Språkförsvaret uppstod som en ”internetbaserad lobbyorganisation”, som någon har sagt. Även om Språkförsvaret också har gett ut böcker och anordnat och anordnar offentliga möten, gäller fortfarande att internet är vårt främsta medium för kommunikation. Därför försöker vi också hålla reda på internetutvecklingen. Följande sida är exempelvis informativ.

Språkförsvaret anser att internet ska användas för att stärka svenska språkets ställning, vilket är fullt möjligt. Så är det sedan flera år tillbaka inte något problem att använda å, ä och ö i webbadressen – se Språkförsvarets webbadress: http://www.språkförsvaret.se/sf/. Det är märkligt att en del språkorganisationer, liksom statliga och kommunala inrättningar, inte inser den symboliska betydelsen av att använda å, ä och ö i webbadresserna. I stället underblåser man i praktiken fördomen att det inte går att använda dessa bokstäver.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Fredagen den 17 mars anordnas årets populärvetenskapliga grammatikfestival. Språkvårdaren Susanna Karlsson deltar som inbjuden talare.

Grammatikfestivalen, som anordnas av Göteborgs universitet fredagen den 17 mars, är en årligen återkommande heldag med spännande föreläsningar om språk och grammatik, för alla som sysslar med eller är intresserade av grammatik. Årets tema är språk och norm.

Susanna Karlsson, som är språkvårdare på Språkrådet, håller ett föredrag om standardisering och korpusutveckling – om hur svensk språkvård har förhållit sig till variation och novation i det ständigt pågående arbetet med att hålla standarden både stabil och samtida.

Grammatikfestivalen är Göteborg universitets bidrag till den nationella Grammatikdagen.

Läs mer

Grammatikfestivalen 2017

Nationella Grammatikdagen

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag kollar då och då på utdrag ur Melodifestivalen på tv vilket är den svenska uttagningen till Eurovision Song Contest.

Vad som frapperar mig mycket är, precis som andra skrivit tidigare, att de flesta tävlingsbidragen sjungs på engelska. Minst 60 – 75 procent av tävlingslåtarna sjungs på engelska. Varför?

Vågar svenska artister inte sjunga på sitt modersmål? Svenska språket är tydligen inte ett vinnarspråk i dessa sammanhang.

Vad som också är märkligt är att samtliga tävlingsbidrag ändå bara presenteras på svenska av programledarna och inte på engelska. Hasse Andersson och kompani presenterar alltid programmet bara på svenska. Det hade väl varit logiskt att också presentera de engelska tävlingsbidragen i Mellon på engelska, anser jag. Varför inte?

C-G Pernbring

(Insändaren först publicerad i Metro den 3/3 2017, under delvis annan rubrik i Helsingborgs Dagblad den 10/3 2017 och med något annorlunda innehåll i Ica-Kuriren nr 12/2017)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Upsala Nya Tidning har startat ett nytt månadsmagasin, ”Soul”, som ska spegla stadens själ.

I ett brev till redaktören för månadsmagasinet påpekar en medlem i Språkförsvaret:

”'Soul' är inget svenskt ord utom som fackterm i populärmusikaliska sammanhang. Er nya bilaga kommer väl inte att specialisera sig på denna typ av musik? Då blir namngivningen ett typiskt fall av anglofåneri och ett val bestämt av ivern att vända kappan rätt i den kulturimperialistiska vinden från andra sidan av Atlanten. Genant, pinsamt och motbjudande!”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Teckning av Jan Berglin - hämtad från Facebook)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Som bekant kan språk dö ut; nuförtiden vet man till och med ofta vem den sista talaren var.

1989 dog det kamassiska språket när Klavidja Plotnikova dog. Den 21 januari 2008 dog alaskaspråket eyak ut, när Marie Smith Jones avled. I slutet av januari 2010 dog Boa Senior, den sista talaren av aka-bo, ett storandamanesiskt språk som talades på nordön i den andamanesiska ögruppen i Bengaliska viken. Hon kände sig mycket ensam på slutet, eftersom hon inte kunde tala med någon annan på sitt modersmål.

