Göteborgs-Posten skriver:

”Victor Leksells ’Svag’ är den mest strömmade låten någonsin på svenska med över 130 miljoner lyssningar. Nu kämpar artisten för att komma ikapp sin egen framgång. GP hängde med honom en dag för att ta reda på varför hans managers är som hans extraföräldrar, vad som gör att han tror på änglar och hur det är att kallas Sveriges mest känsliga kille.
– Är jag kär är jag hur kär som helst, är jag hjärtekrossad är det jordens undergång, säger han. ”

På den senaste Grammis-galan fick han inte mindre än tre priser.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok ät knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Lena Willemark - Den blomstertid nu kommer

Söndagens svenskspråkiga dikt

Sveriges flagga

Flamma stolt mot dunkla skyar,

likt en glimt av sommarens sol

över Sveriges skogar, berg och byar,

över vatten av viol.

Du som sjunger, när du bredes,

som vår gamla lyckas tolk:

solen lyser! Solen lyser!

Ingen vredes åska slog vårt tappra folk.

Flamma högt, vårt kärlekstecken,

värm oss, när det blåser kallt!

Stråla ur de blåa vecken,

kärlek mera stark än allt!

Sveriges flagga, Sveriges ära,

fornklenod och framtidstolk.

Gud är med oss, Gud är med oss

Han skall bära stark vårt fria svenska folk.

K G Ossian Nilsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Arne Johnsson skriver i ”Nice, nice, nice” i Språkförsvarets nätdagbok att han har reagerat på att det engelska ordet ”nice” har smugit sig in i svenska språket och nu används i tid och otid. Inga Johansson kommenterade detta på följande sätt: ”Att ständigt höra ’najs’ men skriva ’nice’ är ganska besynnerligt.” Det håller jag med henne om. För säkerhets skull tittade jag efter i SAOB och SAOL om ”nice” eller ”najs” fanns med där, men tack och lov var detta inte fallet.

Ett annat ord som många, speciellt ungdomar, blandar in i sina meningar är det engelska ”random”. Varför inte använda svenska ord med samma betydelse som exempelvis: ”slumpartad”, ”slumpmässig”, ”slumpvis”, ”godtycklig”, ”på måfå” och ”lösryckt”? Det är inte så att ett annat ord för ”random” och synonymer till detta ord saknas i svenskan precis. Egentligen har jag fått intrycket av att ”random” används i stället för ”konstig”, ”egendomlig”, ”besynnerlig”, ”märklig” och ”underlig” med tanke på det sammanhang som ”random” brukar höras i. Det är verkligen konstigt. Ännu konstigare är att jag hittade ”random” i SAOL:

”random [rän´dom] oböjligt adjektiv

• slumpmässig, god­tycklig

Positiv         

en/ett/den/det/de random + substantiv”

När jag tittade efter i SAOB, för att se när ”random” hade gjort entré i svenskan, fanns inte ordet med där. Besynnerligt!

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Andrev Walden, fristående kolumnist, skriver idag i Dagens Nyheter bland annat:

”Svenska folket vill inte ha vinstdrivna skolor men många accepterar dem i praktiken ändå och kanske beror det på att exceptionalismen fortfarande är så stark att svensken inte ens litar på sig själv?

Inget annat land har kopierat den svenska modellen med oreglerade och skattefinansierade vinster i skolan trots att världen haft 30 år på sig att studera den. Vad kan det bero på? Den här tidningens tidigare chefredaktör Hans Bergström, gift med Engelska skolans grundare Barbara Bergström och högljudd försvarare av denna pseudomarknad, har antytt att resten av världen är ett ”kommunistvälde”. Eller hur man nu ska tolka hans mullrande om farorna med en återgång till ett skolsystem liknande det i våra grannländer.

De flesta när väl en något mildare tro på den svenska exceptionalismen men kanske är den tillräckligt stark för att även svenskar utan fingrar i syltburken åtminstone ska tvivla på om resten av den samtida civilisationens ointresse för experimentet verkligen betyder någonting.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kommentar till insändare med rubriken. ”Det går säkert att ordna en översättning på engelska” undertecknad Pasquino. HD. Min mening 25.5

Jag är helt överens med Pasquino att Helsingborgs stad har en märklig faiblesse för engelska ord. Sitter det kanske en anglofil i Rådhuset och filar på, i vederbörandes tycke, lämpliga engelska uttryck?

För en tid sedan läste jag att tjänstepersonen ”Head of future” hade avgått.

Dråpligt, vem kan vara chef för framtiden?

Svenskläraren

(Insändaren publicerades i Helsinborgs Dagblad den 1/6 2021)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)  

Kommentar till insändaren : ”Vi lever i Sverige och då ska namnen vara på svenska”, undertecknad Lena. HD, Min mening 20/5.

Lena är i sitt inlägg irriterad över att engelskan används flitigt av Helsinborgs stad. Det kan tyckas vara en bagatell, men vi måste vara vaksamma, ty steg för steg har engelskan brett ut sig vid namngivningar i Helsingborg. På samma sätt som kommunledningen exempelvis bit för bit i tysthet vandaliserat den nationellt unika utsikten från Landborgen.

Det är självklart rena tramset av Helsinborgs stads ledning att använda beteckningar som exempelvis See U, The Garden, World Trade Center och att på nedgången till rådhusets garage på Rådhustorget skriva något infantilt om en ”Black box”. Runt hörnet väntar förmodligen The Ocean Bridge! Detta tyder på en liten stad med stora mindervärdighetskomplex. Dessutom ger det ett löjets skimmer, eftersom framför allt de fyra politiska partierna på högerkanten skriker om betydelsen av att värna det svenska språket!

Jag uppmanar gärna Helsingborgs stad att läsa språklagen från 2009:

Paragraf 4:Svenska är huvudspråk i Sverige.

Paragraf 5:Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.

Paragraf 6: Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.

Om kommunledningen har svårt att ta till sig texten, så går det säkert att ordna en översättning på engelska!

Pasquino

(Insändaren tidigare publicerad i Helsingborgs Dagblad 25/5 2021)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)