenska med norrbottnisk accent.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bild: Johan Edholm

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Verein Deutsche Sprache genomför för närvarande en medlemsomröstning om vem som ska utses till årets Sprachpanscher, en motsvarighet till Språkförsvarets negativpris, Årets anglofån. En av de fem kandidaterna är flygbolaget Air Berlin, om vilken det heter i motiveringen:

“Air Berlin

stellt in der Außendarstellung komplett auf Englisch um: "The new European Business Class for all you busy travellers". Zielgruppe ist mit "smart alternative", "business benefits" und der "airberlin flightschool" anscheinend ausschließlich der englische Markt." (1)

Finns det något samband mellan Air Berlins besatthet av engelska fraser och benämningar och det faktum att företaget har ansökt om konkursskydd ?

Observatör

(1) Air Berlin presenterar sig externt helt och hållet på engelska: "The new European Business Class for all you busy travellers“. Målgruppen tycks i och med  ”smart alternative“, ”business benefits“ och ”airberlin flightschool“ uteslutande vara den engelska marknaden.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

The Telegraph rapporterade den 5 maj om ett anförande som Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande, hade hållit. Juncker inledde med att säga:

“Jag kommer att uttrycka mig på franska, eftersom engelskan sakta men säkert håller på att förlora sin betydelse i Europa.”  

The Telegraph tillägger att Junckers formulering var menad som ett skämt,  men slår ändå på stort eftersom yttrandet återges i rubriken. Helt obefogat är nämligen inte Junckers yttrande.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Notisen är översatt från VDS-Infobrief 32. Woche Nr. 374)

Redan före valet till förbundsdagen (Bundestag) den 24 september har nu ledamöter från olika partier i förbundsdagen gått samman för att förmå den federala regeringen att engagera sig för det tyska språket. Gunther Krichbaum (CDU), Axel Schäfer (SPD) och vice förbundspresident Johannes Singhammer (CSU) kräver i ett brev till förbundskanslern att det tyska språket ska stärkas i synnerhet inom EU: s institutioner, men också ett starkare engagemang för tyskan som ett vetenskapligt språk. De uttrycker sig ganska konkret: "Forskningsresultat som finansieras med federala medel" ska alltid publiceras på tyska och konferenser som äger rum i Tyskland ska "finansieras med tyska skattepengar”,  endast om tyska åtminstone är ett av språken.

Kanzliamtsminister (chef för förbundskanslerns kansli) Peter Altmaier förklarar i sitt svar att den federala regeringen har engagerat sig "eftertryckligt gentemot Europeiska unionens institutioner för en lämplig användning av det tyska språket" i åratal. Vad gäller vetenskapen bekänner sig regeringen till att ”vidmakthålla tyska som vetenskapligt språk, där det är möjligt".

Se vidare Deutschlandfunk.de eller Süddeutsche Zeitung.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)