Ett språk som står på tur att dö ut är taushiro, ett språk som har talats i den peruanska delen av Amazonas. Den siste talaren heter Amadeo García. Han intervjuades härförleden i El Comercio .

Amadeo García får i intervjun frågan: ”Tror du att det finns andra taushiros i Peru?”. Han svarar:

”Jag tror inte det, med mig är det slut. Jag har frågat en massa människor, lite varstans, om de kan tala taushiro. Vissa påstår det, och jag säger ... [talar taushiro], vilket betyder "om du vill äta", men de förstår inte mig.  Därför talar de inte språket” (fri översättning).

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I anslutning till en artikel, ”Högskolorna som kallar sig University”, i Curie förekommer nedanstående kommentar, som onekligen innehåller en poäng:

”Visst är det väl ändå lite kul att i princip vem som helst får kalla sig "university", samtidigt som vi har namnskydd på sju olika korvsorter (falukorv, wienerkorv, köttkorv, fläskkorv, frukostkorv, prinskorv, medvurst). Eller säger det i själva verket något om akademins ställning i vårt svenska samhälle?”

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Fastighetsmäklare använder sig ofta en speciell jargong i sina annonser, med viss förkärlek för oöversatta engelska termer. Det här svaret fick inledningsvis en medlem i Språkförsvaret då han i ett brev till Siv Kraft mäklarbyrå kritiserade användningen av termer som penthouse, master bedroom och walk in closet:

”Den engelska termen penthouse används ibland i svenskan för att beteckna en extra påkostad och lyxig lägenhet, ofta med mer fönsterytor, ibland i två etage och har raka väggar till skillnad från en takvåning. Master bedroom och walk in closet har man börjat använda mer i svenskan av samma anledning, för att förtydliga att det är lite utöver det vanliga, inte bara ett större sovrum med klädkammare. Vi brukar även tillåta ett mer kreativt uttryck i annonser för att fånga uppmärksamhet....:)

Men eftersom flera medlemmar skrev till mäklarbyrån, återkom Siv Kraft själv med ett trevligt brev:

” Hej killar,

Vad roligt att vår annons inspirerar till diskussion. Ni kanske kan hjälpa oss att hitta användbara svenska ord i stället för svengelskan. Jag ska försöka förklara vad det är vi har annonserat så kanske ni kan komma med några bra förslag.

Lägenheten i annonsen är ingen takvåning och ingen vindsvåning. Det är en egen fastighet byggd ovanpå ett befintligt hyreshus som är en egen fastighet. Ägarlägenheten som tillhör fastigheten har raka väggar (till skillnad från takvåningar och vindsvåningar) och altaner som sträcker sig utefter hela lägenheten på dess båda sidor (vilket också kungsvåningar har, men kungsvåningar byggdes på 20-talet, nu för tiden går man inte till kungen för att få bygglov). Ägarlägenheten har nyttjanderätt till altanerna som är den underliggande fastighetens tak. Man skulle kunna kalla det radhus (eftersom fastigheten sitter ihop med grannfastigheten) men det skulle kanske missförstås. Jag har inte hittat något annat svensk ord än ägarlägenhet och fastighet, men ni kanske kan ge ett bra råd? Förutom att uttrycket ska vara korrekt så ska det ju också beskriva det som är till salu utan att det kan missförstås.

När det gäller master bedroom så håller jag med, man kan lika gärna skriva sängkammare eller sovrum. Det många förknippar med master bedroom är att det tillhör en walk in closet. Man kan inte översätta walk in closet med klädkammare eftersom klädkammare är ett (ofta oinrett) utrymme med dörr. Det man menar med walk in closet är att det är ett utrymme inrett med skåp och garderober som ligger i anslutning till sängkammaren (vilket blir lite för långt att skriva i en annons).

Jag håller med att det är fånigt att blanda in utländska uttryck när det finns bra svenska ord som beskriver samma sak. Jag tar tacksamt emot bra förslag.

Tack för att ni bryr er!

Med vänliga hälsningar

Siv Kraft”

Vi skickar alltså frågan vidare till nätdagbokens läsare.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)